Edit arbetar i en blomsterbutik vid stadens kyrkogård. En dag faller en man ihop på grusgången utanför. Hon ser till att han får snabb vård – och några dagar senare kommer hans fru förbi butiken.
Det är något med Sylvia. Hon vet alltid vad hon ska säga. Hon är allt det som Edit inte är. Medan löven rasar från träden påbörjar de två ett konstnärligt projekt ihop. En märklig relation inleds, där varje tystnad ekar av frågor och frestelser.
Blommorna handlar om besatthet, tunghäfta och att vara osynlig men behövd av alla. Att leva och arbeta omgiven av död och sorg, och inte kunna göra mer än att välja vilka blommor som ska läggas på de saknades gravar.
Elin Michaelsdotter är född 1992 i Uppsala, nu bosatt i Stockholm. Blommorna är hennes första roman.
En välskriven debut med fina stråk av prosa. I kortare och längre stycken får vi möta Edit, omgiven av blommor, av sorg och av ensamhet. Texten är detaljrik och innerlig, de få men ack så viktiga relationerna tecknas varsamt ner och får mig att vända blad efter blad.
En fin bok om Edit som lever ett stillsamt liv som kretsar kring hennes arbete i en blomsterbutik, tills hon en dag träffar Sylvia. Mest handlar den om människor som tar mer än de ger, som får en att känna sig utvald så länge en har deras uppmärksamhet. Sådana som stormar in i andra människors utan att bry sig om vad de lämnar efter. Extra underbart att få läsa en bok av en författare en känner!
En fin och nätt debut om att bli tagen med storm och övergiven. Stillsamma, vackra skildringar av sorg och den förtvivlade känslan av att bli till i någon annans blick, att sträcka sig efter det gröna ljuset. Påminde på sina sätt både om Hur mår Fröken Furukura? och Den som följer en stjärna vänder inte om, som jag båda läst i år. Tack Elin för orden 🌹
Får liknande vibe i språk som av Body double. Jag har nog ledsnat på den ”lågmälda utåt men samtidigt inuti kaotiska” berättaren? Den som saker bara tycks hända. Man får som läsare aldrig riktigt veta så mycket som man vill.
Det finaste i boken var ändå beskrivningarna av att vara en människa i förälskelse. Hur ”förtappad” man kan bli haha.
Och det som skrivs om döden utifrån Mirina.
Kanske klassisk trop med yngre kvinna som blir förälskad i en äldre kvinna gift med en man. Tyckte trots det inte att den här kändes klyschig. Kanske för att språket kändes välavvägt och därför liksom VÄRDIGT karaktärerna.
Kluven känsla. Briljanta stycken, meningar, stråk. Men i delar även tjatigt, stillastående och obegripligt. Sorgligt, beklämmande. Igenkänning och helt orimligt är också andra känslor den ger. Plus för snabbläst och korta kapitel (i vissa fall en sida = en mening). Landar slutligen på 3. Varken mer eller mindre. Definitivt inte en bok för alla.
Hade stora förhoppningar om detta. Vackert omslag och baksidan av boken lockar med mörker, förtvivlan och kanske något mer. Tyvärr kan jag inte hitta det där något mer.
Edit driver en blomsterbutik vid sidan av en Kyrkogård. Hennes kunder är till 99% människor med nyfärsk sorg som författaren skriver om i korta stycken. Allt betraktas utifrån Edits glasögon och Edit hon ser verkligen allt. Tillsammans med fågeln Stockholm strosar hon runt i sin butik och betraktar. Hemma bor hon i en lägenhet hon alltid bott i och har en granne, Mirina, som precis som Edit även hon alltid bott där. Deras relation är djup med tyst. Har Mirina varit som en förälder? Vad hände med Edits föräldrar? Varför har Edit blivit så tyst och inbunden men om ändå driva en butik helt själv?
Uppå detta kommer Sylvia in i bilden. Hon tar Edit och gör henne till sin. Utnyttjar Edit för sina egna syften. Edit blir förälskad och låter sig användas och utnyttjas. Sylvia lämnar sedan Edit när hon är klar med henne. Mirina där och Stockholm drar till söder. Sen är boken slut.
Ett okej för alla vackra blomster beskrivningar. Och de korta styckena med de sorgsna besökarna i Edits butik.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Eventuellt är tre lite väl. Inte dåligt men inte heller bra, lite för mycket pretentiöst språk och tjafs för min del. En bok är en bok är en bok men jag kan tycka att om man ska nomineras till priser för det man skriver ska det vara lite… mer än detta. Varma kramar från min första bok 2026! Nu ska jag läsa Major Virvelvind av Nina Wähä!