Dörrarna mellan politik, välfärdsföretag och pr-byråer står vidöppna. I korsdraget framstår Sverige alltmer som en bananrepublik, korruptionen har brett ut sig och enorma förmögenheter byggts upp.
”Framtidens lösningar har inga lobbyister”, sade Göran Perssons i sitt avgångstal 2006 när han lämnade posten som partiledare för Socialdemokraterna. Men det hann inte ens ta en månad efter att han avgått innan han rekryterats till sin nya roll – som lobbyist på pr-byrån JKL. Han skulle bli långt ifrån ensam på den festen.
I Bananrepubliken Sverige söker Johannes Klenell svaren på hur det kommer sig att vi accepterat svängdörrarna mellan välfärdsföretagare, lobbyister och våra folkvalda politiker. Det är berättelsen om pr-byrån som tog över ett helt parti och socialdemokraten som köpte upp idrottsföreningar i Umeå för skattemedlen till hans vanvårdade skolkoncern. Vi får den nakna skildringen av politikerna som avreglerade skolan och sedan blev miljonärer. Och om statsministern som idag styr över det Sverige som blev resultatet, med den allestädes närvarande Peje Emilsson redo att klappa honom på huvudet
Bananrepubliken Sverige är oroande och underhållande läsning om landet som trodde att det inte kunde bli korrupt.
Johannes Klenell (f. 1979) är förläggare på Galago, serieförlaget som de senaste tio åren varit ett drivhus för några av vår tids bästa samhällskritiker. Han skriver för bland annat Aftonbladet Kultur och Värmlands Folkblad.
Om du vill elda under din vrede är den här boken perfekt läsning. Klenell lägger ut ett jäkla pussel av lobbygegg och det är helt otroligt att det kan få vara så. Avgå alla, precis alla!!!
Viktig men inte direkt läsvänlig genomgång av hur svensk offentlig sektor förvandlades till öppet marknadstorg för korrupta politiker. Klenell är en bra skribent och det finns sträckor där han visar det - utläggningen om Thoren t ex - men alldeles för ofta blir boken bara ett evigt upprapande av namn, vänskapskopplingar och uppdrag som borde vara skäl för åtal men knappast är en läsbar bok.
Uppenbar slagsida. Gör tyvärr att de högst relevanta poängerna drunknar i ideologi. Om en ss som var på en konsultbyrå - i London dessutom - för nästan 20 år sen och som sedan jobbat i det offentliga/internationellt ska räknas med på listan över problematiska anställningar så undrar jag lite 1) vem som över huvudtaget anses kvalificera sig för att jobba i politiken 2) vad alla dessa politiskt anställda ska göra sen. Rimligen undermineras demokratin också av att ingen arbetar i regering och riksdag 🤷🏼♀️
det finns oerhört många människor i det här jävla landet som tyvärr aldrig kommer få vad de förtjänar. dessutom gör den groteska mängden personer, organisationer och pr-byråer som är inblandade att boken i delar är lite svårnavigerad och tidslinjen i vissa avsnitt är också lite svår att greppa fullt ut. men som helhet läsvärd för alla som behöver mer vatten på sin vinster i välfärden bör förbjudas-kvarn
I den här boken synliggörs och redogörs för hur människor med makt lätt kan röra sig mellan lobbyism och politik. Vanligaste exemplet är före detta politiker som efter avslutad politisk karriär direkt får arbete på någon lobby- eller pr-byrå -något som inte är möjligt i de flesta andra länder på grund av lagar om karenstid mellan den typen av uppdrag. Sverige är dessutom ett av få länder som inte har ett så kallat lobbyregister.
Boken redogör också för hur välfärdsföretag (vård och skola) genom rådande lagstiftning (eller frånvaro av sådan) kan tjäna ordentligt med pengar och lämpa över ansvar till kommunerna den dagen då verksamheten inte existerar eller bär sig längre.
Det är en dyster bild av nepotism och korruption som målas upp, och författaren övertygar om att detta kan vara ett problem för demokratin. Boken är kompakt skriven och radar upp mycket fakta och namn. Jag kan tycka att författaren gapar över mycket – kapitlen om hur friskolesystemet funkar och vilka som tjänat på detta skulle kunna utgöra en egen bok.
