I Frihetligt självförsvar går Henrik Jönsson till ideologiskt frontalangrepp mot den svenska kollektivismen. Boken är ett glödande försvarstal för frihetliga värden – och ett stridsrop i kampen mot kollektivistiskt förtryck och ideologisk likriktning. Med analytisk skärpa monterar Henrik Jönsson i bokens sju kapitel systematiskt ner de ideologiska luftslott och socialistiska vanföreställningar som fortfarande genomsyrar den svenska samhällsdebatten och politiken.
Läsaren får här en handbok i hur man bemöter och bryter ner socialistiska och kollektivistiska argument på ett effektivt och respektfullt sätt. Henrik Jönsson ger konkreta råd och tips i hur man utövar ideologiskt självförsvar och värnar individens rätt mot kollektivet.
Det här kan nog vara det sämsta jag någonsin har läst. Mängden fel i den här boken är på en nivå som är helt ofattbar. Jönsson har ju själv erkänt att han pga lathet fulklipper och ljuger i sina YouTube-videor, så att han ljuger som en häst galopperar i en bok förvånar ju ingen. Men det är inte bara det. Han är också intellektuellt lat och har gjort så många pinsamma missuppfattningar att man vill skratta. Det bästa är att han gång på gång återkommer till en liknelse till Star Trek samtidigt som han helt har missuppfattat att United Federation of Planets har avskaffat kapitalismen. Kapitlet om skolan är extra uppenbart i alla felaktigheter och lögner. Han vevar mycket mot socialdemokratin och klagar mer eller mindre helt och hållet på allt som skett i svensk skola förutom friskolereformen. Sen att det i decennier bara var en massa borgerliga skolbeslut nämner han inte. Han talar om dem, men för att han bara nämner sossarna kan en okunnig läsare tro att det BARA är sossarnas fel. Pinsamt.
Sen har vi hans språk. Ingen i Sverige i dag är lika förälskad i sitt eget uttryck som Henrik Jönsson är. Han har ett så bajsnödigt språkbruk att man vill peka åt honom och skratta. Han använder uttryck som låter överdrivet avancerade hela tiden. Han gör det t o m på en nivå där han hittar på ord som ska låta fint. "Stagnans" är ett exempel. Det existerar inte i det svenska språket. Stagnering eller stagnation, visst, men inte stagnans. Han älskar sin egen fisdoft, helt enkelt. Han tror att han låter mer intellektuell bara för att han missbrukar synomymlexikon. Sen när han läser sin egen bok feluttalar han massor av ord och kör långt vokalljud när det ska vara kort och samtidigt har han mage att påpeka andras bristande grammatik.
Kort och gott är detta den mest koncentrerade samlingen lögner på väldigt länge. Om man är så lättlurad av Jönssons språkbruk och har så värdelös källkritisk förmåga att man tror att detta är en bra bok, då behöver man rannsaka sig själv.
Grym bok, otroligt intressant om den Svenska kulturen. Efter att rest och bott utomlands i andra delar av världen blev det otroligt intressant att se någon som delar de tankar och känslor jag känner efter att komma tillbaka till Sverige. En ypperligt speciell kultur där vi tror oss vara de upplysta.
Intressanta perspektiv och bra förklaringar i boken. Skriven på ett sätt för vanlig Svensson att enkelt förstå vad det handlar om. Henrik är duktig och har gott om metaforer och liknelser till annan media som filmer, historiska filosofer och berättelser.
Anser boken var väldigt inspirerande för de som ser sig själv som "individualist" för att få nya perspektiv hur man kan se på saker mellan dig själv och samhället. Tyckte dock det fattas självkritik och att boken var i en mer utopisk anda än en faktabok, vilket jag tror var intentionen men den också.
Boken var även väldigt pedagogiskt och använde bra exempel för att förklara vad han menar anser jag.
I en tid med vänstervriden massmedial konsensuskultur behövs Henriks förnuftiga röst. Henrik skriver genomtänkt och vackert om frihetliga perspektiv som tyvärr helt saknas i svensk offentlig debatt. Vet ej om jag egentligen lärde mig så mycket nytt då jag till stor del redan delar Henriks världsuppfattning, men plockade upp några nya argument och njöt mig igenom bokens sju kapitel.
Jönsson skriver i denna bok om många grundläggande koncept, såsom frihet, moral och ansvar ur ett libertarianskt och förhållandevis rimligt perspektiv. Språket är oslagbart men i vissa fall saknas relevanta fakta, och lösryckta tankeexperiment och anekdoter utan belägg saboterar för en annars välgenomtänkt bok.
Jämförelserna med filmer eller skönlitterära verk är väldigt intressanta. Det svåra språket gjorde att jag tyckte boken var svår att ta in. Däremot är boken välskriven och gav en vissa insikter. Borde läsas av alla som gillar politik, oavsett vart på skalan man befinner sig.
Välskriven och upplysande. Jönssons analys är alltid vass och han har ett härligt sätt att uttrycka sig på. Han drar undan skynket för vänsterns maktbegär, som döljs med till synes harmlösa företeelser. Jag hade önskat att fler svenskar skulle läsa denna bok.
Till att börja med känns den långrandig men argumenten är välartikulerade och Jönsson är bildad med intressanta bildade utgångspunkter. Han har rätt i allt, dessvärre