What do you think?
Rate this book
Rendez-Vous
Den säregna sammanslutningen ”Elitisterna” har fått massiv kritik för sina hårda uppfostrings-metoder. En morgon görs en fasansfull upptäckt i gruppens träningslokaler, och kriminalarna i den fiktiva Staden på Västkusten dras in i ett kusligt och svårlöst mordfall. Utredningen leds av den luttrade kommissarien Sten Wall som i en raffinerad final ställs öga mot öga med mördaren i ett nervkittlande rendezvous.
300 pages, Hardcover
Published May 1, 2024
About the author
Björn Hellberg
57 books18 followersSwedish Sports Journalist, TV Personality and author best known for his Crime Novels.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 4 of 4 reviews
February 2, 2025
En vanlig deckare liksom. Lättläst och trevlig men inte den mest spännande.
January 26, 2025
Detta är, enligt boken, den 28:e boken om Sten Wall, som är kommissarie vid polisen i Staden, en påhittad stad, men starkt inspirerad av Laholm.
Jag tror nästan alla i Sverige vet mer eller mindre vem Björn Hellberg är, om det är hans böcker eller hans framträdande på tv, då kanske i första hand På spåret och i sportsammanhang.
När man börjar med årets deckare från Hellberg så vet man på ett ungefär vad man har sig att vänta sig. I alla fall om man som jag har läst alla hans deckare. Det man har att se fram emot är en lagom lättläst och spännande deckare med en välplacerad humor.
Hans tema i böckerna är de mera tidlösa orsakerna till ond bråd död. Det kan vara svartsjuka av olika orsaker eller avundsjuka. Detta gör att man kan ta upp en gammal deckare av Björn och känna att den än håller idag, den har inte åldrats. Nåja, kanske om man bortser från de tidigare böckerna att mobiltelefoner och liknande tekniker inte existerade då.
Om man nu inte har läst en tidigare bok om Sten Wall, behöver man då börja från början? Jag brukar rekommendera att man läser en serie, med återkommande karaktärer, i rätt ordning. Men i Hellbergs fall så går jag ifrån mina principer och säger att man kan läsa vilken bok man vill, även om de är med samma karaktärer så är det ingen röd tråd som man följer igenom serien. Varje bok står på egna ben och är avslutande utan några lösa trådar. Så vill man så är det bara att ta första bästa bok man hittar och om baksidestexten låter intressant så kan den boken bli introduktionen till dessa deckare.
Så hur är det med årets deckare då? Känner man igen sig? På det kan man svara med ett rungande ja. Några sidor in och man befinner sig i Staden med både gamla bekanta och nya. Som vanligt så byggs handlingen upp genom att man får följa både offret, innan dödsfallet, och personer som är i dennes krets av bekantskap, samtidigt som man får möta det välkomnande återseendet av poliserna i Staden då de arbetar för att lösa dödsfallet.
Språket sitter som vanligt där det skall, Hellberg har en jargong i språket som gör att det är lättsamt att läsa och ta till sig samtidigt som han gillar att leka med ord och meningar. När det kommer till själva handlingen så puttrar den på i vanlig takt, det är inte adrenalinpumpande spänning men en lagom mysig spänning som gör att man lutar sig tillbaka och följer med i handlingen, samtidigt som man försöker lista ut hur allt ligger till.
Får säga att i denna så uppfattade jag bitvis en mera allvarlig ton i handlingen, vill inte säga allt för mycket men det finns vissa händelser som ter sig sorgliga eller mera tragiska. En slags återspegling om hur samhället kan vara för några.
Man kan tycka att efter så många böcker att Hellberg skulle börja upprepa sig, delvis kanske man ser bitar som återkommer men samtidigt så får varje bok en ny sak i sig. Just detta återkommande är lite av charmen när man återvänder till en författare, även om man vill bli överraskad när man läser så vill man även ha bitar som man känner igen. Och just detta, balansen mellan att överraska och känna igen sig, är något som jag tycker att Hellberg lyckas bra med.
