Oberes Tor, unteres Tor

by Geir Gulliksen, Andreas Donat (translator)

Eine Familiengeschichte aus Norwegen über drei Generationen.

Ein kleines norwegisches Dorf in den 1950er Als die junge Gladys im Alter von achtzehn Jahren schwanger wird, tut sie das, was in dieser Zeit alle Sie heiratet umgehend. Drei Söhne bringt sie schließlich zur Welt - um die sie sich kümmert und die sie großzieht, so gut sie eben kann. Letzteres versucht sie auch bei ihrem Ehemann ... An ihrem Totenbett wachen Jahrzehnte später zwei dieser Söhne und stöbern in ihren Welche Geschichte werden sie einander einmal erzählen, über das Leben ihrer Mutter und das ihres Bruders, der schon lange nicht mehr am Leben ist?

Genres: Fiction

392 pages, Kindle Edition

First published October 12, 2023

About the author

Geir Gulliksen, a Norwegian author and publisher, is from Kongsberg and resides in Oslo.

He studied writing at Bø in 1985 and has worked as an editor at the publishing house Tiden Norsk Forlag. He has also helped popularize several important younger Norwegian authors, including Karl Ove Knausgaard.

Reviews

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 3 out of 5]

En människa blir till genom andra och genom slumpens skördar. I det här släkteposet lämnar en mamma en (förnedrad?) pappa för en annan man. Pappa Gunnar förlorar kontakten med sina tre söner vilka måste orientera sig i det, gentemot varandra och andra i det norska samhället med klasskillnader, politik, könsnormer, krig och åren som går.

Geir Gulliksen har valt ett märkligt berättargrepp med en allvetande berättare som både är och inte är allvetande. ”Så måste det vara med hennes röst också, tänker han, tänker jag, att hon har låtit en anatomisk fallenhet för djup klang få råda..” Det vänjer jag mig dock vid till skillnad från kompositionen som jag uppfattar som undermålig.

Jag stapplar runt i den här romanen, jag har det inte dåligt på något sätt, prosan är bra, men jag vet inte vart jag ska och varför jag är här, tills jag hittar porten in till berättelsens syfte. Då börjar fåglar sjunga. Det är först efter 200 sidor jag förstår att det här är en idéroman om att vara en identitetssökande människa (eller snarare man). Övre port, nedre port handlar om vilsna män i olika generationer som i sin strävan att inte framstå som löjliga blir just det. Det är svagt att inte våga visa sig svag.

Jag ryser när jag läser avsnittet om hur identiteten kan bli ett litet rum utan fönster och stängd dörr. När en pappa tvingas släppa taget om sin tonårsdotter blir jag rörd och jag nickar instämmande när samma tonårings nycker och snabba svängar mynnar ut i en spännande analys om rigida versus rörliga personligheter. Men freds- och vapendiskussionen som slutar i ett försvar för vapenfabriker lämnar en obehaglig eftersmak.

Det finns många väl gestaltade avsnitt som får mig att hålla andan, men också flera alltför detaljerade scener som inte påverkar mig alls. Romanen saknar driv bitvis, känns slarvigt sammansatt och helhetsintrycket blir därför mediokert.

[Anki · Rating 3 out of 5]

3,5 Likte Gladys og historien hennes. Likte brødrene. Kan være humøret mitt, men den kom ikke under huden min.

[Mio Lee · Rating 2 out of 5]

Sorry as, men eg trenge at en bok hAndle om noe. Ikkje bare eg må på jobb, mamma måtte på jobb, bestefar måtte på jobb og barnå mine må på jobb. Absolutt noen tankevekkende deler, men mangle veldig driv.

[Sofia Svensson · Rating 4 out of 5]

Kunde inte sluta läsa samtidigt som det saknades nått slags driv hmm..

[Fredrik Ivrell · Rating 3 out of 5]

SPOILERS!

