Skrev recension under den engelska titeln. Nej, det här är ingen bra bok. Misslyckas med vissa grundläggande behov. Huvudpersonen i nutid får för mkt fokus, hon saknar karaktär som gör att man tycker om (och förstår) henne. Sarah, den andra huvudpersonen, upphör i mitten av boken. Hur hon känner/agerar sedan beskrivs av andra precis som om författaren inte orkat fortsätta med hennes perspektiv. Finns bättre berättelser om andra världskriget och den hemska förföljelsen av judar än den här.
Första delen av boken pendlar mellan Paris 1942 och 2002. Den senare tiden berättas av journalisten Julia Jarmond. För tiden 1942 får vi följa "flickan" och hennes upplevelser när familjen arresteras och deporteras. Berättelsen om flickan är oerhört starkt beskrivande utan distans. Jag tycker mig vara i sällskap med en betydande författare. Andra hälften av boken är en besvikelse. Den är visserligen snabbläst och ”spännande”, men ytlig. Dom tröttar ut mig dessa hjältinnor i bok efter bok som är mycket vackra, mycket begåvade och mycket välbeställda. Och naturligtvis bor dom i innerstaden, i Paris, London eller New York.
Paris 1942, franska polisen massarresterar 13000 judar 16-17 juli. Över hälften tvingas vara i sportarenan Velodromen under 5 dygn innan de deporteras vidare och dör i koncentrationsläger. Sophia är 10 år och förs iväg tillsammans med föräldrarna. Lillebror Michel vill inte utan gömmer sig i ett hemligt utrymme och ber Sophia låsa om honom. Hon stoppar nyckeln i fickan och tänker att hon ska återvända till brodern.
Även om jag hade svårt att lägga ifrån mig den så berör den mig ändå inte riktigt. Fruktansvärt att läsa om absolut! helst när man vet att deporteringen har hänt på riktigt men jag kan inte känna det här riktiga djupet. Kanske för att jag mest tänker ashole husband och mähä till fruntimmer när jag läser nutidsdelen.
En riktigt bra bok - hjärtskärande spänning om en liten judisk flickas öde under den tyska ockupationen, ett bitvis väldigt mörkt kapitel i Frankrikes historia. Växlingarna mellan nutid och dåtid gör det extra spännande och det är uppfriskande att huvudpersonen som undersöker Saras öde är amerikan och skildrar allt med en utomståendes ögon.
En bok som berättar om judeförföljelserna i Frankrike och en dramatisk händelser jag inte te hade en aning om. Ett stort sår i landets historia. Ingen stor litteratur men väl värd att läsa.
I thought this book is important and it takes up such an important subject that can never be forget. My problem with the book is that the end isnt even about one of the main protaganists Sarah. It’s just about Juliettes struggles and wierd decisions. I didn’t like the book in the end and I wanted to get more from Sarahs perspective in the end.