Händelser ur Sveriges ohistoria: en försvunnen tid

by Daniel Sävborg

Elva berättelser om Sveriges forntid som gör en försvunnen del av kulturarvet känd och levande igen.

En gång i tiden var de gestalter och händelser som alla i Sverige kände till: Ane den gamle som offrade sina barn för att få evigt liv, Ingjald illråde som enade riket genom svek och våld, slaget på Bråvallarna som var så väldigt att himmel och jord tycktes störta samman. Man läste om dem i skolan, konstnärer skildrade dem på monumentalmålningar och i skulpturer, författare skrev dikter, pjäser och romaner om dem. De återgavs i den vetenskapliga litteraturen, knöts till verkliga platser i landskapet och tillhörde allmänbildningen, den gemensamma kunskapen.

Under det senaste århundradet har historikerna omvärderat dessa berättelser om Sveriges forntid och avfärdat dem som sagor. Det har lett till att de numera har fallit i glömska – men så hade det inte behövt bli. Sedan länge har ingen trott att Odysseus, Teseus eller Romulus och Remus har funnits i verkligheten, men ändå fortlever berättelserna om dem och fortsätter att fascinera oss. Varför skulle det vara annorlunda med de svenska berättelserna? De är minst lika fängslande som de antika grekiska och romerska sagorna, och har lika många lager av mening och djup.

I Händelser ur Sveriges ohistoria presenterar Daniel Sävborg elva sådana berättelser om Sveriges forntid. Dessutom visar han hur de har förvandlats med tiden, tolkats och omtolkats och både roat och berört människor på djupet. Det gör han inte minst genom att diskutera de konst- och diktverk som bygger på berättelserna. För inte så länge sedan var dessa verk välkända, men i dag är de i hög grad bortglömda, eftersom de är svårbegripliga för en publik som inte känner till bakgrunden. Boken gör en försvunnen del av kulturarvet känd och levande igen. Med kunskap om de klassiska berättelserna om den svenska forntiden blir många konstnärliga verk tillgängliga på nytt, och många platser runt om i Sverige blir åter laddade med mening och mystik.

Daniel Sävborg är professor i nordisk filologi vid Tartu universitet. Han har främst bedrivit forskning om fornisländsk eddadiktning och sagalitteratur samt svensk medeltids­historia och folklore. I synnerhet intresse­rar han sig för förvandlingen av berättartraditioner, liksom de olika innebörder som olika personer och olika generationer har funnit i samma berättelser.

"Också vår ohistoria är värd att minnas" (Dick Harrison i SvD, understreckare, 22 nov 24)

360 pages, Hardcover

First published November 6, 2024

Reviews

[Mårten Lind · Rating 5 out of 5]

Jag tycker det här var underbart. Så tydligt och fint och framförallt väldigt roligt berättat om hur rena sagokaraktärer ur Eddan och Heimskringla och allt vad det är upphöjts till historisk status och i flera hundra år fått gälla som nationens förfäder. Jag älskar i synnerhet hur Daniel exakt beskriver hur berättelserna utvecklas. Det kan börja med en liten rad i en vers av Snorre, som gradvis byggs ut till osannolika legender på grund av felöversättningar, sammanblandningar, medvetna ihopslagningar och rationaliseringar.

Dessutom har författaren en distanserad, avspänd humor som aldrig blir stor och elak, men ligger och puttrar trevligt under ytan.

Den enda lilla anmärkningen är kanske att kapitlen blir ganska lika varandra; det är samma slags händelseförlopp fler gånger om, och det hade kanske gått att variera berättartekniskt lite grann. Men det förtar inte njutningen.

[Peterclash · Rating 4 out of 5]

Mycket intressant bok med många roliga berättelser och otroligt väl redogjort. Favorit är Östen, Erik Väderhatt och Fjolnar förstås, kungen som drunknade i en öltunna. Eller begick han självmord. Eller mördades han. Sådana spekulationer som härleda är underbara. Tack för stundtals svår men kul läsning.

[Erik Sundblom · Rating 5 out of 5]

Jättekul bok.