Nathalie Svensson, överläkare och landets främsta expert på psykopater, trivs äntligen med livet. Som nyseparerad från trista Håkan har hon skaffat sig en etta i Stockholm, där hon tillbringar tiden då hon inte har barnen hemma i Uppsala. En natt på väg hem från Café Opera får hon ett sms från Rickard Ekengård, den berömde skådespelaren som hon följde med hem några helger tidigare. Han vill träffa henne vid Karlaplan, och efter stunds tvekan tackar hon ja. Men det blir inget möte, för när Nathalie kommer fram ser hon Rickard Ekengård bli skjuten och slängd i fontänen. Överfallet är otäckt likt, närmast identiskt, med mordet på hennes stora kärlek tio år tidigare ett fall som aldrig fick sin förklaring. Är Nathalie utsatt för ett ödets grymma nyck, eller finns det en koppling mellan morden? Och har de obehagliga sms hon börjat få från dolt nummer något med det att göra? Snart är Nathalie indragen i en ondskefull historia som blir mörkare ju närmare sanningen hon kommer.
Himlen är alltid högre är Jonas Moströms första bok i serien om Nathalie Svensson.
Jonas Moström är författare och läkare. Han debuterade 2004 med thrillern Dödens pendel. Uppföljaren Svart cirkel kom år 2006 och blev hans genombrott med över 80 000 sålda exemplar. Sedan dess har Moström nått stora framgångar med böckerna om kriminalkommissarie Johan Axberg. 2014 kom första boken om Nathalie Svensson, Himlen är alltid högre. I Dominodöden förenas de två serierna.
Dodelijk dichtbij is het eerste deel in de reeks rond psychiater Nathalie Svensson en is ook het eerste boek dat ik lees van Moström. In deze reeks verschenen er al 4 boeken, waarvan het vierde deel nog maar net een maand uit is. Gezien het boek Scandinavisch is, leek het me een goed idee om het eens te gaan uitproberen. De eerste drie delen van deze reeks kan je overigens ook vinden op Kobo Plus.
Het verhaal begint redelijk snel en windt er niet teveel doekjes rond. Nathalie is getuige van de moord op haar minnaar, die na de aanslag op zijn leven in een fontein wordt geduwd. Voor Nathalie roept dit tafereel gruwelijke herinneringen op, want ook haar eerste vriend/verloofde Adam overkwam hetzelfde lot. In het boek worden er tijdssprongen gemaakt naar 2004, toen Adam nog leefde en bezig was met research. Nathalie zelf heeft al snel de indruk dat de politie niet alles uit de kast haalt om de zaak op te lossen en gaat zelf op onderzoek uit met het bewijsmateriaal.
Het verhaal bevat wel een hoop toevalstreffers en alles past zo net wat te mooi in elkaar om altijd geloofwaardig te zijn. Het boek bevat niet overdreven veel spanning en mist ergens een element om van dit verhaal een topper te maken. Het blijft dus ergens plakken in de categorie middelmatig. Dit is jammer gezien het verhaal veel potentieel kan hebben om het uiterst spannend te gaan uitwerken en er veel elementen in te gaan verwerken die het ‘puntje van je stoel effect’ bewerkstelligen. Moström heeft geprobeerd, maar is er niet altijd in geslaagd om dit te bereiken, hoewel het verhaal me toch geboeid hield. Dit kwam vooral omdat ik toch benieuwd was naar de afloop en hoe het nu allemaal net in elkaar ging passen. De stukjes uit het jaar 2004 vond ik dan wel weer heel aangenaam en de ontknoping zorgde wel voor een schok.
Ik ben dus wel benieuwd geworden naar deel 2, maar ergens hoop ik toch dat het dan wat meer geloofwaardigheid zal hebben en dat Nathalie Svensson wat meer emotie toont en wat minder koelbloedig te werk gaat. Al bij al dus niet slecht, maar verder dan 3,5 sterren kom ik niet. https://elinevandm.wordpress.com/2024...
