Invandringen från Somalia till Sverige tog fart vid slutet på 1980-talet. I dag finns det närmare 50 000 somalier i Sverige. Men kunskapen om somalisk kultur och om livsvillkoren för de somaliska invandrarna är låg. Attitydundersökningar har visat att somalier är den invandrargrupp som svenskar bedömer som allra mest kulturellt avlägsen. Det utgör en grund för diskriminering men också för kulturkrockar som går att förebygga med ökad kunskap.
Vad händer när invandrare från en klankultur möter världens mest individualiserade majoritetsbefolkning? Vad innebär det att flytta från ett land utan fungerande stat till ett land där staten förväntas lösa det mesta i livet? Per Brinkemos Mellan klan och stat: Somalier i Sverige är den första boken på svenska om somalisk kultur.
Boken är viktig läsning för alla som vill veta mer om somalisk kultur, om klansystem men också om integrationen i Sverige. Brinkemo tar med läsaren på en resa genom somaliernas värld, både i det gamla och i det nya hemlandet och redogör kunnigt och lättbegripligt för hur det somaliska klansystemet fungerar och vilka konsekvenser det får i Sverige. Men genom mötet med svensksomalierna blir boken också en personlig berättelse om ett Sverige i snabb förändring.
Vi har alldeles för få exempel på personer som kommer från det svenska majoritetssamhället och på djupet brytt sig om att tränga in, vara med och förstå våra nya svenskars ursprung. Brinkemo är ingen utbildad etnolog och gör säkert inte allt rätt när det kommer till att tolka och förstå, men jag kan inte säga att jag läst någon text (inte heller under de senaste två åren då jag arbetat med bl a integrationsfrågor) som med respekt beskriver skillnaderna i svenska samhällsstrukturen och den, i denna bok, somaliska.
Det hade varit fint med mer direkta källor och citat från Brinkemos vänner och bekanta i den somaliska diasporan som han beskriver. En del generaliseringar förekommer också.
Måsteläsning för alla vi som möter och arbetar med att underlätta möten mellan olika kulturer i Sverige.
Jag har av en slump läst denna bok ungefär samtidigt som författaren släppt en ny antologi som har blivit föremål för en kontrovers, nämligen att en skribent på Aftonbladet kallat den för kolonial och hävdat att Timbro gett ut ytterligare en kulturrasistisk bok som kommer att tjäna främlingsfientliga krafter. Nu har jag inte läst Klanen men eftersom kritiken mot denna första bok ibland varit ungefär den samma finner jag att det kan vara en fungerande utgångspunkt också för denna bok.
Vad är det då vi har att göra med?
Det hela inleddes med att journalisten (och senare Timbroförfattaren) Per Brinkemo uppmärksammades på en ung man/pojkes situation. Pojken hade skickats tillbaka till Somalia av sina föräldrar/släkt på grund av att han ansågs ha försvenskats Han hade helt enkelt lurats med till föräldrarnas hemland under förevändningen att de skulle besöka släktingar och därefter dumpats där ensam utan medel eller dokument för att kunna ta sig hem till Sverige. Per lyckades därefter lokalisera pojken till Etiopien och den svenska ambassaden och kunde genom att skriva om saken skapa tillräckligt mycket uppståndelse för att få myndigheterna att kliva in och hjälpa pojken trots att han saknade dokument. Pojken blir senare att betrakta som en ”extra-son” för Per och en dörröppnare till den somaliska diasporan i Sverige, inom vilken han snart kommer att arbeta för via en kulturförening i Malmö.
Genom sitt arbete för denna kulturförening så kommer författaren i kontakt med en rad kulturkrockar och problem som uppstår när somalier ska integreras i Sverige. Ett tidigt frågetecken som Per ställs inför är att i princip inga somalier deltar i de hjälpgrupper som satts upp för att de ska kunna bearbeta krigstrauman, ptsd och annan psykisk ohälsa. Trots att man från myndighetshåll räknar med att gruppen varit med om händelse som generar sådant i hög grad. En förklaring som författaren så småningom blir varse om (genom sitt arbete på kulturföreningen och samvaro med somalier) är att psykisk ohälsa inte är något man talar om I Somalia. Detta eftersom man anser att det är något diskrediterat och omöjligt att bli av med när man väl har fått det (man kan bara bli bättre, inte frisk). Per relaterar också detta till en svensk kontext om hur vi historiskt sätt på ämnet (och det finns definitivt gemensamma beröringspunkter) och därefter formulerar de om hjälp-gruppens kommunikation så att den mer är i linje med hur somalier traditionellt pratar om olika bekymmer och plötsligt får gruppen besökare.
