Carl XVI Gustaf är en kung med flera ansikten. Där någon ser en hårt arbetande exportgeneral, sen någon annan en privilegierad parasit. För många är monarkin ett levande kulturarv, för andra är den ett hån mot Sveriges demokratiska traditioner. Åsa Linderborg har i Tjabo skrivit om Carl XVI Gustafs liv, såsom det framställts i analyser, nyheter, skvaller och allsköns offentlighet.
Vi får följa Carl Gustaf från det att han var den efterlängtade lintotten som skulle rädda ätten Bernadotte kvar på tronen men också revanschera föräldrarnas skamfilade rykte efter andra världskriget, över till den känsliga skolpojken, som växer upp till playboyprinsen som påstås vara bakom flötet och inte riktigt lämplig för ämbetet, och det under en tid då socialdemokraterna överväger att avskaffa monarkin. Han blir kung vid 27 års ålder och raskt trebarnsfar, samtidigt som Sverige ändrar skepnad i grunden.
Tjabo är en berättelse om kungen sedd genom medierna och medborgarna. Den utmanar den hängivna rojalisten och den inbitna republikanen, och den överraskar den som tror sig vara helt ointresserad av kungen som person och kronan som statsskick.
Åsa Natacha Linderborg (née Andersson, born 20 May 1968) is a Swedish writer and historian. She writes regularly for Aftonbladet, where she works as chief cultural editor.
Åsa Linderborg was born in the city of Västerås, where she also grew up. Her father worked as a metalworker and her mother, Tanja Linderborg, is a former politician and Member of Parliament for the Left Party – Communists. Åsa Linderborg herself became a member of the Left Party – Communists in 1980 and the following year of its youth wing, the Communist Youth. In 1987 she became an ombudsman for the Communist Youth in Mälardalen.
Linderborg graduated with a Ph.D. in history from Uppsala University in 2001 with the dissertation Socialdemokraterna skriver historia ("Social Democrats Write History: History Writing Used as an Ideological Power Resource"), about the Swedish Social Democratic Party.
In 2007 Mig äger ingen, was released. The book received good reviews and was nominated for the August Prize in the category best Swedish-language novel of the year.
On 27 March 2008, Linderborg was presented as the new deputy cultural editor of Aftonbladet, with Karin Magnusson becoming the chief cultural editor. In 2009 Linderborg replaced Magnusson as chief cultural editor.
Läste tvåhundra sidor och de var egentligen rätt bra. Jag är egentligen föga intresserad av kungen men Linderborg fångade mig redan i inledningen. Kungen lever i skuggan av sig själv och vem han egentligen är vet bara han.
Detta är ingen traditionell biografi. I stället tar författaren ett bredare grepp om Europas monarkier och deras samtid, och blickar ofta tillbaka på kungens anfäder, och sätter allt i ett politiskt perspektiv Mängden källmaterial måste vara svindlande stor och författarens bakgrund som historiker är tydlig. Linderborg gör ingen hemlighet av att hon är republikan, och boken har ett tydligt klass- och feministiskt perspektiv. Det kommer säkert att störa vissa läsare, men för mig (som smygrojalist) är det just detta som gör boken intressant. Det är nämligen inte en bok skriven för att ta heder och samvete av kungen, utan snarare en bok där Linderborg ömsom kritiserar, ömsom fascineras av kungafamiljen, samtidigt som hon granskar hur de har behandlats i media. En otroligt välskriven och detaljerad bok – men inget för den som inte redan är intresserad!
Trodde aldrig att jag skulle läsa en bok om svensk monarki och kungen, men Åsa Linderborg verkar inte kunna annat än att skriva otroliga böcker. Rekommenderar till alla!!
En riktig tjockis till bok och jag visste inte om jag skulle orka ge mig i kast med den. Men den är oväntat intressant. Mycket europeisk monarkihistoria. Klart läsvärt.
En bra bok oavsett om du är republikan (som jag) eller rojalist. Ger en mer nykter syn på kungahuset och kungen själv - samt en del insikter kring hur vi alla faller för personkulten omkring honom oavsett vart vi står i frågan gällande vilket statsskick Sverige ska ha.