Het boek 'dodelijk dichtbij' is het eerste deel in de serie omtrent Nathalie Svensson. Een psychiater die bij politieonderzoeken ondersteunt. Zowel haar vroegere verloofde als nieuwe liefde worden koelbloedig vermoord voor haar ogen. Uiteindelijk besluit ze zelf op onderzoek uit te gaan.
Voor een thriller is 'dodelijk dichtbij' relatief saai. Het boek mist verscheidene spanningstechnieken die het interessant maken. Op geen enkel moment wordt de lezer op het puntje van zijn stoel getrokken. Het is monotoon en mist dat onheilspellende gevoel dat de subtitel op de cover suggereert. Daarnaast mist het boek ook verscheidene elementen om het geloofwaardig te maken. Twee liefdes worden vermoord en de vrouw in kwestie laat geen greintje emotie merken. Als lezer verwacht je dat de hoofdpersoon in zak en as zit, maar ze gaat door alsof er nooit iets gebeurd is. Dat koelbloedige maakt het boek niet bepaald aangenaam om te lezen. Ook het politie onderzoek is zeer slecht uitgewerkt, op sommige momenten zelfs lachwekkend slecht dat het niet meer realistisch te noemen is. Alles om het verhaal 'echt' aan te doen laten voelen, is niet aanwezig. De schrijfstijl is extreem houterig en opsommend. 'En nu doet ze dit, en toen deed ze dat'-gevoel komt al snel naar boven tijdens het lezen. Dit hangt samen met het feit dat de hoofdpersoon geen enkel gevoel toont. Er zijn geen emoties in het boek verwerkt. Af en toe een oppervlakkige vermelding die niet ondersteund wordt door de acties van de personages en daardoor ook snel vergeten worden/niet geloofwaardig zijn.
De plot aan zich heeft zeker potentieel en heeft interessante elementen. Het is enkel de uitwerking die niet paste bij het doel van het verhaal.
Krásných 4,5* a nestydím se za to. Poslední čtvrtinu jsem dočítala za chůze, v průběhu oběda, za pultem v práci. Pachatel dokonale překvapivý i přes několik důvodných podezření na jiné lidi, inspirace jedné postavy Lisbeth Salanderovou nepopiratelná.
Psychiater Nathalie Svensson ondersteunt de politie van Stockholm bij bijzonder zware misdrijven. Wanneer op een nacht haar minnaar, de beroemde acteur Rickard Ekengård, op straat wordt neergeschoten kan ze echter alleen maar machteloos toekijken: hij bloedt dood in haar armen.
Nathalie waant zich meteen weer in de nachtmerrie die haar jaren in zijn greep heeft gehad; tien jaar geleden werd haar vriend namelijk vermoord. Ze besluit op eigen houtje op onderzoek te gaan en dat stuit iemand tegen de borst: Nathalie krijgt dreigbrieven en vermoedt dat ze wordt achtervolgd. Is er een verband tussen de twee moorden? Of was zij het eigenlijke doelwit?
In 'Dodelijk dichtbij' vindt al vrij snel de moord op Rickard plaats. Nathalie is getuige van deze verschrikkelijke gebeurtenis en het doet haar aan haar grote liefde Adam denken.
Het heden speelt zich af in 2014 en ondertussen maak je sprongen naar 2004. Hier leeft Adam nog en je krijgt een beter beeld van wat er zich toen allemaal afspeelde. Ondertussen vraag je je af wie de moord op Rickard heeft gepleegd en... wat is het motief?
De sprongen in de tijd zijn interessant en je verdenkt steeds verschillende mensen. Dit zorgt ervoor dat het verhaal ook boeiend blijft. Het draait voornamelijk in dit verhaal om Adam en het verleden. De schrijfstijl van Jonas is heel vlot, dus ik vloog door het boek.
Ik heb genoten van dit verhaal en het geeft dan ook zeker een aantal uurtjes leesplezier. Op naar het tweede deel!
Daff krim. I starten av boka var det litt spennende, men så falt det bare sammen. Irriterende og platte karakterer. Og en utrolig merkelig måte å avslutte boka på med en "cliffhanger" til neste bok. Ga ikke mersmak for å si det sånn.
