Hur har Frank Lindström kunnat komma till sitt jobb på foodserviceföretaget varje dag under tjugotvå års tid, när han samtidigt arbetat heltid på gatukontoret? Vem är det egentligen som river upp stadens vägbulor om nätterna och hur kan en överkörd gotlandshöna sätta stopp för det största journalistiska scoopet i mannaminne? Det här är bara några av alla de frågor som väcks när den koffeinstinne Icahandlaren Stellan Kask upptäcker att det är något märkligt med blandfärsen i hans butik.
Blandfärs är en vansinnesfärd i högsta hastighet genom en modern storstad som rymmer allt från misslyckade improvisationsskådespelare, kriminella restaurangägare som diggar sextiotalspop och koleriska livsmedelshandlare till ordenssällskap för äldre män i kåpa, nitiska radioreportrar och överbeskyddande hönsfarmare. De bägge författarna, Kalle Lind och Kringlan Svensson, är också yrkesverksamma som komiker och de har föresatt sig att skriva en roman som man kan skratta åt.
This is one high speed hilarious thriller with so many unexpected twists I don't really know how to start. I had such a great fun reading it and can really recommend it. This is a mystery set in Malmö, Sweden.
Ett tag kändes det väldigt svårt att ta sig igenom boken, det var rörigt, inget hängde ihop och det kom in nya karaktärer hela tiden som mest kändes instängda utan vettig anledning. Men med tiden växte berättelsen och jag lärde känna karaktärerna och de alla hade absolut vettiga anledningar att vara med. Jag är imponerad av författarnas förmåga att knyta ihop berättelsen och få ett bra avslut som inte känns krystat.
En blandfärs i en ICA-butik med ovanlig textur och smak, samtidigt som en medarbetare i köttfabriken saknas. En makaber inledning, men som såklart passar utmärkt för en fars. Författarna har "föresatt sig att skriva en roman som underhåller", vilket de lyckas med. Som läsare kan man ibland ha större aspirationer med sin läsning, vilket inte motiverar högre betyg än maximalt en trea i detta fall.
Tydligen (efter lite googlande) gör många kopplingen till boken Hundraåringen som... Liknelsen är inte helt fel då båda böckerna knappast har några högre syften än underhållning för stunden. Det finns dock två stora skillnader. Hundraåringen är betydligt mer underhållande, och dessutom ger den en aning allmänbildning eftersom den är en Nils Holgerssonsk resa genom både världen och 1900-talet. Miljöerna i blandfärs kan knappast stimulera någon utanför sydvästra Skåne.
Trots att boken i en svensk ankdamm mest påminner om Hundraåringen så kan jag säga, utan att besitta djupare kunskaper i litteraturanalys, att boken definitivt är inspirerad av DOUGLAS ADAMS (Liftarens guide till galaxen). Både vad gäller språk, handling och karaktärer. Mitt största problem med boken är att den helt enkelt är för pratig. Alledels för många sidor med tanke på dess magra innehåll. Jag ger upp efter en fjärdedel (första kapitler), inte för att det är riktigt dåligt, utan för att jag känner mig helt säker på att handlingen inte kommer ta några nya vändningar som jag inte redan kan förutse, det finns så många bättre böcker att läsa.
Inte Kalle Linds bästa bok. Känns som en blandning av Arto Pasiillina i allmänheten och hundraåringen som klev ut genom ett fönster. Bitvis situationshumor, ibland plumpt och ibland direkt motbjudande. Tycker synd om karaktären Petra. Livet är hårt!