Body double

by Hanna Johansson

När temperaturen sjunker börjar det lukta eld inne i stan. Där arbetar en ung kvinna med att transkribera åt en spökskrivare. Hennes ganska ensamma liv är fullt av rutiner. Hon går till spökskrivarens kontor, hämtar kassettband med inspelat material, dricker espresso och äter croissant på hemvägen, sätter sig sedan att skriva ned det som de okända människorna berättar på banden. Dessa berättelser ska sedan spökskrivaren göra romaner av. En dag hör hon en avvikelse: någon har spelat in ett meddelande som bara kan vara avsett för henne.

I samma stad möts Naomi och Laura av en slump när de råkar ta den andras kappa på caféet i det stora varuhuset. Det är ett märkligt och intensivt möte och snart flyttar Laura in hos Naomi. Allteftersom börjar Laura mer och mer likna Naomi, allteftersom tar hon över Naomis liv.

Samtidigt märker den unga kvinnan som arbetar åt spökskrivaren att hon håller på att försvinna.

Hanna Johanssons andra roman Body double är en surrealistisk thriller om lögner och sanning, äkthet och falskhet, vad man döljer och vad man visar.

Genres: Fiction, Mystery, Queer, Adult, Lesbian, Roman, Scandinavian Literature

205 pages, Hardcover

Published February 19, 2025

Reviews

[Annie Croona · Rating 4 out of 5]

Febrig! Wow! Man rusar över sidorna, vill veta mer. Briljant uppbyggt, snyggt med de invävda transkriberingarna, men: VAD HÄNDE? Vad hände inte? Vem är vem och vem gjorde vad? Förstår att idén är att lämna mig med dessa frågor men jag hade verkligen velat ha några fler svar. Stödgrupp please?!

[Julia Eriksson · Rating 5 out of 5]

Wow! Ett imponerande, tätt romanbygge som tar sin form över sidorna. Språket är lätt, detaljrikt och målande. Världarna hypnotiska, fascinerande sammanflätande. Här finns en febrig, filmisk stämning som får mig att längta efter att få gå hem och läsa när jag sitter på en middag med mina vänner. PANG.

[Max Hjelm · Rating 4 out of 5]

En av de större läsupplevelserna vad gäller ny svensk litteratur på ett bra tag. Spännade, kul, snygg.

[Blair · Rating 4 out of 5]

This is a novel that seeps into you. Rather than specific striking images, you end up with one big blurry cinematic impression of the story’s peculiar world. It’s neither plot- nor character-driven; it’s one of those books that’s all about the feeling, the atmosphere. At times it becomes so soporific that you may miss uncanny details, out-of-place phrases...

Two women, Laura and Naomi, meet when one accidentally picks up the other’s coat in a department store. They look remarkably similar to one another, and Naomi becomes fixated on the resemblance, seeking out further encounters with Laura until the two of them become so entwined as to be, seemingly, inseparable. This occurs in parallel with a second narrative about an unnamed woman whose job involves transcribing recorded interviews for a ghostwriter. One day, listening to the recordings, she hears a phrase she’s convinced is aimed at her. After that, her life starts to fall apart, and she believes she is disappearing.

It’s difficult to emphasise just how odd and ethereal Body Double actually is. None of these women seem to have existed until this story begins; they do not have pasts. They live in a city, but the city is like one trapped within a snow globe (I could only ever picture it containing a handful of people). None of them have ‘normal’ jobs or working patterns – they spend great swathes of time wandering aimlessly. A lot of this may be frustrating if you want your fictional characters to act like everyday humans.

Body Double is being pitched as a ‘surreal thriller’, the second word of which must not be separated from the first – this is a thriller in the same sense Cristina Rivera Garza’s The Taiga Syndrome is a detective novel. It reminded me of J.M. Tyree’s The Haunted Screen, Hugo Wilcken’s The Reflection, and Roy Andersson’s ‘Living’ trilogy of films. Other reviews mention Paul Auster and David Lynch, which also feel like apt comparisons.

So yes, I liked what this book was up to: its chilly weirdness, its dream logic, its little trapdoors of meaning. I did, however, find myself waiting for that deeper plunge into something truly gripping. I missed the underhanded horror of the narrator of Antiquity; that is a juicy, horrible novel, this is a wan, chic, aloof one. Recommended, but definitely an acquired taste.

I received an advance review copy of Body Double from the publisher through Edelweiss.