Detta är bara ett av problemområdena (och lösningsförslagen) som tas upp i boken. I boken tas också upp de stora skillnader mellan skriftlig och muntlig kommunikation som finns mellan Sverige och Somalia. Där det senare faktiskt fått ett eget skriftspråk först på 70-talet och där människorna traditionellt därmed har förlitat sig på muntlig kommunikation. På så sätt kunde Per och de andra ansvariga på kulturföreningen få fler att delta på evenemangen genom att istället för att skriva om dem på hemsidan valde ut respekterade personer att ringa runt och berätta om tillställningen. Givetvis riskerar ett sådant sätt att vara att kollidera med ett Sverige där det skrivna ordet har väldigt hög status. Vi använder det till exempel för att formalisera en handling – vi skickar exempelvis hem en kallelse till föräldramöte skriftligen och i kontakten med myndigheter så är dokument centrala och våra namnteckningar bindande.
Ett sista stor övergripande beståndsdel av boken (vilket jag föreställer mig leder vidare till nästa bok) handlar om skillnader i s.k. klankultur och i den moderna västerländska staten och hur dessa formar olika typer av människor, eller egentligen snarare olika mänskliga beteenden. Här har en del kritik riktas mot att det skulle var ett kulturrasistiskt perspektiv och kolonialt perspektiv men jag upplever att Per på ett utförligt vis visar på vilka olika mekanismer och funktioner som ligger bakom respektive samhällssystem och hur saker och ting går till inom dem, Exempelvis i form av rättsskipning eller i synen på familjen. Sveriges konstruktion och långa väg till centralstat skildras liksom försöket att genom en Sovjetstyrd diktator bygga en liknade i Somalia. Även den modernare kompromiss mellan modern demokratisk stat och klan som just nu testas i Somaliland behandlas.
Generellt upplever jag som läsare att jag lärt mig massor om Somalia och somalier (på en generell nivå, människor är också alltid individer vid sidan om sin grupptillhörighet) genom läsningen av boken. Att författaren skulle ha som förställning att kulturen är något statiskt som inte går att förändra köper jag inte alls. Tvärtom ser jag boken som ett uttryck för en vilja att överkomma hinder och främja möten samt integration. Den kritik som jag läst har varit av arten att man helst inte ska skildra de problem och utmaningar som finns med risk för att främlingsfientliga krafter ska gynnas. Paradoxalt nog fastnar integrationsdebatten i så fall mellan två pooler – UT! – och HÄR ÄR ALLT BRA, och de som faktiskt vill och kan behöva en hjälp på traven i ett väldigt annorlunda nytt hemland hamnar i kläm. Hade kritiken istället varit upplysande i sak, och ännu mer insatt i ämnet och den somaliska situationen så hade den varit intressant att få ta del av.
Skulle väl egentligen vilja ge boken 3,5 stjärnor, men eftersom Per varit tidigt ute med ett viktigt ämne och fått ta emot en hel del skit så avrundar jag uppåt.
Så intressant med en inblick i denna så för oss främmande kultur (& land som åtminstone jag visste väldigt lite om). Men lämnar med en uppgivenhet - hur integrationen ska kunna förbättras ser jag inte. Snarare så känns det än mer omöjligt.
Positivt överraskad. Informativ och lättläst, och jag uppskattar hur författaren anstränger sig för att belysa svåra ämnen på ett rättvisande sätt. Intressanta tips för fortsatt integration.
Vad jag kanske saknar är lite texter med perspektiv från somalier som kunnat komplettera boken - som gett en mer personlig anknytning till ämnet.
Mellan klan och stat är en bok där författaren förklarar hur klansystemet fungerar i allmänhet och i Somalien i synnerhet. Han jämför klansystemet med staten, tar fram skillnader likväl likheter samt orsaker. Vid närmare eftertanke går det att urskilja att i många Europeiska länder där utvecklingen har gått mot att ansvarsbördan vilar på individen finns ändå fortfarande klanbeteende inom många områden. En mycket intressant bok som hjälper en att förstå hur människor ur en specifik grupp, i det här fallet somalier, tänker och fungerar. Författaren uppmärksammar hur okunskap om andra kulturer försvårar integrationen. I allra högsta grad en bok värd att läsa. Den får oss läsare att tänka efter samt inse att så som vi gör i vårt land inte är givet och självklart.
Spännande, lärorikt och intressant. Inte alls samma politiskt fördömande jargong som finns i så många andra böcker kring sådana här ämnen. En stark fyra, nästan en femma för mig. Hans insikter och erfarenheter är uppskattade och boken är absolut läsvärd!
Ögonöppnande och allmänbildande vad det gäller en annan kultur och ett annat samhälle som finns parallellt med majoritetskulturens - väl värd att läsas - och bygga broar istället för murar!
Ger en bred genomgång av de bakomliggande orsakerna som försvårar integrationen av personer med somaliskt ursprung. Upplever inte att språket i boken är beskyllande utan att författaren snarare fokuserar på att sprida förståelse för varför svårigheterna uppstår, och varför somalierna sticker ut i statistiken.
Så fascinerande. Per öppnar mina ögon för skillnader mellan olika stater, som jag helt enkelt aldrig tänkt kring förut. Mycket intressant och definitivt en viktig bok nu när Sverige berikats med så många människor från olika kulturer.
Bra bok om Somalier i Sverige som kan bidra till att skapa större förståelse för människor och svårigheter med integration. Visar också hoppfulla exempel på när det går bra!