Storbonden Germund planerar bröllop för sin dotter Marit med Mats, och allt verkar gå enligt planerna. Men Marit träffar spelmannen Jon, en oäkting som förtrollar ungdomen med sin fiol.
Jag gillar underdogs, Jon i boken är den ultimata. Om jag hade varit yngre så tror jag att tårarna hade strilat åt hans öde och återupprättelsen hade jag älskat. Nu, kan jag irritera mig på småsaker i både hans karaktär och de övriga männens i boken. Visst är det en produkt av sin tid på det sättet men det är ändå en så bra historia skickligt skriven av Söderman. Som före detta dansare blir jag också fascinerad av att det är folkmusik och dans som skvalar från bladen, de fantastiska naturskildringarna får boken att lukta av skog och tövande regn. Galleriet av människor och gårdar belyser klass och grad av utsatthet i det här samhället. Intressant nog kan man dra paralleller till moderna tider också när det gäller ryktespridning och tron på övernaturligheter (nätet och konspirationsteorier) och hur de fortplantar sig i detta mikrokosmos. Till sist, Marit...alltså...hon är ju Wonder Woman. Jag förundras över dessa kvinnor som gör, vågar, arbetar och står i. Sätter sin förhoppning till sig själv och sina känslor även när hela socknen står emot och fördömer. Tack för gåvan, E.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Om Alla Vi Barn I Bullerbyn fick barn med Romeo och Julia, så hade det barnet varit den här boken.
Jag trodde denna boken skulle vara seg, mest pga av att den är lång och har liten text, men jag slukade den! Den finns som e-bok på Storytel också.
Den utspelar sig på en gård bland andra gårdar där storbondens dotter Marit förälskar sig i Jon, som är lusfattig, spelman och ryktet säger att han är forskarlen — näcken.
Deras förbjudna kärlekssaga utspelar sig mot bakgrund av, som det står på baksidan, det genuint svenska: de ljusa sommarnätterna, de stora skogarna, de hemlighetsfulla forsarna, och den lantliga idyllen och gemenskapen i bondesamhället.
Men bortom kärlekshistorien får vi också följa Marits pappa och hur hans egna upplevelser med ungdomens kärlek påverkar hur han reagerar när Marit faller för Jon och sedan resan för far och dotter att både läka själva och förlåta varandra.
Marit är en stark men mjuk huvudkaraktär och Jons traumatiska uppväxt och hur det påverkat honom målas så gripande att jag grät vid de sista sidorna.
This book belonged to my mother , think it dates from somewhere in the forties. Eversince I was a teenager I have been reading it again and again, with few years of interval. The beautiful writing, the story… it all takes you back to Sweden and I found myself with Jon on that mountain. It's one of those books one must have read at least once. My mother also had the Ankerberghs books. I adored the first one. I love how the author pictures the life in old Sweden.
This book was a gift from my grandmother, I asked her for book tips so this is her recommendation. Honestly the first half was not really getting me invested as the main character was not really my favourite, but the second half changes to the perspective of his daughter and that is when the story really got me invested. I only have the first of the 2 books, so I will have to ask my grandmother if she has the second one or try to find it so I can know how it goes!
Nee, die ga ik niet uitlezen. Meestal geniet ik van oude romans, de rijke schrijfstijl, de context. Sociaal-historische verhalen hebben een speciaal plaatsje in mijn hart, maar deze ligt er uit. Nét iets teveel blanke boezems, smachtende blikken en roodaangelopen jongemannen. Hoe vaak kan je zuchtend met je ogen knipperen zodat het zonlicht door je wimpers valt voor het zeurderig wordt! Enne.......ik weet al hoe het afloopt!
Oplæser: Troels Møller. Rigtig god oplæser! Dette er en gammel kending og jeg har bogen stående på min reol. Jeg valgte dog at lytte bogen og det var en rigtig god oplevelse. Driver dug, falder regn er en skøn familiesaga fra Sverige. Jeg kender ingen forfatter der som Margit Söderholm med legende let pen kan fortælle om de små ting i tilværelsen der gør livet så rigt. Hovedpersonen skal så grueligt meget igennem, men i sidste ende venter lykken. I Driver dug, falder regn er der to hovedpersoner: far og datter. Begge oplever hvor grusomt kærligheden kan være. Faderen fordi han bliver svigtet af sin trolovede, datteren fordi hun svigter sin trolovede. En skøn og dejlig roman. Nu har jeg tilfældigvis læst alle Margit Söderholms bøger (for mange, mange år siden), så jeg ved at der er mange flere skønne romaner jeg skal have fat i. En af mine til alletider allermest favoritbøger, er Provstens datter. Den er så sød og skøn og dejlig. Den skal vist snart på læselisten igen, for det er ved at være længe siden jeg sidst læste den (og har kun læst den ca. 30 gange!).