[Mina Widding · Rating 5 out of 5]

Det var längesen jag hade svårt att lägga ifrån mig en bok på det här sättet, och slukade den så snabbt. Det finns en vibe av Auster, med en mix av Big swiss, lite Solvej Balle också faktiskt, i upprepningarna, och jag minns en film där någon kvinna nästlade sig in hos någon annan och gjorde sig lik henne, från nittiotalet? Jag får en kontinental känsla som påminner om Lina Wolff, Hanna Nordenhök.
Jag tänkte också på Laura från Twin Peaks, men kanske främst för att jag nyss sett om de två första säsongerna, och den lite skeva stämning som finns här. Alla de här referenserna gör inte boken sämre, snarare tjusas jag av att se dem i en helt egen tappning.
Idéen med spökskrivaren tycker jag också är intressant, och kan inte undgå att tanken på hur jag skulle ha gjort om jag var han, skulle det tom vara en möjlig niche haha, om jag ger upp mitt kall som skrivpedagog och min önskan att bli författare i egen rätt? Jag skulle nog /kunna/, men jag tror inte det är poängen här.
Skev verklighet, I love it! Den var inte så förvirrande, det var ju ändå ett rätt tydligt slut, om än öppet för flera tolkningar och inte svar på allt.

[Jonathan Hejlo · Rating 1 out of 5]

fullständig stasis i handling, zzz gestaltning av ögonblicken, aktiviteter och inre liv som har samma estetiska slagkraft som ett landstings väntrum, någon klipsk meta-kommentar om att det är tråkigt (vi har alla vart där), karaktärer som har kroniskt svårt att artikulera sig i vad som liknar uppvärmningsövningar i flödesskrivning och en akut brist på konkretion i form av substantiv med lite själ. tristessen i tvåsamheten är ganska skoj men märkligt att den överträffar den påstådda attraktionen? Besattheten? Själsliga samhörigheten? absolut en spännande hemlig verksamhet hos den moderna inkarnationen av biktfadern(spökskrivaren), men det är som att se ett halvfärdigt hus med armeringsjärn oskylda i vinden. man kommer definitivt bli blöt om det regnar. när det sen till slut händer(är det på riktigt eller drömmer jag? pass på en dubbelgångare!) är det helt förväntat och borde skett sida 20 istället för 200. Lösa trådar höljda i sökt kuslighet får en att ana mysterie-plottens inneboende svaghet - att författaren kan lockas att undanhålla vad den egentligen inte vet om sitt fiktiva universum, i tron om att vi inte ska märka något.

[David Karlsson · Rating 4 out of 5]

4+

Det här är en bok som inte är helt enkel att sammanfatta på ett begripligt sätt. Här finns dels två kvinnor som träffas av en slump, lär känna varandra och blir mer och mer lika. Här finns en annan kvinna som jobbar med att transkribera kvinnors berättelser åt en spökskrivare (vars böcker alltid har samma titel) och som lever med känslan av att hon håller på att försvinna.

Lättare är att säga vad det påminner om. Den lite skeva verkligheten och osäkerheten kring vad som händer för tankarna till Paul Auster, tematiken kring dubbelhet och identiteter till Ágota Kristófs trilogi eller "De tyngdlösa" av Valeria Luiselli.

Ännu enklare är det att dra kopplingar till film, till känslan av film noir och psykologiska thrillers; den typ av filmer som karaktärerna i boken också ofta ser (på en biograf vars namn är kopplat till dödsriket). Namn på personer och sminkmärken går att koppla till David Lynch och Kieslowski vars andar inte heller känns långt borta. Ett ordagrant citat om skillnaden mellan kärlek, besatthet och åtrå är hämtat från låten "Under your spell" som är med i filmen ”Drive”. Och då har vi inte ens nämnt titeln ...

Även bildspråket känns filmiskt, inte minst i sättet att fokusera på återkommande detaljer. Här finns ständiga reflektioner och speglingar, rörelser uppåt och nedåt i rulltrappor, längs kanaler och i tunnelbanevagnar, för att bara nämna några.

Bitvis är känslan nästan av att lägga ett pussel, att vilja hitta alla bitar och få dem att passa ihop. Ibland balanserar det på gränsen till för mycket av det, men det är samtidigt en oerhört fängslande läsning. Johansson skriver fram en stämning som etableras redan på första sidan och sedan aldrig släpper greppet, och även om det är en smart bok så känns det inte som att poängen är att "lösa" den utan att njuta av åkturen.

[Alekz · Rating 4 out of 5]

Allt går i cirklar, ser ögon över allt. Glober, ovaler, ögon. En blick ständigt närvarande. Är det någon som iakttar mig undrar jag när jag läser texten med en stark känsla av klaustrofobi. Ögon i nacken. Eller är det jag som är iakttagaren, som spanar in i karaktärernas liv och får dem att känna av den ständiga känslan av paranoia? Rigardi, rigardi! Se mig, ser du mig, vet du att jag finns? Det är svårt att sluta läsa och det är svårt att avgöra vem som finns eller inte, vem som berättat som det är och inte, vilken röst ska läsaren lita på och vem är vem i slutändan, jag blir osäker. En slags femme fatal i smyg, krypande känsla av rå thriller utan explicit evidens att något öht skett. VAD HAR SKETT OCH VEM SÅG DET

Tänker också på Carmilla, denna lesbiska vampyr från 1872, men istället för att suga blodet suger body double själen, essensen ur ett varande så kraftigt att personen börjar tvivla på dens egen existensberättigande? Där snackar vi terror!