Norge, Gladys är döende. Sonen Titti, berättarjaget, åker tillbaka till hemstaden, träffar sin äldste bror Ivar, funderar på hur allt blev som det blev.

Tillbaka till barndomen. 70-tal. Fadern en halvalkad slarver, dock från besutten familj, äktenskapet misslyckat. Fadern en ömklig figur. Gladys träffar Karl, ingenjör på vapenfabriken. De har en affär, sprungen ur passion och ömsesidigt bekräftande. Beslutar att sluta träffas men blir sedda under sitt sista möte. Karls äktenskap havererar. Ut ur villan och ut ur livet flyttar hans fru och barn. Karl vill egentligen försonas med sin famil, men det alternativet stängs mycket fort. In flyttar Gladys och de tre sönerna. Kvar i deras hus och spillrorna av livet blir den ensamme mannen som sjunker allt djupare.

Titti berättar om moderns kamp för att finna sig tillrätta i en miljö som inte är hennes. Det burgna hemmet, kontoret på fabriken (hon utbildar sig till sekreterare) som man går in i genom den övre porten. Liksom kampen för sönernas väl. Ivar, den äldste är välartad och ansvarstagande. Runar är av en annan sort. Drömmande, fladdrig, begåvad, ofokuserad. Ger sig hän korta perioder men byter snart föremål för hängivenheten. Drabbande misslyckad kärlekshistoria med en flicka som älskar honom och som han älskar, men han förmår inte kommunicera med henne. Fladdrar även som vuxen och dör ung.

Det är vackert och vemodigt, om klass och klassresor, om skilsmässor och relationer i familjen, och om hur livet liksom bara blir ibland. och så är det en fin skildring av norskt (och svenskt) 70-tal, då landet liksom blir modernt. Lite för långt och långrandigt ibland, utan att vara en lång roman.

[endthiswar99 · Rating 4 out of 5]

All hail the king!

[Maija Hejgaard · Rating 4 out of 5]

En ret fin bog om en familie, om klasseskel og menneskelige relationer.

[Marius Emanuelsen · Rating 4 out of 5]

3.5 - runder oppover denne gang. Lysende prosa, svak romankomposisjon. Min kamp uten min kamp.

[Lis Agerbæk · Rating 4 out of 5]

4,5 stjerner. Den bedste bog af de to-tre, jeg har læst af GG indtil nu. Han kommer virkelig godt rundt i sin beskrivelse af en norsk families skift fra arbejder- til middelklasse set gennem den yngste af tre sønner. Drengene flytter med moren, da hun flygter hjemmefra.

En god tids- og samfundsfortælling og ikke mindst en smertelig familiehistorie om skæve relationer og en efterladt, hadefuld og i det skjulte hævnende far. Og ikke mindst om måder at begå sig på i et lilleputsamfund, hvor mange tjener til dagen og vejen ved at arbejde på våbenfabrikken.

GG har et godt blik for omgangsformer, identitetsmarkører og det usagte. Drengenes mor, Gladys, er født og opvokset i den lille by, mens Karl, den ingeniør hun finder sammen med, er tilflytter.

"... og som tilflytter i Overberget kunne han leve et helt liv uden af forstå hvad der egentlig blev sagt i en tilsyneladende uskyldig samtale. At Thora Kars havde sagt at hun kendte Gladys og hendes mor, det var ment som en fornærmelse, eller en slags vag trussel. Kars-familien og familien Kvidejord havde aldrig omgåedes hinanden ...

Gladys vidste heller ikke selv alting, hun havde arvet sympatier og antipatier der udsprang af begivenheder ingen længere kunne huske. Hun orienterede sig efter modsætninger hun ikke selv kendte til bunds, sådan var det for alle i hendes generation der var født i Overberget. Gladys og Karl boede ikke i samme by, hun vidste hvordan hentydninger og skjulte forulempelser udspillede sig, som på et stort usynligt orgel, mens Karl aldrig forstod hvad der i virkeligheden blev sagt, og det gjorde vi heller ikke, vi var for unge." (side 198).

