”Nu njuter Maggan!, säger mamma och höjer glaset med billigt rödvin i en luftskål. I andra handen ryker en cigg som hon då och då tar ett njutningsfullt bloss på. Likt de flesta andra mammor här i världen har hon tagit det största ansvaret för hem och barn. Varit den som alltid funnits där med sina rödfnasiga händer och sträva omsorg. Något jag och mina syskon tagit för givet."
Trots allt mammor gör tycks det ändå inte räcka till. Varken för dem själva eller för omgivningen. Mammor har högre krav på sig än pappor. Och som mamma dras många med en känsla av otillräcklighet eftersom det tycks ligga i moderskapets dna att aldrig få känna sig nöjd.
Moderskapet har alltid varit utsatt för samtidens pådyvlade normer. Vad som ansetts rätt sätt att vara mamma på har varierat över tid. En sorts kulturell gaslighting som gjort många förvirrade och fyllda av dåligt mammasjälvförtroende. Det vill Maria Sveland göra upp med i sin bok. Samtidigt är "Nu njuter Maggan" en hyllning till alla obesjungna hjältinnor, Mamma Maggan och alla andra mammor.
Maria Sveland (born 1974) is an author and journalist from Sweden, best known for the 2007 book Bitterfittan (a title which is a Swedish compound noun, and could be translated either as The Bittercunt or The Bitter Cunt, or, less literally, The Bitterbitch or The Bitter Bitch).
Bitterfittan is, according to Sveland, not an autobiography but rather a work inspired by her own experiences. The book criticizes the institutionalized nuclear family from a feminist perspective, pointing out issues such as women's unpaid domestic labor, sexual violence, and the disproportional male/female use of parental leave.
En fin bok om moderskapet och att vara mamma. Men samtidigt har den ett innehåll som belyser flera av dagens feministiska kamper. Möjligtvis hade den mått bra av mindre ”vit feminism” men inget som de flesta inte kan se bortom.
Mer av samma. Säkerligen en bra instegsbok för många. Mer omvärldsanalys än tidigare, men fortfarande mest av sånt som anklagas för att vara vit innerstadsfeminism. Tyckte ändå om den.
”Nu njuter Maggan” är Maria Svelands nya roman där hon hyllar alla obesjungna hjältinnor – mammorna! Det handlar om modersmjölk, mammaskuld och bekännelser. Maria Sveland vrider och vänder på moderskapet både i nutid och blickar bakåt hur synen på mammarollen och moderskapet har sett ut genom tiderna. Boken är en hyllning och en uppgörelse, en tröst och en guide. Om magin, lyckan och kärleken liksom plikten, skammen och rädslan. Ja, Maria skildrar mammarollen ur flera perspektiv, några känner man ingen som mamma själv och några som dotter och barnbarn.
”Moderskapet är ett slukhål av krav, förväntningar, självuppoffringar och skuld.”, samtidigt är relationen till våra mammor ofta livets viktigaste.
I boken berättar Maria både om sin egen mamma Maggan vars uttryck ”Nu njuter Maggan” har gett bokens titel då hon uttryckte just den frasen när hon höjde glaset med det röda boxvinet och njöt av sin cigg. Mamma Maggan kan konsten att glädjas åt det lilla, men hon har också slitit hårt genom åren och tagit ansvar för hem och barn. Maria skriver att vi ofta tar våra mammor för givna och konstaterar att det ställs helt andra krav på mödrar än på fäder.
Jag tycker att det här är en bra och viktig bok berättad med en blandning av humor och allvar. En bok som ger nya insikter och att vi gör så gott vi kan och det borde räcka mer än väl.
Analyserna är intressanta, men smakar vardagsmat för mig. Jag var redan ett stort fan av skilsmässopropaganda, en dedikerad könsrollshatare och övertygad om att de flesta borde ge fan i att skaffa barn innan jag öppnade boken. Ingen aha-upplevelse alltså, men boken är definitivt ett bra presenttips till alla pisströtta migränmammor där ute. Snälla, skilj er!
Betyg: 4 av 5. . Jag har tidigare läst sex stycken böcker av författaren Maria Sveland, och jag har tyckt om dom allihopa. . Den här boken, Nu njuter Maggan, är i genren fakta. Men den kunde väl även vara i genrerna biografi eller dokumentär tycker jag. . Jag tycker om hur Maria Sveland skriver, och jag tycker om hennes åsikter. Så jag gillade den här boken, som handlar om moderskapet och mammarollen. Helt klart intressant och läsvärd. . Jag varvade e-boksläsning med ljudbokslyssning, i 1,25 hastighet, bra inläst av författaren själv. .
En bok som inte är unik vad gäller det generella innehållet, men inte desto mindre behövs den i den alltmera antifeministiska andan vi lever i idag, således en tacksam och uppfriskande påminnelse till de som ändå lyckas glömma det rådande klimatet om moderskapet. Undrar, återigen när det gäller dessa slags böcker, hur många män som läser den? Mvh nybliven gift och nybliven mamma
Gammelfeministiska skrifter kommer det ta mig tusan för få av. Sveland ställde sig och står kvar. härligt uppfriskande för nutiden där feminismen sedan länge dukat under. Dock en uttjatad spaning kan tänkas-morsor är livets slagpåse jojo, men vi älskar dom mest av allt. Inget nytt under solen så att säga.
Det är sant och slagkraftigt och jag känner mig sedd, bekräftad och känner igen mig i hennes berättelse om de patriarkala strukturerna. Svelands penna är skicklig och orädd. Men aha-upplevelsen saknas, blir bara ⭐⭐⭐ pga detta. Funkar bra som springbok f.ö.
Såg att ngn tyckte det var för mycket ”vit feminism”. Jag tyckte väl för min del att det var för mycket vänsterfeminism. Men trevlig/smårolig och helt klart med ett gäng poänger och tänkvärdheter.