Den sista delen av François Bourgeons epos Resande med vinden utspelar sig i Paris år 1885. Zabo, som vi först mötte i Flickan från Kajmanträdet, kallar sig nu för Clara. Hon står mitt i folkmassan då den vänsterradikale författaren Jules Vallès kista förs genom stadens gator till kyrkogården Père-Lachaise. Fem år har gått sedan kommunarderna fick amnesti, men de dramatiska händelserna under Pariskommunen 1871 är inte bortglömda. När Clara ser en ung flicka från Bretagne bli illa behandlad kan hon inte låta bli att reagera ..
Samlingen med de båda delarna av Körsbärens blod avslutar François Bourgeons storverk Resande med vinden. Hela serien om nio album finns nu komplett på svenska i tre samlingsvolymer översatta av Björn Wahlberg.
François Bourgeon is a French comics artist, author of several noted European comic books. Bourgeon was originally educated as a master stained glass artist, but difficulties in finding employment and a passion for drawing altered his course onto a different career. Getting illustrations published in magazines from 1971 eventually led him to pursue graphic storytelling and to develop his craft over the next few years. When the Les passagers du vent (The Passengers of the Wind) series was serialised in Circus magazine in 1979, it became recognised as one of the most important European comic series of its era. His graphic novels have ranged from nautical and medieval historical fiction to science fiction, and characteristically, within settings of violence and sexuality, epic stories revolve around strong female characters. He lives in Cornouaille in Brittany. (Source: Wikipedia)
Wszystko to, co było zaletą tej serii, stało się jego przekleństwem, gdy autor poszedł o jeden krok za daleko. Cykl trzeci staje się niestety cholernie męczącym pretekstem do czegoś w rodzaju wykładu o historii i prezentacji nudnej fabuły pełnej gadających głów w statycznych kadrach. Sytuacji nie ratują (jak zwykle) imponujące grafiki. Deklaratywne teksty wrzucane na siłę w usta bohaterów są tak uciążliwe dla czytelnika, że trudno dotrwać do końca. Jakby założeniem było przybliżenie jak największej ilości danych związanych z Komuną Paryską, bez oglądania się na komunikatywność. Spore rozczarowanie