Helena har passerat femtio, och hennes liv är en skugga av vad det hade kunnat bli. Hennes älskade son har flyttat långt hemifrån, utbrändheten som drabbade henne för några år sedan spökar fortfarande och halvtidsjobbet i skolköket skänker allt mindre glädje. I samma veva anländer ett brev från Grekland. En släkting som hon inte har haft någon kontakt med på många år har lämnat Helena ett arv i en liten by på Kreta. Trots att pengarna egentligen inte räcker till sätter sig Helena på ett flygplan för att söka svar, och hittar på köpet en ny mening med livet. Under den grekiska solen möter hon en rad starka personligheter. Bland annat den frisinnade konstnären Aurora, och den charmiga Max som hjälper henne hitta ett tillfälligt boende. Men det förflutna hemsöker fortfarande Helena. Och för att ta sig vidare behöver hon fatta flera stora beslut.
Lär mig säga Kalimera är en varm feelgoodroman om sorg, sol och modet att våga ta sig vidare.
En mysig feelgood och jag drömde mig bort till Kreta, solen, havet, osten och oliverna. Att läsa på semestern, eller när man längtar efter semester. :)
Djup bok med varma undertoner! Oj, vilka underbara miljöer man får vistas i när man läser "Lär mig säga Kalimera". Cecilia Ekhem målar upp det grekiska landskapet med sådan värme att man nästan känner solen mot huden och hör cikadorna sjunga. Tänk dig en liten by på soliga Kreta, där vänliga människor, doftande örter och havsbris skapar en nästan filmisk stämning.
Men idyllen har sina sprickor. Huvudkaraktären Helena mår psykiskt dåligt, och boken rymmer flera tunga teman: psykisk ohälsa, sjukdom, för tidig död, missförstånd och familjehemligheter. Samtidigt finns här mycket humor, värme och vänskap. Ekhem lyckas balansera det sorgliga med det livsbejakande och det är lättsam läsning trots de mörkare undertonerna.
Tycker du om böcker med djup som samtidigt får ditt hjärta att mjuka? Då kommer du att tycka om "Lär mig säga Kalimera".