Jag rekommenderar denna bok, och alla Hellbergs deckare, till den som vill ha en lite mera snällare men ändå spännande deckare som bjuder på udda karaktärer och en klurig intrig. Har man ännu inte läst en bok av honom så är denna en bra start.
http://hakanshylla.blogspot.com
Jag tror nästan alla i Sverige vet mer eller mindre vem Björn Hellberg är, om det är hans böcker eller hans framträdande på tv, då kanske i första hand På spåret och i sportsammanhang.
När man börjar med årets deckare från Hellberg så vet man på ett ungefär vad man har sig att vänta sig. I alla fall om man som jag har läst alla hans deckare. Det man har att se fram emot är en lagom lättläst och spännande deckare med en välplacerad humor.
Hans tema i böckerna är de mera tidlösa orsakerna till ond bråd död. Det kan vara svartsjuka av olika orsaker eller avundsjuka. Detta gör att man kan ta upp en gammal deckare av Björn och känna att den än håller idag, den har inte åldrats. Nåja, kanske om man bortser från de tidigare böckerna att mobiltelefoner och liknande tekniker inte existerade då.
Om man nu inte har läst en tidigare bok om Sten Wall, behöver man då börja från början? Jag brukar rekommendera att man läser en serie, med återkommande karaktärer, i rätt ordning. Men i Hellbergs fall så går jag ifrån mina principer och säger att man kan läsa vilken bok man vill, även om de är med samma karaktärer så är det ingen röd tråd som man följer igenom serien. Varje bok står på egna ben och är avslutande utan några lösa trådar. Så vill man så är det bara att ta första bästa bok man hittar och om baksidestexten låter intressant så kan den boken bli introduktionen till dessa deckare.
Så hur är det med årets deckare då? Känner man igen sig? På det kan man svara med ett rungande ja. Några sidor in och man befinner sig i Staden med både gamla bekanta och nya. Som vanligt så byggs handlingen upp genom att man får följa både offret, innan dödsfallet, och personer som är i dennes krets av bekantskap, samtidigt som man får möta det välkomnande återseendet av poliserna i Staden då de arbetar för att lösa dödsfallet.
Språket sitter som vanligt där det skall, Hellberg har en jargong i språket som gör att det är lättsamt att läsa och ta till sig samtidigt som han gillar att leka med ord och meningar. När det kommer till själva handlingen så puttrar den på i vanlig takt, det är inte adrenalinpumpande spänning men en lagom mysig spänning som gör att man lutar sig tillbaka och följer med i handlingen, samtidigt som man försöker lista ut hur allt ligger till.
Får säga att i denna så uppfattade jag bitvis en mera allvarlig ton i handlingen, vill inte säga allt för mycket men det finns vissa händelser som ter sig sorgliga eller mera tragiska. En slags återspegling om hur samhället kan vara för några.
Man kan tycka att efter så många böcker att Hellberg skulle börja upprepa sig, delvis kanske man ser bitar som återkommer men samtidigt så får varje bok en ny sak i sig. Just detta återkommande är lite av charmen när man återvänder till en författare, även om man vill bli överraskad när man läser så vill man även ha bitar som man känner igen. Och just detta, balansen mellan att överraska och känna igen sig, är något som jag tycker att Hellberg lyckas bra med.
Jag rekommenderar denna bok, och alla Hellbergs deckare, till den som vill ha en lite mera snällare men ändå spännande deckare som bjuder på udda karaktärer och en klurig intrig. Har man ännu inte läst en bok av honom så är denna en bra start.
http://hakanshylla.blogspot.com
December 14, 2024
Hellberg skriver på ett sätt som känns 1940-tal. Roligt ibland, lite som att göra ett ordförståelsetest. Men storyn var lite för tunn och boken inte lika bra som tidigare jag läst av honom.
April 8, 2025
.Lite seg men läsbar ändå.
Displaying 1 - 4 of 4 reviews