Jag ser ögon överallt i texten. Inte som en gammal reklamskylt vid landsvägen in mot centrum som spejar över, och dömer, var mänska som passerar, mer en parasit som letar efter en själ att äta. Jag, läsaren är skylten, men lämnas tvivlande i min dom.

[Anna · Rating 2 out of 5]

Nejjjj den här var inte för mig. Ploten hade potential, men jag var konstant förvirrad (vilket jag fattar är meningen) och blev tillslut bara uttråkad

[Marléne Ärlemalm Dahlin · Rating 5 out of 5]

Om ensamhet och vardagens fyrkantiga ritualer. Meningslösheten och tomheten vi alla kan känna ibland.
Naomi går till jobbet, simmar och besöker stadens varuhus. Hon lever ett inrutat liv men klagar inte. Plötsligt en dag, som i ett sammanträffande träffar hon Laura..
Oerhört välskriven. Skrivstilen suggestiv, påminner om Sara Stridsberg. Mer känsla och stämning än traditionell handling. Säregen och unik. Kan inte sluta tänka på den.

[Wilma Karlsson · Rating 5 out of 5]

Jäklar vad bra den här boken var. Vemodig och tankeväckande då den inte bara beskrev känslan av ensamhet - den fick läsaren att själv uppleva den. Genom hela boken fanns dessutom någon mystisk och obehagligt krypande känsla vilket gjorde det omöjligt som läsare att slappna av. Tror detta är en av de bästa svenska böcker jag har läst, så nu är jag verkligen taggad på att läsa mer av Hanna Johansson framöver.

[Simon Brodding · Rating 5 out of 5]

Gåshud!!!! Storslaget!

[Stora Råttan · Rating 3 out of 5]

vill ge 3,5 egentligen. mycket bra scenograferat. en god estetik. vattenfallsspråk, man rinner med. kände mig immig och rökig inombords av att läsa den, som att bada i för hett vatten och må lite illa men av någon anledning vägrar man gå upp. kunde dock varit aningen mer spännande tack, när man ändå håller på.

[Linnea Tjernberg · Rating 3 out of 5]

Nej men nu är jag lite förvirrad? Vad hände? Vem var vem? Hur slutade det? Hur började det? Tror det här är en bok man bör läsa om och den är ännu bättre andra gången. Väldigt smart skriven men tog mig typ halvvägs att fatta grejen. Nog skitbra bok att läsa i en bokklubb eftersom storyn är så lös och slutet så tvetydigt. Gillade Hanna Johanssons filmiska, upprepande språk som kändes nostalgiskt och lite nytt på samma gång. Förvirrad på ett semibra sätt, men hade gärna haft en lite mer klar beskrivning av whats up. 3,5/5 toasters.

[Eddo · Rating 4 out of 5]

Krypande roman där identitet blir något formbart, rinnande som en vätska mellan olika behållare. Definitivt några kapitel där man satt redo på att bli skrämd, men ofta lämnas man med en tomhetskänsla och undrande hur saker och ting hänger ihop i huvudpersonen Naomis värld. Slutet är också väldigt svårt att släppa, då man funderar vidare och fasar inför de olika möjliga betydelserna som presenteras. Johansson har sytt ihop en intrikat berättelse vars komplexitet växer och växer.
7/10

[Malin Davidsson · Rating 4 out of 5]

Jag känner en sak om den här boken och det är WTF!!!!???!??! WTF i positiv bemärkelse då obs. Body double är en thriller och karaktärerna är från sida ett väldigt suspekta. Tafatta, detaljerade och långsamma. Men absolut inte tråkiga för det. Jag såg fram emot att få lite klarhet i slutet men ska jag vara helt ärlig sitter jag fortfarande här som ett frågetecken. Jag tänker att det finns en hel del möjliga tolkningar av vilka delar i boken som faktiskt är sanna och vilka som bara är någon karaktärs fantasi. Jag har mina aningar men ska ge fan i att spoila. Istället uppmuntrar jag er att läsa själva :D 4/5!

[Clara Ced · Rating 4 out of 5]

Svag fyra men hade varit en utmärkt bokklubbsbok.

[Sara Kelemit · Rating 3 out of 5]

Är besviken. Den är så snyggt skriven, detaljer som dyker upp och sedan återkommer. Som ett pussel utan ramar. Drömskt och vackert. Men det berör mig inte. Det berör mig Inte alls.

