Att döda ett barn är en novell av Stig Dagerman, publicerad första gången 1948. Novellen skrevs på beställning av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, för att få ner hastigheten i trafiken.
På en avskalad och klar prosa men med en ödesmättad stämning skildras vardagslivet för de inblandade innan en av dem oavsiktligt kör på ett litet barn. Läsarna vet från början vad som ska ske och författaren arbetar med en berättarteknik som kallas plantering. I novellen förekommer parallellhandlingar eftersom två händelseförlopp varvas men sker samtidigt.
Den är förmodligen den mest kända av Stig Dagermans texter. Novellen finns utgiven i bokform i de postuma samlingarna Vårt behov av tröst (1955) och Dikter, noveller, prosafragment (1981).
Stig Dagerman was one of the most prominent Swedish authors during the 1940s. In the course of five years, 1945-49, he enjoyed phenomenal success with four novels, a collection of short stories, a book about postwar Germany, five plays, hundreds of poems and satirical verses, several essays of note and a large amount of journalism. Then, with apparent suddenness, he fell silent. In the fall of 1954, Sweden was stunned to learn that Stig Dagerman, the epitome of his generation of writers, had been found dead in his car: he had closed the doors of the garage and run the engine.
Dagerman's works deal with universal problems of morality and conscience, of sexuality and social philosophy, of love, compassion and justice. He plunges into the painful realities of human existence, dissecting feelings of fear, guilt and loneliness. Despite the somber content, he also displays a wry sense of humor that occasionally turns his writing into burlesque or satire.
You know from the title how the story will end and you know from the first paragraph what will exactly happen. You continue to read. That's the power of a good storytelling.
Ok, I know, it's just a 3 page long novel, it shouldn't be added and considered as a book here on Goodreads, but I wanted to do it anyway. This is one of the best short stories I've ever read. Dagerman is one of the most fascinating swedish literature's personalities; there is something so tragic and still so pure in every word he chooses to write. It feels like you can stretch your hand and grab his trembling soul. He reminds me of Karin Boye, but a more soothing and delicate one. I truly recommend it (and him) to everyone.
Ok novellen är bara 1 sida men aja det är vad det är. Och! om man inte känner igen novellen, det här är INTE en novell som ger instruktioner för hur man utför handlingen! Just wanted to clarify....I'm not crazy....
Första gången jag kom i kontakt med novellen Att döda ett barn var via en kortfilm. Jag är inte helt säker men jag gissar i samband med en filmfestival, och den gjorde ett enormt intryck. Jag visste inte då att det var Alexander Skarsgård som gjort den, och att det egentligen var en novell fattade jag ännu senare.
Jag tänker att hela handlingen finns i titeln. Novellen hoppar mellan mannen och kvinnan som är på väg i en bil mot havet, och familjen som ska sätta sig och äta frukost. Sockret är slut så mamman skickar en av barnen till grannen för att hämta mer.
Den här novellen är... fruktansvärd. Bara jag sitter här och tänker på den börjar tårarna rinna. Den är också otroligt bra. Otroligt! På 1,5 sidor skriver Dagerman ner något som när man väl läst det finns kvar för evigt.
Det är den lyckliga morgonen till en ond dag, ty denna dag skall ett barn dödas av en lycklig man.
Tydligen skrev Dagerman novellen på uppdrag av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för att få ner hastigheten i trafiken. Idag är det hans mest kända text och finns i flera av hans samlingar, exempelvis i Svenska noveller från Almqvist till Stoor.
Trots att man måste gråta och må dåligt är det en novell jag tycker man ska läsa. För det här är text som är BRA så där på riktigt.
This was written on commission for the Swedish authorities in 1948 to reduce driving speeds. I'm now not surprised Sweden is one of the most traffic-safe countries...
very well thought, poetic and heavy, calm yet stressful. Like you would enter a museum and stumble into a loud interpretation of a series of paintings, from human life, our lives. Stig suffers on how life is merciless, as many do, as many should question, how to sail in this life and in others. Artful in writing technique!
