Rikoskomisario Sonja Ljungin ensimmäinen työpäivä Karlskronan suurrikosyksikössä alkaa painajaismaisesti. Hän on tuskin ehtinyt tavata kollegansa, kun yksikkö saa hälytyksen kouluun hyökänneestä aseistautuneesta miehestä. Poliisin saapuessa paikalle koko koulu on kaaoksessa, yksi opettajista on puukotettu kuoliaaksi ja hyökkääjä on tiessään.
Pian läheiseltä maatilalta löytyy toinenkin nainen murhattuna. Naisen rintakehä on leikattu auki, sydämen paikalla on vain kivi. Rikospaikalta löytyy myös murhaajan jättämä sitaatti tunnetusta lastenkirjasta, ja viittaus nostaa pintaan Sonjan omat traumat väkivaltaisesta lapsuudesta. Näännyttävä murhatutkinta muuttuu entistä painostavammaksi, kun poliisille lähetetään pahaenteinen on vielä kolmaskin uhri, jonka ruumista ei ole löydetty.
Innan kriminalinspektör Sonja Ljung ordentligt har hunnit träffa sina nya arbetskamrater i Karlskrona, börjar arbetsdagen med en smäll. En beväpnad man har tagit sig in på Mariaskolan och när de väl kommer dit hittas en kvinnlig lärare död med flera knivhugg i bröstet. En utredning drar igång och snart hittas ännu en kvinna mördad, den här gången med bröstet uppskuret och en sten där hjärtat skulle ha suttit och en lapp med ett citat från en känd barnbok. Hänger morden ihop? Sonja misstänker det och börjar dra i de trådarna. Sedan får polisen en video skickade till sig som visar att det antagligen finns ännu en kropp som de inte har hittat än.
Det här är en jättebra start på en serie. Jag är väldigt förtjust i användningen av barnbokscitatet och när jag väl kom fram till varför det kändes så bekant blev jag jätteglad. Det används ett väldigt bra sätt.
Persongalleriet är lagom stort, även om det är i början på en serie. Vi får lagom många karaktärer presenterade för oss och jag tycker om Sonja som huvudperson och de relationer hon bygger upp i farten med sina kollegor. Hon är stark men har ändå svagheter. Tänker inte alltid efter, men är bra på att lösa problem och är väldigt empatisk. Jag tycker också om Navid och känner att deras kompanjonskap bara kan byggas på och stärkas i framtida böcker i serien.
Det är fartfyllt och inte lika många transportsträckor som det ofta är i första boken i en serie och kanske beror det på att Emma Olofsson smart nog har låtit Sonja möta sakerna för första gången tillsammans med oss eftersom hon bytt jobb och också träffar alla personer för första gången. Alltså vet hon inte heller något om deras bakgrundshistorier som kan hoppa in och pausa farten i läsningen.
Kapitlen är relativt korta vilket också hjälper läsflytet och får en att känna att man hinner ett kapitel till. Språket är bra och hjälper till att driva handlingen framåt. Jag ser mycket fram emot kommande delar i serien.
"Sorgfågel sjunger" av Emma Olofsson, utgiven av Saga Egmont och Stellar förlag. När Kriminalinspektör Sonja Ljung börjar på avdelningen för grova brott på Karlskronapolisen, får de in ett larm om att någon tagit sig in på Mariaskolan. Framme på platsen möts man av skräckslagna elever och kaoset är ett faktum. En av lärarna hittas också död i ett av klassrummen. Det dröjer inte länge förrän ett nytt mord uppdagas och man tror att de båda morden hör ihop. Man har hittat ett citat från en känd barnbok som gör att de kan kopplas ihop, men hur? Hundratals mil därifrån flyr Mona från Iran till Sverige för att återförenas med mannen hon älskar. Han verkar vara försvunnen och Monas resa kommer att ha stor betydelse för utredningen. Sonja och arbetskamraten Navid kommer allt närmare sanningen. Samtidigt brottas Sonja med mardrömmar om hennes svåra barndom. Vad hände egentligen den där natten då hennes föräldrar brann inne? En väldigt spännande deckare som höll mig i sitt grepp från början till slutet. Det är en välskriven historia där vi får följa Sonja och hennes arbetskamrater på Karlskrona polisen. Det händer saker hela tiden, vilket gör att man bara måste läsa lite till. Händelsen på Mariaskolan är troligtvis något som är varje förälders mardröm. Att någon går in på skolan och går bärsärkagång. Det har tyvärr redan hänt och man vet inte när, eller var det kan hända igen. Därför känns denna historia väldigt realistisk och otäck. Jag vet att det kan hända. Sonjas svåra barndom har färgat hennes liv och gjort henne till en stark och driven polis. Jag hoppas att jag får läsa mer om Sonja och poliserna i Karlskrona. Jag kan verkligen rekommendera denna suveränt skrivna deckare. Jag tyckte dessutom att bokomslaget var väldigt fräckt. Boken får ❤❤❤❤❤/5.
