I denne samling af Gyrðir Elíassons berømmede kortprosa – eller som det hedder på islandsk: smáprósar – vil De blive vidne til ikke så få biluheld og brande; De vil forvilde dem ud i forræderiske moser, som ganske vist blot handler efter deres natur; De vil drukne i drømme … og så vil De naturligvis komme på en tur rundt i de betagende islandske landskaber.
Teksterne rummer enorme naturkræfter såvel som bittesmå iagttagelser, foruden det evige spørgsmål: kan vi stole på, hvad øjnene ser?
Gyrðir Elíasson's family comes from the Eastfjords but he grew up in the town of Sauðárkrókur in the north of Iceland and went to both elementary school and college there. He lived for a while in the western part of the country, in Borgarnes and Akranes, but later in Reykjavík. Gyrðir has been a full time writer almost all his adult life, he has published a number of poetry books, novels and collections of short stories. He is one of Iceland's most acclaimed writers of his generation and has been awarded for his work. He is an avid translator, especially of books about and by American aborigines, and has translated four of Richard Brautigan's novels.
Þetta er áhugaverð og öðruvísi bók. Hef ekki lesið mikið af svona örsögum áður og langaði að prófa. Finnst þær þó æði misjafnar og ekki margar sem gripu mig. Sumar eru eins og hugsanir sem hverfa jafnóðum og skilja ekki mikið eftir sig á meðan aðrar eru að reyna að vera hrollvekjandi eða einskonar grínsögur. Mer finnst þetta bara svo sjaldan heppnast vel og skilur lítið eftir sig hjá mér. Las hálfa bókina og hætti svo.
Magnaðir textar, en bara svo sundurleitir að ég náði engri heildarmynd. Af hverju var bókinni skipt upp í kafla? Ég sá ekkert meira samhengi í sögunum innan fyrsta hluta heldur en milli þeirra og sagnanna sem voru í öðrum og þriðja hluta. Þetta er eiginlega ljóðabók - maður getur ekki lesið nema 2-3 sögur í einu og því endist bókin vel. Fínt að byrja daginn á að lesa smá.