Stig Dagermans novell ¨Att döda ett barn¨ (1948) handlar om ett barns död, inte för naturliga orsaker, som vi får veta från rubriken. Även om läsaren vet utfallet blir hen fångat av det valda temat, ett svårt allvarligt ämne och är nyfiken att ta reda på exakt hur det hände. Författaren är den som berättar historien, en berättelse där han inte alls är involverad i och som han förhåller sig med ett objektivt öga, något som liknar ett vittne i en rättegång. Han är allvetande och det bekräftas från början: ¨[...] ty denna dag skall ett barn dödas i den tredje byn av en lycklig man.¨ Han vet precis vad som händer, var det händer och vilka roller varje karaktär spelar i de beskrivna händelserna och nu berättar han också för oss. Berättarteknik är speciell, handlingen sker på två parallella plan, som beskrivs samtidigt. Det liknar en film eller rekonstruktion av händelser i en polisutredning. Författaren växlar plötsligt scenen han beskriver, utan mycket förberedelser. Allt detta så att karaktärerna äntligen möts alla på samma plats, samtidigt. Det är värt att notera den positiva anmärkningen som beskriver miljön, den vackra dagen, naturen, den trevliga känslan som ger besöket i havet och kontrasten till olyckan, barnets död, som beskrivs i negativa anteckningar, hårda, utan barmhärtighet. Skrivstilen liknar en undersökande journalist och den påminner mig till Truman Capotes bok ¨Med kallt blod¨. Hela historien tar mindre än 15 minuter. Vi vet exakt när barnets liv slutar, det berättar författaren, ¨[...] det bara har åtta minuter kvar att leva [...]¨, samtidigt som han beskriver i detalj miljön och händelserna som föregick den. Men olyckstillfälle beskrivs inte, historien hoppar i tid och slutar sig till. Det finns inga ord som exakt kan beskriva ett sådant tillfälle. Det ses med ögonen i tystnad. Efteråt är fokus inte på föräldrarna till barnet, utan på föraren, vars liv har förändrats fullständigt. Författaren kastar inte skulden utan registrerar bara de skuldkänslor som varje karaktär bär. Karaktärerna har inga namn, inga fysiska drag, bara tankar, önskningar, känslor. Detta opersonliga sätt att föra karaktärerna till scenen hjälper till att betona att berättelsen inte är unik, tvärtom. Det kan upprepas när som helst, var som helst och vem som helst kan ta platsen för karaktärerna.
Att döda ett barn handlar om livets ömtålighet, om skuld och om hur alla som kör bär ansvar för andra människors liv. I två olika byar förbereder sig ett par och en familj för att åka båt en skön morgon. De känner inte varandra, men en av dem ska döda barnet. Med väldigt få ord lyckas författaren uttrycka hur skrämmande och skört livet kan vara, och hur allas liv kan förändras på bara en minut på grund av en olycka. Dessutom, tidsperspektivet parallellhandlig gör berättelsen mer spännande. Läsaren vet att något hemskt kommer att hända, men inte exakt när, hur eller vem som bär skulden.
This entire review has been hidden because of spoilers.
”Att döda ett barn” av Stig Dagerman är en berättelse som omkullkastar läsaren och som känslomässigt borrar sig in i läsarens inre. Skildringen av hur fort livet kan vara över på grund av rena tillfälligheter skapar en nyfikenhet och ett driv från första meningen till den allra sista och novellen når ett klimax som är utom denna värld. Detta kan vara en den novell som träffat mig hårdast hittills. Finns inget mer att säga än att detta är en novell som alla borde läsa. Fantastisk!
THIS IS THE WORST BOOK EVER. I READ IT IN THE ORIGINAL LANGUAGE (SWEDISH) AND 1. THE GRAMMAR IS WRONG 2. THE CHILD IN THE CAR RANDOMLY BECOMES A WOMAN (AS STATED IN THE SWEDISH VERSION HE MENTIONED "FLICKAN STOD VIDE BILEN" DUDE SOME PEOPLE SHOULDN'T BECOME AUTHORS LIKE WHOEVER GAVE THIS MORE THAN 1 STAR IS LYING TO THEMSELVES.
Jag läste denna novell i häftet för den teoretiska delen av riskutbildning för körkortet. Den är en mycket relevant och känslomässig angreppspunkt som förmedlar på ett rättvist sätt vad det innebär att ha ihjäl ett barn med sin bil. Dock tycker jag inte att det är någon litterär mästerverk och därav får den 3 av 5 stjärnor.
Novellen är skriven, och beställd som opinionsbildning, och jag trodde det skulle skina igenom plågsamt och löjligt. Men det var långt ifrån ett problem. Novellen påverkade mig mer än jag väntade mig, och så enkelt det är uppbyggt och skrivet? Kör försiktigt. Lev respektfullt. Värna om liv.
Denna text lyckas väcka starka känslor hos en läsare på mindre än fem minuter. Du hinner knappt blinka innan texten är slut och du sitter förskräckt, med tårar i ögonen. Ett litterärt mästerverk.