Eminent godt, genkendeligt og rammende, efter min mening. Kan anbefales.

[Nene La Beet · Rating 3 out of 5]

Den var jeg bare ikke betaget af. Jeg syntes simpelthen ikke, jeg fik noget særligt ud af at læse den. Den hører selvfølgelig hjemme i den nye store kategori af yngre mandlige forfattere, der prøver at finde ud af, hvordan man er mand i "den nye tid". Og på den måde er det måske slet ikke meningen, at jeg skal have noget ud af den?

Vi følger en "helt almindelig" familie og er skiftevis inde i hovedet på flere forskellige karakterer i flere generationer. Flere ting undervejs forekommer mig en anelse urealistiske på en måde, som jeg ikke ser nødvendigheden af. Og beskrivelsen af den yngste generation, narcissisterne der er begravet i deres telefoner, i identitetskriser, i anderledeshed, er næsten karikeret.

Jeg oplever en bemærkelsesværdig modsætning mellem den strøm af helt fantastiske norske film, jeg har set de senere år – senest trilogien Sex, Drømme, Kærlighed af Dag Johan Haugerud, som jeg slet ikke kan holde op med at anbefale – og så de norske bøger, jeg har læst, som jeg ikke rigtigt kan svinge mig op til at elske.

Romanen er udmærket indlæst af Thomas Guldberg Madsen.

[josefinessen · Rating 4 out of 5]

3,75 ⭐️
Ett vemod genomsyrar boken, det är melankoliskt men varmt berättat och jag bryr mig om karaktärerna. Berättarperspektivet är speciellt och jag stör mig till en början mycket på detta, men lyckas komma över den känslan och dras in i berättelsen. Det är en lite ojämn läsupplevelse där vissa delar känns lite mer sömniga för mig men när det bränner till gör det det ordentligt och jag blir berörd och sugs in, särskilt i skildringarna av de nära relationerna och hur de växer fram eller går sönder, sårbarheten och i vissa fall sorgen som finns i det.

Denna bok var den vi bokcirklade på #läsretreatsigtuna2024 och jag hade troligen aldrig plockat upp just denna annars men är glad att det blev så.

Jag tyckte om språket, håller nog med övriga i gruppen som tyckte det hade kunnat förkortas en hel del, men jag upplevde ändå språket som väldigt bra och att han skriver på ett sätt så att jag bryr mig mycket om varje komplex, trasig människa plus att läsningen överlag flyter på bra.

[Kristian Lindberg · Rating 5 out of 5]

Som fan af Geir Gulliksen kom denne roman om en arbejderfamilie bag på mig med sin vægt på forældrebørn relationer snarere end selvrealisering i individet. Der er en livscirkel der sluttes i Gladys der er døende i indledningen og som får synsvinklen i en afsluttende sekvens der spejler dødsforvirringens sammenblanding af livsfaser og identitens opløsning.Romanens spænd trækker karakterernes søgen efter livsformål op ikke uligt John Williams Stoner hvor livsmysteriet gradvist men ubønhørligt tager til

[Lars B. · Rating 2 out of 5]

En familiekrønike, der udspiller sig i et tilbageblik ved moderens dødsleje. Der hviler noget gråt, småt og grimet over skildringen af en familie, hvor personerne er på afstand af både sig selv og hinanden. Matriarken Gladys har nok et særligt overleverinstinkt, men det er svært for alvor at blive opslugt af hendes kamp for at skabe en tålelig tilværelse i et Norge, hvor velstanden breder sig uden at smitte den socio-psykologiske ambiance.

[Tilde Vejen · Rating 3 out of 5]

En besynderlig bog. Den skifter meget i fokus, og nærmest også i stil. Jeg fik ikke for alvor sympati med nogen af karaktererne, men måske alligevel en form for ømhed? Især i starten, men egentlig hele vejen igennem, er den tung i stemningen. Jeg kedede mig også flere gange og lagde den fra mig... Men jeg tog den alligevel op igen. Så den tredje stjerne må være for, at jeg trods alt blev ved med at vende tilbage og drev mig gennem de 400 sider.

