Där havet glittrar är den andra, fristående delen i Louise Strömbergs älskade feelgoodserie från Arkösund. En gripande roman om hur vänskap kan uppstå där man minst anar det och om att finna kärleken som förändrar allt.
Efter att ha blivit både utbränd och hjärtekrossad, tackar Lilly ja till ett sommarvikariat på äldreboendet Njuteriet i Arkösund. Arbetet och gemenskapen med kollegorna förändrar henne och långsamt hittar hon tillbaka till sig själv. Samtidigt utvecklas en djup vänskap mellan henne och den mystiska Margareta. Varför sitter den gamla kvinnan alltid ensam och blickar drömskt ut mot havet? Vad är det som hemsöker henne från hennes förflutna? Plötsligt dras Lilly in i ett storslaget äventyr som tar sin början i 1940-talets Sverige och slutligen leder henne till Bali.
Oj vad den här boken berörde mig. Jag ömmar så för Margareta och Henry, jag satt och hulkgrät sista kapitlen och jag va tvungen att ta pauser för jag blev så berörd. Detta va helt magisk att få läsa. Och jag längtar efter alla som ska komma efter denna! Vill läsa bok 3 nuuuuuu!! Denna får en stark 5/5 utav mig ✨🌻🦋 ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
Den här boken var bättre än Strömbergs första, Där vildblommorna växer. Mysig, lite spännande, härligt skriven i och med hoppen mellan nutid och dåtid (1940-tal) och, eftersom jag aldrig läser baksidestexter pga. att jag upplever att man om man gör det ofta får veta alldeles för mycket av handlingen, så blev jag glatt överraskad efter halva boken då historien tog en - för mig - oväntad, härlig, riktning. Mitt tips: Läs aldrig baksidestexter!
Lättläst, fängslande historia och helt som förväntat… Första halvan av boken riktigt trevlig, andra halvan sisådär. Tycker att det slängs in lite för mycket som ”bara faller på plats” i denna bok, frågar mig hur hög kostnaden är för att bo på vårdhemmet (där vill jag bo när jag blir gammal) och förundras över hur enkelt det verkar vara att skaffa nya bästa vänner på andra sidan jorden på några veckor. Och den nya kärleken faller inte mig i smaken, känns rätt slajmig. Kanske för mycket realist för att falla pladask för denna bok - men trevlig avslappning för stunden.
Vilken fin bok både på utsidan och på insidan. Rörande historia och härliga platsbeskrivningar. Har aldrig varit på Bali, ett drömresmål sedan länge och nu lockar det ännu mer. Fina karaktärer som jag gärna vill veta mer om, hoppas på en tredje del av Arkösundserien där de gärna kan dyka upp som bikaraktärer.
Gillade boken fram tills delen om Bali, kändes som att författaren tröttnade och bara ville avsluta boken. Jag hade gärna följt Maja från första boken.
This entire review has been hidden because of spoilers.
När Lilly kommer tillbaka efter en fyra månader lång sjukskrivning för utmattningen tycker chefen att hon ska jobba lika hårt som hon gjorde innan: ta alla extrapass hon gjorde tidigare, hoppa in för dem med barn och familj vid högtider och kunna jobba över utan förvarning samtliga dagar i veckan. Men någonting skaver i Lilly. Hon vill visserligen göra allt för sin chef, mannen hon är förälskad i (och har en hemlig relation med trots att han väntar barn med sin fru), men samtidigt säger något i hennes undermedvetna att hon förtjänar mer. Så när hon får erbjudande om att arbeta på ett äldreboende vid kusten istället, för att få läka och hitta tillbaka till sig själv igen utanför sjukhusets stressiga miljö, tackar hon ja.
I Arkösund finns minnen och livsval som följt 98-åriga Margareta genom hela livet. När Lilly lär känna Margareta och hon bjuder in Lilly till sina hemligheter visar det sig vara starten på en vänskap som kommer att förändra livet för många och ge svar som inte ens oceaner av tid kunnat ge.
Man skulle kunna säga att boken är uppdelad i två delar. Ja, kanske rentav tre? Men två halvor. I Första halvan följer vi dels Margareta i hennes ungdom och hur hon träffade Henry. Dels Lilly och hennes kamp med sitt kärleksliv, jobbtrassel och så småningom utmaningen att trassla ut knuten Margareta. Jag uppskattar att tillbakablickarna till 40-talet är ganska korta - jag gillar egentligen inte böcker i böcker eller liksom andra berättelser i huvudstoryn men när de likt dessa inte är för långrandiga är jag ok med det. I andra halvan och bokens tredje del är det Lillys sökande efter svar på Bali istället och här tycker jag boken tappar i fart och därmed jag i investerat intresse. Mannen som blir Lillys nya kärleksintresse är en mansplainande yogainstruktör som periodvis får mig att, jaa - kräkas lite i munnen. Han är nämligen en sån snubbe som ska komma in som the savior of humankind och förklara för Lilly vad hon gör för fel och hur hon borde göra istället (rätt svar är förstås att göra som han gör och tänka som han tänker). För mig skriker min hjärna red flag när det är någon som utan att ha blivit ombedd kommer med "tips" och varningslampan lyser röd men ändå är det honom som boken vill att jag tillsammans med Lilly ska känna känslor för. Men icke, det går inte, och då faller Bali-biten ganska platt.
Summa summarum älskar jag miljön i Arkösund: äldreboendet och Lillys arbete där. Men inte lika mycket resan till Asien - det blir helt plötsligt som en annan bok?