Ibland dyker de upp de där böckerna som man njuter av att läsa. Där orden betyder något speciellt, där man som läsare blir förbryllad och överraskad, och fullkomligt absorberad. En liten droppe blod är en sådan bok för mig. Och den är svår att göra rättvisa när jag ska skriva om den. Den lever fortfarande kvar i mig.
Christoffer Carlsson tillhör mina favoritförfattare sen en lång tid tillbaka, och det beror mycket på att hans språk är helt fantastiskt. Hans sätt att skriva, att använda det svenska språket, att bygga en historia talar till mig. Det är vackert, och det är dubbelbottnat. Precis som flera av hans tidigare böcker så är En liten droppe blod mer en roman om ett brott än en spänningsroman. Det är också en roman om vem man är innerst inne, vad man är kapabel till, och vad som händer när man ser sig själv som man verkligen är. Men framförallt är det en roman om tiden vi lever i, och vilken roll historien spelar.
Det som fascinerar mig allra mest med En liten droppe blod är alla lager i historien. Det är en så komplex historia med många bottnar, men Christoffer Carlsson är en författare som klarar av att skriva en berättelse i flera lager och hålla läsarens intresse. Man kan fråga sig vilken roll de olika personerna spelar, allt från författaren som är berättarrösten till Johan Oskarsson och till Ingrid Klinga. När man tror att man förstår karaktärerna så får man plötsligt en ny bild. Slutet är kanske det allra bästa vad gäller lager, ända in i det sista överraskar Christoffer Carlsson. Som läsare blir jag fascinerad över hur En liten droppe blod känns som en berättelse om verkliga händelser, samtidigt som jag tänker att det är fiktion.
Berättelsen är uppbyggd i en nutidsberättelse där ”författaren” är jag:et, han försöker ta reda på varför hans författarkollega har dött och vad det har att göra med den berömda författaren Ingrid Klinga. Den andra tråden utspelar sig längre tillbaka, under kalla kriget, och handlar just om Ingrid. Den delen är mer rakt på, och bitvis tappar det lite fart. Men så är jag vanligtvis inget fan av den genren av spänningsromaner. Själva ”mysteriet” har flera lager, varav de flesta överraskar, några som jag ser tidigt för att jag läser med ett skeptiskt öga.
Hallandssviten är det bästa Christoffer Carlsson skrivit och om du inte läst den än så gör det! Från början. Om inte annat så kommer du att se på vår nutidshistoria och det svenska samhället med nya ögon.
Betyg: 5