[Pernilla (ett_eget_rum) · Rating 3 out of 5]

3.5 Ensam ung kvinna söker, Hitchcock, 90-tals thriller men allra mest Paus Austers New York-trilogin.

[Clara · Rating 4 out of 5]

Mycket mycket bra. Första kapitlet var strålande och sög in mig direkt. Gillar språket och idén! I mitten/början av slutet svajar den till lite tyvärr för mig, saker händer som blir någon grej för mycket och storyn går ännu ett steg längre bort. Men sen plockar den upp igen på slutet! Också plus att den var intressant att diskutera i bokklubb. Allt som allt en väldigt berusande läsning på ett sätt, tänkt på den flera gånger nu efter också - kul!

[Ebba · Rating 5 out of 5]

Älskade den här, så spännande och fint och obehagligt och märkligt

[Sara · Rating 4 out of 5]

Långsam till en (lång) början, men sedan spännande, obehaglig. Lättläst och läsvärd! Bra bokklubbsbok, filmisk scenografi. Perfekt att läsa under en ”thrillerig” månad som oktober. TILLÄGG: det här är tredje gången jag skriver om recensionen och efter att ha tänkt några varv så har jag insett att denna bok är för fan GENIALISK! LÄS!

[Lovisa Dahlin · Rating 3 out of 5]

Konstig…… MEN kunde inte sluta läsa!!

[Fanny ✨ · Rating 5 out of 5]

wow vilken bok! var ska jag börja ens? det här är en perfekt bokklubbsbok som både jag och mina bokklubbsvänner kände att vi behövde läsa om så fort kvällen var över. vi alla la märke till olika saker under våra respektive läsningar så medan vi pratade kände jag ofta ”aha ja så kanske det var” och ”ja just det, det missade jag”. handlingen är gåtfull, när jag trodde att jag förstod vad som pågick svängde den, och när jag slog ihop boken snurrade tankarna som en karusell (och gör det fortfarande). det finns så mycket att diskutera och dissikera! jag tyckte supermycket om ”antiken” av hanna johansson och ännu mer om den här. språket är underbart och stämningen mystisk och krypande, feberdrömsaktig.

[wilma · Rating 4 out of 5]

Föredrar nog det rikt sinnliga och febriga i Antiken något mer än det avskalade, repetitiva och klaustrofobiska i Body double (ovanligt för att vara jag faktiskt) men den är oavsett mycket bra. Ordentlig, välskriven prosa som håller hela vägen till slutet, som lyckas göra sin grej. Nåt man vill ska vara självklart för alla böcker men som verkligen inte är det! Längesen en bok med känsla, referenser och språklig estetik som faller mig i smaken också håller på övriga plan som tex handling, dramaturgi…. Rolig, smart, spännande! Och jag älskar the Twin Peaks of it all – namn, omslag, referenser 💋 och Mulholland Drive förstås

[lisamargar3ta · Rating 3 out of 5]

Surrealistisk filmisk historia med mycket inslag av känsel och dofter. Konstig men bra! En sån där bok som jag ville bläddra tillbaka och/eller läsa om igen direkt när jag avslutade den.
Bokcirklade den med Sigtunagänget i maj.

[Sofia Tervonen · Rating 4 out of 5]

My mind is fucked

[vera nordlind · Rating 5 out of 5]

GRYM bok! gillade verkligen hur den var upplagd, med bitar som föll på plats samtidigt som man blev mer och mer förvirrad. intensiv och fängslande och ny.
har dessutom insett att det här motivet och symbolismen med att vara samma / smälta ihop är något som jag ofta fastnar för, något med det är så gripande. tyckte mycket om att läsa denna och det gick väldigt lätt.
här är ett citat som jag sparade obs läs ej om ni inte vill bli lite spoilade

”tror du att vi har samma själ? tror du att vi är gjorda av samma material? det är inte omöjligt. vi kan ha varit samma människa i ett tidigare liv. vi kan vara gjorda av samma stoff. tänk om vi blev samma person igen? tänk om jag förvandlade mig till dig, eller du förvandlade dig till mig? tänk om vi kunde bli samma person, tänk om vi kunde ha samma medvetande, tänk om vi kunde existera i samma kropp? tror du att vi en gång har gjort det? tror du att du skulle kunna förvandlas till mig?”

[T · Rating 4 out of 5]

Väldigt obehaglig. Mkt bra, mkt förvirrande

[Simon Kalles Pettersson · Rating 4 out of 5]

”När temperaturen sjunker börjar det lukta eld inne i stan.” Börjar bra, mitten är sådär men slutet magiskt. Var hittar man förklaringen till allt?