[Phillip Rapp · Rating 5 out of 5]

Jeg elsker hans måde at fortælle om relationer på og vække forståelse for hvordan det føles for forskellige personer i samme relation. Jeg er også vild med hans tema om at være en mand og far og hvilke følelser det bringer. Både de svære ting og de fantastiske ting. Jeg har også været helt vild med “hvis jeg var Mann”.

[Anja Hildén · Rating 3 out of 5]

Titeln refererar till de olika portar som arbetarna respektive tjänstemännen på fabriken använder. Men det är ingen klass-skildring utan en berättelse om en familj; händelser och känslor och liv. Något som pågår, bara. Gott så.

[Ebba Siri · Rating 3 out of 5]

Gillar prosan och det raka sättet att skriva. Vissa avsnitt är gripande, gillar spec det om Ivar och hans dotter. Men boken är spretig och har lite svårt att förstå vart författaren vill någonstans med boken.

[Maria · Rating 3 out of 5]

Gulliksen leverer som altid en dybdegåede fortælling om menneskelige relationer, men desværre synes jeg bogen var for lang, den kunne godt være kortet 100 sider ned. Derudover ret ærgerligt at jeg-fortællerens historie ikke blev fortalt også, det manglede helt klart.

[Ann-sofie · Rating 4 out of 5]

3.5

[Margareta Wedmark · Rating 3 out of 5]

Näh - den här var inte lika bra som GG’s andra. Träig, tung och lite tråkig. Familjens historia fångade mig aldrig, språket bra men alldeles för pladdrig, borde ha koncentreras.

[Josefin Jännebring · Rating 4 out of 5]

Som bäst 4, tyckte den pendlade 3-4. Partierna på sjukhuset var ganska tradiga. Vill läsa mer Gulliksen.

[Joseflagerkvist · Rating 3 out of 5]

Nästan fyra. Handlar om mycket. ”Jag hatar er”

[Marianne N · Rating 4 out of 5]

Lydbog
Minder lidt om Kim Blæsbjerg fra Cheminova, bare i Norge i en lille landsby med en stor fabrik. Fin fortælling.

[Ruth Sørensen]

Interessant familiebeskrivelse - ungdom og voksenliv i vor tid.

[Linda Gullov · Rating 4 out of 5]

Rigtig fin bog om familier, sorg og ting som ikke går som forventet.

Meget velskrevet.
Minder mig om "De bedste familier" af Kim Blæsbjerg.

[Nina Wegner · Rating 4 out of 5]

Jeg lyttede romanen i en indlæsning af Thomas Guldberg Madsen. Meget fin læseoplevelse om opvækst i en skilsmissefamilie, om klasse- og kulturforskelle.

[Jørn Lybech · Rating 3 out of 5]

Jeg kedede mig lidt, men det tager man jo ikke skade af!

[Lotta Kåll · Rating 2 out of 5]

Jag har läst lite mer än halva men blev tvungen att lämna in den till biblioteket. Men ja, inte Geir Gulliksens bästa. Jag kom aldrig riktigt in i denna bok.

[Kathrine Bruflot · Rating 3 out of 5]

En bok med litt varierende kvalitet. Deler av boka var engasjerende og i perioder var den vanskelig å legge fra seg, mens andre deler var litt kjedelige og tunge. Jeg likte best historien til Gladys, og at det på slutten ble satt fokus på våpenproduksjon og det å jobbe på våpenfabrikken - jeg skulle gjerne ha sett mer av den type problematisering gjennom hele boka.

[Jens Gertow · Rating 3 out of 5]

För mycket släktkrönika och för lite… annat, juicy, som jag kommit att förknippa Geir med.