En fängslande berättelse som får dig att vilja fortsätta läsa även när klockan är alldeles för mycket och du ska upp om endast ett par timmar.
Väldigt lätt att ta sig igenom med flera korta kapitel som inte gör läsaren överväldigad. Däremot var jag ibland tvungen att läsa om ett par meningar då meningarna ibland var uppbyggda lite konstigt. Detta var få gånger, men tycker ändå att det är något viktigt att inflika med.
Ansåg också att allting började väldigt snabbt, inte för att det är något dåligt i vissa fall, men i just SORGFÅGEL SJUNGER tycker jag att det kunde blivit lite bättre om den gick långsammare i början. Detta har förmodligen att göra med att varje kapitel är väldigt korta och det gör att händelserna framkommer väldigt fort i jämförelse med böcker som har längre kapitel. Det jämnade ut sig väldigt fint dock när väl undersökningen började och tyckte hela utredningen var mycket intressant.
Jag undrade alltid innan jag började läsa boken varför den just hette SORGFÅGEL SJUNGER, men när det första man blir välkommen med är att ett citat är använd från Mio, Min Mio förstod jag genast, och jag kunde inte hjälpa att bli väldigt spänd över hur boken skulle använda sig av något från en barnbok. Mio, Min Mio är en av mina favoriter och användningen av boken i SORGFÅGEL SJUNGER var fenomenal och skräckinjagande.
Allt som allt ger jag boken 4/5 stjärnor. Spänd över att läsa den andra delen i serien någon dag.
Sonja Ljung är glad och spänd. Äntligen ska hon få starta sin nya tjänst som kriminalinspektör på hemmaplan i Karlskrona. Slippa pendling och få mer tid för familjen, en dröm helt enkelt. Första dagen på jobbet blir visst en dröm, en mardröm. Sonja har knappt hunnit presenteras för sina nya kollegor innan det trillar in ett larm om PDV på en skola i staden. Väl där möts de av kaos, chock och död. Jakten på en mördare har startat. Fler mord inträffar och ett mönster med ett barnbokscitat vid varje kropp rullas upp. Poliserna inser att de har med en seriemördare att göra.
Emma skriver med sin vana trogen ett spännande polisdrama fullt av fängslande och trovärdiga relationer. Relationer som innehåller allt från mörker och ondska till hopp och värme. Det är relationerna som gör Emmas böcker unika i sitt slag. Som läsare blir du en kollega, vän och allierad.
Miljöerna är också mycket realistiska. Man känner havets krafter, vindarna som ruskar om och ser hus och gator för sin inre syn.
Skolvärlden, Blekinge, utsatthet och familj i kombination visar en del av vad som ligger författaren nära hjärtat. Emma skriver om svåra ämnen, rått, rakt och realistiskt. Ämnen som i de bästa av världar inte skulle finnas. Vi lever tyvärr inte i den bästa av världar...
Missa inte den här! Längtar efter nästa del (och nästa och nästa).
En deckare av , för mig, ny författare. Det unika är att Emma låter flera av sina böcker utspela sig ”hemma här i Blekinge”. Vilket ger en speciell känsla till läsupplevelsen. Hon fångar miljöerna här perfekt när hon beskriver vår stad med omnejd. Storyn är spännande och livlig. Blir aldrig långsam och tråkig. Får ihop karaktärer och händelser på ett vis som påminner om upplägget i Beckfilmerna tycker jag. När slutet väl närmar sig ramlar sidorna på och upplösningen plötslig. Jag läser ”hellre” deckare när jag i sista fjärdedelen av boken själv har ett par känningar eller tankar kring vem mördaren är.
Mycket spännande! Välskriven och bra uppläst. Plus för HBTQ 🏳️🌈; Plus för kollegor som trivs ihop och en bra chef; Plus för stark kvinnlig huvudroll. Gäller för hela serien 😁