Simona er et menneske i fuld kontrol. Hun driver sit savværk i Lilla Bävan og opdrager teenagesønnen Albin – men hvordan skal Simona kontrollere, at Albin lige straks er student og flytter hjemmefra?
JP er født og opvokset blandt ældgamle bøger i farens antikvariat og mistede sin mødom oven på Selma Lagerlöfs samlede værker. Nu er bøgerne foræret væk, lokalerne opsagt og JP på vej mod en ny begyndelse.
Gertrud blev bibliotekar, dengang biblioteker var for introverte litteraturelskere frem for ekstroverte eventmennesker. Nu er hun gået på pension og ser frem til at læse bøger på fuld tid i skyggen fra sin sjæleven gennem 70 år: kastanjetræet Alice B. Toklas.
Kærlighedens idioter er en saga om tre mennesker, som tror, de kan redde sig selv, men hvis redningsmanualer kommer til kort, da Gertruds kastanjetræ forsvinder sporløst. Kontrol mistes, nøgler til glemte døre genfindes, og hjerter begynder at banke så hårdt, at jorden i Lilla Bävan skælver.
Har lyssnat på Emma Hambergs ”Kärlekens idioter” som författaren själv läser in och gör det med bravur. Boken är en livsbejakande berättelse om några människor i Lilla Bävan, som tror de vet precis hur de ska rädda sig själva. Om livet, litteratur, lust och längtan skriven med Emma Hambergs varma och speciella stil.
Emma tar oss med på en omtumlande och underhållande färd. Boken är berättad med Emma Hambergs speciella stil. En bok fylld av värme och härliga karaktärer. Jag upplevde att den här berättelsen tog ett tag att komma in i, men berättelsen växte och slutet var magnifikt.
Emma Hamberg är en livsbejakande och humoristisk författare. Detta är vad som får mig att lyssna/läsa hennes böcker, som en snäll och lagom rolig såpa på tv. Jag gillar karaktärerna i den här boken, även om de är extrema schabloner. Jag gillar också hur hon väver in litterära referenser på ett lättsamt sätt. Men boken är minst 200 s (4tim?) för lång. Den skulle vunnit på att skrivas om och förtätas och några av de alltför banala fördomarna kapats bort.
Bravo Emma!! En härlig ny berättelse som fick är rolig, kärleksfull, tokig och superintressant! Varje sida var ett nöje och jag älskade allt som hade med slottbiblioteket att göra!
Så svårt med skillnaden på tvåor och treor? Den här var väl typ lika underhållande/lik nivå som The Housemaid jag gav en trea tidigare idag? Mitt svåraste i stjärnsystemet är skillnaden på just 2 stjärnor och 3.
Det jag har svårt för är att alla karaktärer i boken har ett (1) problem var, alla med tydliga lösningar. Eftersom det är feelgood vet man såklart från början att alla problem KOMMER att lösa sig, men här vet man också från början HUR allt kommer lösa sig. Lite för trist. Det blir inte bättre bara för att författaren driver med genren via sura tanten.
Språket blandar och ger. Ingenting stör och den är väl-korrad. Men det är för lite ”show don’t tell” och jag tycker dialogen är oerhört otrovärdig?!
När den glimmar till är den väl värd ett högre betyg. Och det gör den ändå flera gånger när Hamberg målar upp komiska scener. Det är ibland som att kolla på en faktiskt rolig romcom. Jag kommer på mig själv med att le och skratta till (!) och det gör man ju verkligen inte så ofta när man läser väl? Tyvärr väger det inte upp för det jag saknar och räcker inte hela vägen för ett bättre betyg.
Det var lite svårt att ta sig in i berättelsen till en början, men boken blev bättre med tiden! Jag gillar karaktärerna i boken och deras personlighetsutveckling. Fyra helt olika människor möts och finner en gemenskap - och möter sina stora rädslor. Boken innehåller kärlek, relationer, vardag, och reflektioner om livet. (Jag gillar JP:s referenser till olika böcker, och där citat från böckerna skrivs ut). En bra feel-good bok - betyg 3,5 av 5. 😊
Är lite kluven till betyget på den här boken men lutar mot kanske 3,5. Gillar verkligen författarens sätt att skriva men framförallt hennes sätt att bygga upp djupa, komplexa och realistiska karaktärer. Var bokens handling revolutionerande på något sätt? Absolut inte. En mycket karaktärsdriven bok med en alldaglig och vid tillfällen lite väl långsam handling.
Finns det ens nått mer att säga? Jag ❤️ tantböcker, det är sen gammalt!
Härligt med nya historier, livar upp med dina friska fläktar. Inte samma storytelling som Je m’apelle Agneta men väldigt trevlig. Gillar att författaren också läser in sin egen bok.
Jag tycker alltid att det är lite nervöst att läsa en ny bok av en författare som skrivit en succé tidigare. Det känns som att den nya boken slår i underläge. För chansen att en författare skriver flera succéer i rad får väl ändå anses väldigt liten? Så då undrar du kanske nu vad jag tycker om denna bok? Ja, vad ska jag säga? Jag älskar Gertrud. Jag har insett att jag skulle vilja ha ett kastanjeträd på gården. Jag vill lära mig mer om bävrar och då specifikt om bävrarnas återkomst till England. Men det är väl detta som är så fantastiskt med böcker? En får kunskaper om saker en inte funderat på tidigare och vips vill en lära sig mer. Förutom att mina intresseområden vidgats så tycker jag att handlingen i boken är riktigt bra. Läsaren får följa flera karaktärer med deras egna egenheter och detta gör att boken, sina 471 sidor till trots inte alls känns lång. Det är lätt att hänga med i handlingen och den är både full av kärlek och eftertänksamhet. En fullträff tycker jag!
