Pegasus får i uppdrag att försvara Henrik, vars fru Valentina är försvunnen. Han bedyrar sin oskuld och menar att hon måste ha gett sig av själv. I familjens villa på Värmdö finns spår av strid, och Lydia misstänker att Henrik inte ger hela bilden. Finns det någon han skyddar?
Alex och Lunken gräver i Henriks liv och hittar en ekonomi i spillror. Samtidigt oroas Alex av upptäckten att Lunken har band till familjen som han inte berättat om.
Handlingen är rätt spännande, men det blir lite mycket av att verkligen styra läsaren på ett specifikt spår. Ett spår som man sedan får veta är fel. Vilket ju var självklart i och med att det var så övertydligt. Jag föredrar lite mer öppna ledtrådar, där jag får tänka själv. Men trots det så gillar jag boken. Antagonisten är på många sätt en bikaraktär ända fram till slutet, det är bra att hen finns med hela tiden. Jag ogillar när en skurk plötsligt poppar upp som gubben i lådan utan att ha någon bakgrund i huvudberättelsen.
Nja, Fallet Mikaela sträcklyssnade jag till, men i Valentina händer det verkligen ganska lite under lång tid och sedan sys allt ihop de två sista kapitlen. Samt att de mer dynamiska karaktärerna Lunken och Alex har tillbakadragna roller till förmån för att den stiffa Lydia får ta plats. Inte helt förtjust.