Jag fastnar genast i historien och tar varje tillfälle att lyssna. Marie Richardson är en ny favorituppläsare. Hon läser väldigt behagligt och bra. En bra och spännande start på en ny serie så jag lyssnar raskt vidare på nästa bok i serien.
OMG - what a pile of rubbish! Natalie is the most superficial, self-conscious and silly doctor I've ever met in a novel that has been recommended by so many goodreads readers!
The policework is insanely unprofessional and bad, the reflections are childish and I didn't find ANY normal and reflective person in the whole friggin book!!! I managed to finish it just to see what the famous cliffhanger could be.... ohhh... why did I waste those hours of my life???
Gelezen dankzij koboplus. Spannende opbouw. De ontknoping had ik niet zien aankomen. Ik had iemand anders gedacht. De opbouw van het verhaal verloopt traag maar voor wie graag directe spanning wil… dan zal dit boek je minder aanspreken. Mij stoorde het niet, het verhaal boeide mij. Toch heb ik nog wat onduidelijkheden maar misschien in deel 2 w het duidelijk. Ik zal dominomoord zeker lezen!
En helt okej deckare. Inte så mkt mer att säga, lagom förutsägbar och enkel. Dock mycket besviken av slutet som var en fjantig cliffhanger inför nästa bok som jag bara trodde Tvillingarna i Sweet Valley-böckerna höll på med. Gjorde att jag verkligen inte vill läsa en till!
Platta karaktärer, totalt oengagerande historia & pepprad med alldeles för många fåniga sammanträffanden. Nej, den kommer inte få bo kvar i min bokhylla.
Is het toeval dat in 10 jaar tijd tot 2 keer toe iemand met wie je een intieme relatie hebt op gelijke manier om het leven wordt gebracht. Wie zou er niet getriggerd zijn om verder uit te zoeken wat er aan de hand is. En is er ook nog iemand die je schaduwt met andere woorden een stalker. Kortom dit boek heeft alle ingrediënten voor een thriller. Miste hier en daar wel wat pit en ook de ontknoping kwam voor mij niet als een verrassing. ================================== Is it a coincidence that in 10 years, on 2 occasions, someone with whom you have an intimate relationship is killed in a similar manner. Who would not be triggered to find out further what is going on. And is there also someone shadowing you in other words a stalker. In a nutshell this book has all the ingredients for a thriller. Missed here and there some spice and also the denouement did not come as a surprise to me.
This first book in the series with Nathalie Svensson as main character. It was a nice change of perspective, to have another character than the investigating policeman as the center of the narrative.
It was an interesting story: who wouldn't be intrigued by two murders that are very close by. The feeling/idea that your investigation is being obstructed, in addition to that a stalker... Lots of ingredients that made the book interesting.
Nathalie remained rather flat, I saw no real development in her persona. The end was shocking. I have no idea whether she told the truth about the 'horrible thing' that happened to her. Would have been interesting to learn more about that and (at some point) follow her on her journey through her past.
Läsningen gick undan så pass att jag behövde ännu en oplanerad bok, innan månaden tog slut. Det var riktigt jobbigt att välja ytterligare en, så där på fri hand eller vad man ska kalla det. Till slut landade jag i Himlen är alltid högre.
Den här boken har stått i hyllan i nästan nio år, men faktum är att den inte har lockat överhuvudtaget. Jag har läst samtliga böcker i författarens förra serie och jag ledsnade så till den milda grad att jag på allvar funderade på att ge bort denna, utan att ha läst den. Men så kan man ju inte göra, bestämde jag, och läste den. Och det är jag glad för.
