3,5. Det är svårinträngligt. Först ges inga nycklar, och jag känner en fragmentarisk stämning, ett letande, trevande, som om det bara är brottstycken av dikt som är kvar på sidorna, enstaka detaljer. Längre fram får jag tydligare bilder. Jag förstår att diktjaget beskriver och går in i ett porträtt av en kvinna, någon kunglighet, gångna tider, försöker, upplever jag, kliva in i kvinnans sinne och vad hennes verklighet kan ha varit. Här rycks jag in mer. I tredje delen blir det återigen mer ett diktjag som träder fram. Helheten ger mig intrycket av en resa, där diktjaget möter detta porträtt, denna kvinnas historia, och samtidigt upplever en egen verklighet, det finns spår av en relation, det egna mörkret och svårigheter att skriva, uttrycka sig. Metafrälst som jag är skapar jag mig "ramen" av resan och betraktandet som ett sätt för diktjaget att komma tillbaka till ett eget språk. I slutet ges nycklar för läsningen, vilka de historiska personerna är, men det inttesserar mig inte, behövs inte - fast jag förstår att kännedom om dem kan vidga läsningen och tolkningen, så tänker jag att det att de är okända också har sin egen möjlighet. Finns många fina enradingar, tycker särskilt om "Min kropp har börjat avge mörker" som också återkommer.
An interesting work that feels to be speaking toward the woman’s body, perception, alterations and representation all under the guise of costumes - what is at risk in the costume and what happens when the costume falls. It is a bare work, reminiscent of a soliloquy.