Efter att Simona lämnades av Roger har det varit hon och Albin. Och sågen hon ärvde när fadern dog plötsligt. Hon skriver listor, har kontroll och rutinerna är på plats. Även om det är lite jobbigt att Albin snart tar studenten och pratar om att kanske ge sig av för att hitta sig själv. JP har levt sitt liv i bakre delarna av faderns antikvariat - med en och annan bok- och moderesa neråt Europa - men efter att denne gått bort har han sålt antikvariatet, skänkt bort alla osålda böcker och hyr sjöstugan vid det bokslott hans föräldrar en gång träffades vid. Gertrud är en pensionerad bibliotekarie som trivs bättre i sällskap av böcker och gårdens vårdträd som hon döpt till Alice B Toklas. De har inget gemensamt. Tills Alice plötsligt försvinner. *** En intressant historia med samma slags fascinerande, kufiska huvudrollsinnehavare som böckerna om Agneta.
En berättelse som börjar med ett träd som heter Alice B Toklas. Ett träd som en dag oförklarligt försvinner. Försvinnandet sätter igång händelser som lockar fram våra huvudpersoner från bakom galler och upp ur gropar.
Jag skulle säga att Kärlekens idiotet är en berättelse om kärlek, vänskap, passion, förlust, saknad och om inälvor i skogar och om bävrar i sjön.
Emma Hamberg skriver så det känns i varje cell i kroppen!
Det är så här en feelgood roman ska vara, med kärlek, kvinnor som reder sig själv, brustna hjärtan och egentligen inte så mycket mer. Ett byggande av ett bibliotek, inga världsproblem, inget krig eller katastrofer. Förståndiga människor, förutom JP som försvann, men det visar bara att han inte är perfekt. Otroligt skönt att han också inte blir förlåten, det är inte okej att bara dra. Trädet då, lagom spirutellt, tydligen ska ett träd försvunnit i Skåne, det får man väl googla upp. Att sumer: inga dåliga känslor när man läser denna bok, så därför en optimal feelgood bok.
En gosig bok men tyvärr inte i min smak just nu. Karaktärerna blir för stereotypiska och slutet blir lite väl mycket feelgood för mitt dramatiska jag.
En PERFEKT bok för min mamma dock, ge henne lite variation från att läsa om små damer som har caféer på kusten och förälskar sig i någon krallig karl från stan - här var det ändå lite ombytta roller!
Ger ändå en trea i stjärna men skulle säga mer än 2,5, känns dock hårt att sätta den på en liten tvåa så fick slängas in med en trea för den va ändå trevlig!
Ok og rimeligt underholdende feel-good bog. Men bogen var langsom, og der skete i lange passager ikke så meget. Personerne var alle ret kedelige og bange for at leve livet. Der skulle et stjålet træ og mange tanker og skub til for at få dem til at vove sig ud af deres skal. Bogen var ret forudsigelig, og der var ikke meget at være spændt på. Der var meget fokus på bøger, og det aspekt af bogen var ret interessant. Udmærket læst op.
Rolig, mysig och romantisk feelgood med annorlunda och mångfacetterade karaktärer. Jag fastnade särskilt för sonen Albin och hur hans karaktärsutveckling påverkade resten av ensemblen.
Jag lyssnade på ljudboken där författaren själv läser in boken och tyckte det gjorde mycket för att komma in i handlingen och den humoristiska jargongen. Plöjde boken på ett dygn och tycker absolut den var värd att läsas. 💘
Pidin tästä hyvänmielen kirjasta valtavan paljon. Tai en tiedä voiko sanoa hyvänmielen kirja, mutta kuitenkin asioita käytiin läpi mielestäni melko humoristisesti. Mukaansatempaava tyyli kirjoittaa oli tuttua jo aikaisemmista hänen kirjoistaan. Kolmen ihmisen tiet ja elämät risteävät sujuvasti keskenään.
Svårt att välja mellan en trea eller fyra på den här boken. Lite seg i början, fångade inte riktigt mitt intresse. Men ju längre in i boken jag kom, desto mer gillade jag den. Gillade att man fick följa olika karaktärer och se hur de utvecklades. En fin berättelse. Feelgood är EXAKT vad jag behöver just nu och det levererar faktiskt alltid Emma Hamberg - därav en fyra!
Tyckte boken var alldeles för lång, den hade lätt kunnat vara 100-200 sidor kortare. Jag fastnade inte heller för någon av karaktärerna men språket gillar jag. Hade kanske lite höga förväntningar efter Agneta eftersom jag gillade den väldigt mycket.
Mysig och bra inläsning. Perfekt bok att lyssna på när man vill ha något lätt, ganska cringe och förutsägbart. Kändes dock lite copy paste av hennes tidigare böcker?? Vilket var en besvikelse.