Himlen är alltid högre är betydligt bättre än serien om Axberg och Jensen, även om nu (om man ska döma efter slutet) båda två kommer att figurera i nästa bok. Titeln förstår jag dock inte alls. Vad har den med något att göra? Jag gissar (och hoppas) att karaktärerna utvecklas något i efterföljande delar, det har ju blivit en ganska lång serie nu. Om jag kommer att fortsätta läsa är fortfarande oklart, men jag tror det skulle kunna bli bra.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
'Dodelijk dichtbij' is een Zweedse thriller, geschreven door Jonas Moström, naast auteur ook huisarts. Het boek vertelt het verhaal van Nathalie Svensson (spreek uit als Nathalie Svensson), psychiater, moeder van twee en weg bij haar partner Håkan. Op een nacht ziet Nathalie hoe Rickard Ekengård, met wie zij een afspraakje had, in koelen bloede op straat wordt doodgeschoten. De omstandigheden vertonen opvallend veel gelijkenissen met deze waarin tien jaar eerder haar vriend Adam werd gedood. Langzaamaan wordt het verband tussen de beide moorden duidelijk, niet dankzij het uitstekende speurwerk van de politie maar wel dankzij de niet-aflatende zoektocht naar de waarheid van Nathalie zelf. Uiteindelijk is Nathalie de daders op het spoor, zoals Adam hen tien jaar geleden al op het spoor was toen hij als journalist een gouden tip had gekregen. En net zoals Adam toen, komt Nathalie opeens gevaarlijk dicht bij de waarheid ...
'Dodelijk dichtbij' is geen slecht boek, maar mist wel vaart en spanning. De auteur had volgens mij sneller aanwijzingen in het verhaal moeten introduceren. Ik ben (helaas) een nagelbijter, maar als ik het niet was, dan had dit boek mij geen nagelbijter kunnen doen worden.
Blijkbaar is 'Dodelijk dichtbij' het eerste boek van een reeks over Nathalie Svensson; misschien heeft de auteur zijn hoofdpersonage beter uitgewerkt in de andere boeken van de reeks. De vertaling van deze boeken 'presseert' niet, hoor.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Himlen är alltid högre är första boken i serien om psykiatrikern Nathalie Svensson och hennes jobb med polisens gärningsmannaprofilgrupp. Storyn kretsar kring två mord med mycket nära koppling till henne personligen, där hennes kärleksrelationer slutat med att männen i fråga skjutits och dumpats i en fontän, bisarrt nog med 10 års mellanrum. Bokens story forskar i mysteriet kring varför männen i hennes liv mött en så ond bråd död, vad länkar samman fallen?
Det är intressant med en manlig författare som skriver en kvinnlig huvudkaraktär, och utan att själv kunna ikläda mig ett kvinnligt perspektiv så känner åtminstone jag att författaren navigerar runt de mest uppenbara och plumpa stereotyperna. Språkdräkten kan jag ibland känna lämnar lite övrigt att önska, då vissa ord och begrepp upprepas lite väl ofta och karaktärs- och miljöbeskrivningar skulle kunna vara betydligt mer intresseväckande och levande. Samtidigt gör detta boken väldigt lättläst och jag märker att antalet sidor jag kan läsa på en halvtimme är ovanligt högt.
Själva mysteriet är skapligt intressant och innehåller en hel del av genrens traditionella klyschor med förföljare, hemliga varningar, slutna sällskap och hemliga undangömda tilldragelser. Det kändes lite som ett avsnitt av Criminal Minds i bokform, och som underhållning en mörk decemberkväll tjänade den mig väl.
"Himlen är alltid högre" är första romanen i en kriminalserie, påbörjad av Jonas Moström, som innehåller två böcker hittills - den här och "Dominodöden". Huvudpersonen är psykiatrikern Nathalie Svensson som är specialist i gärningsmannaprofilering. I den här första delen i serien är Nathalie dock inte i rollen av utredare, åtminstone inte officiellt, utan hon blir vittne till ett mord, utfört på exakt samma sätt som ett annat mord i hennes liv. Hon börjar utreda som privat person, parallellt med polisens utredning.
Enligt min åsikt är berättelsen ganska kaotisk och fragmentarisk, det år svårt att följa med i historien. När förövaren till slut avslöjades, blev jag verkligen överraskad - jag tycker att den här tråden borde ha utvecklats bättre. Visserligen kunde man kanske tycka att en bra deckare ska överraska, men det blev alltför ologiskt, tycker jag.
Men jag är beredd att ge andra boken i serien - "Dominodöden" - en chans. Kriminalserier lider ofta av just den här bristen - att början är svagare än de senare delarna.