Det är visserligen en allvarlig anmärkning, samtidigt är detta en läsvärd bok som kan öppna en del ögon. Man blir upprörd under läsningens gång, och dessvärre verkar fenomenet vara spritt över hela politiska spektrat: samtliga riksdagspartier finns representerade i den här sörjan.
En exposé över nepotism, lobbyism, policyprofessionalism, politik och korruption i bananrepubliken Sverige, med fokus på välfärdsföretag men där det finns utrymme till en serie liknande böcker om andra branscher utöver dessa. Boken är tematiskt organiserad, vilket nog är det minst sämsta valet efter en kronologisk framställning. Det vill säga, kronologin och orsakssamband är omöjliga att följa, men en kronologi hade inte varit lika intressant utan det är viktigare att bokens olika teman framgår. Ingen skugga faller på författaren, då sambanden är mycket komplexa och hade bättre illustrerats med någon form av interaktiv infografik, liknande försidesillustrationen. Någon borde ta fram, sprida och underhålla en sådan sammanställning, över PR-byråer, välfärds- och andra företag, i förhållande till politiken. Ty en mer utförlig lista av politiskt aktiva med lobbyuppdrag än den i bokens appendix som ska finnas på https://www.nok.se/bananrepubliken existerar tydligen ej.
Ett relevant och intressant tema. Dock tycker jag boken är lite för allmänt hållen och lite för enkelt skriven för att faktiskt kunna bidra till några djupare insikter. Detta trots att jag i grunden delar analysen. Kanske kan fungera bra som introduktion på området, men hade nog snarare rekommenderat någon annan bok.
Jag hade nog ärligt väntat mig en bok med mer schvung i med tanke på att det är Klenell som håller i pennan. Nu fick jag en saklig genomgång av hur klägget spridit sig i vårt samhälle istället. Inget fel med det men jag hade hoppats på mer än listor på namn och hur de förhåller sig till varandra i sin profithunger.
Jag köpte den här boken på Pilgatan. Tydligen har författaren varit där och signerat böcker och skrivit ”hoppas du blir arg!” på första sidan, och oj vad arg jag blev. Föga förvånande väckte kapitlet om Thorén mest känslor hos den här umebon.
Rolig läsning för alla som är intresserade av politik, samhälle och ekonomi.
Tyvärr är Klenell slängig i sin kritik och argumenterar på ett sett som närmast kan liknas vid Tucker Carson. Vilket är väldigt synd då han istället hade kunnat föra fram befogad kritik.
Lite ojämn och ibland småhafsig och väl namnstinn i framställningen. I andra delar träffar Klenell mer rätt med sin småspetsiga krönikestil och har gott flytt.
Innehållet är sorgligt sprängstoff för den som undrar hur den svenska demokratin i praktiken mår och fungerar. Klenell är inte allra först med att beskriva detta, men sammanfattar ganska väl och fångar in all den här ingrodda hel- och halvkorrputionen som man känner sig lite som en konspirationsteoretiker om man ska sätta ord på. Det handlar om de enorma privata rikedomar som skyfflas ut ur statskassan, och om hur den professionella politikerkåren och välfärdskapitalet till så stor del är skamlöst sammansvetsade på personnivå. Det handlar om mängder av relationsmässiga kopplingar, om ekonomiska utbyten och om snabba stolsbyten. I decennier har det här upplägget alltså funkat galant för en handfull slappa halvfigurer till entreprenörer och kapitalägare (det är så lätt att dramatiskt föröka sitt kapital genom t.ex. en friskolekoncern, spelet är alldeles riggat), och för den klass av politiker/lobbyister (som alltså till stor del är samma människor!) som tjänar dem. Och det har funkat så väldigt dålig för resten av oss, för det medvetet nedmonterade och uppluckrade välfärdssamhället som helhet.
En bra grej med boken är att Klenell trots allt inte bara pekar ut skamlösa individer, utan även hyfsat tydligt och väl (om än översiktligt) beskriver den grundläggande materiella och kulturella kontext som dessa individer rör sig inom. Mer intressant än enskilda individers personliga val och ev. principer är det system och den kultur som under de senaste decennierna har kunnat göra det rationellt och i den egna kretsen naturligt att hoppa fram och tillbaka mellan politik (och journalistik) och lobbyism.