This is a Swedish book which isn't yet available in English as far as I know, but I'm feeling too lazy to review it in Swedish ;)
I made the mistake of looking at the reviews for this book before reading it, and almost didn't start. Flat characters, preposterous story, disappointing ending, apparently this book had it all (or didn't).
Well that'll teach me! This book is a thriller, so IMO its basic purpose is to be thrilling, which it certainly was for me. I was on the edge of my seat from an early point and that feeling didn't let up until the end. I thought there was just enough character development to give people motives for various actions, but not so much it interrupted the tension, which is about right for me, some people may have wanted more. On the basis of suspense alone, it would be a five star, but I thought the final climax/showdown was over a bit quickly, and could have been drawn out for more satisfaction.
“Gelezen” als luisterboek. Het boek wordt prima voorgelezen door Viktor Griffioen. Het boek bezit weinig kenmerken van een Scandinavische thriller. Ik mis de traagheid en de uitgebreide beschrijvingen van personen en omgeving. De hoofdpersoon, Nathalie, is psychiater. Je verwacht dat de schrijver dan via Nathalie er wel wat persoonsanalyses op los zou laten, maar helaas is dit niet zo. Het enige is dat zij door haar beroep in de kliniek terecht kan en dat zij contacten heeft met de politie. Hoewel er veel over het leven van Nathalie wordt geschreven heb ik me geen beeld van haar kunnen vormen. Het gaat vooral om daden, acties en gebeurtenissen. Wie vooral daarvan houdt, heeft hier een fijn boek aan.
Nathalie Svensson ist Psychiatrische Oberärztin an der Universitätsklinik Uppsala und anerkannte Expertin für Psychopathen. Deshalb unterstützt sie neben ihrer Beschäftigung in einer Klinik als inoffizielles Mitglied der Einheit für operative Fallanalyse (OFA), die für die Erstellung von Täterprofilen zuständig ist, das schwedische Zentralkriminalamt.
Von ihrem Ehemann Håkan lebt die Fünfundvierzigjährige getrennt und streitet sich mit diesem um das Sorgerecht für die Kinder Tea und Gabriel. Mit ihnen wohnt sie in einem kleinen Haus, hat jedoch auch noch eine kleine Wohnung in Stockholm, wo sie die Annehmlichkeiten eines Singledaseins auslotet, wenn sie sich nicht um ihre Kinder kümmert. Dazu gehören ebenso wechselnde und kurzzeitige und in der Regel einmalige Beziehungen. Einer dieser Männern, der Schauspieler Rickard Ekengård, bittet sie um ein zweites Treffen. An jenem Abend muss sie mit ansehen, wie Rickard vor ihren Augen niedergeschossen, in einen Brunnen geworfen wird und in ihren Armen stirbt. Dieses Ereignis schockiert Nathalie verständlicherweise, weist es doch Ähnlichkeiten mit einem Geschehen zehn Jahre zuvor auf. Damals wurde Nathalies große Liebe Adam auf ähnliche Weise ermordet. Die Tat zerstörte Nathalies Leben, und dieses verschwand in undurchdringlicher Finsternis, die sie seither in sich trägt, auch weil Adams Tod nach wie vor unaufgeklärt ist.
Nach dem Mord an Rickard fühlt sich Nathalie verfolgt, nicht nur durch die anonymen Nachrichten auf ihrem Handy. Das kann sie trotzdem nicht davon abhalten, den Fall lösen zu wollen. Und je mehr sie sich mit dem beschäftigt, das Adam an Material in einer Kiste zurückgelassen hat, desto überzeugter wird sie, dass es zwischen beiden Todesfällen eine Verbindung gibt.
Jonas Moström ist als Krimiautor in Deutschland noch ein eher unbeschriebenes Blatt, hingegen in seiner Heimat Schweden äußerst erfolgreich. Er hat selbst Medizin studiert und als Arzt gearbeitet.
Mit Nathalie Svensson stellt er eine kompetente und zugleich komplizierte Frau in den Mittelpunkt seiner Reihe, deren Einzelbände stringent erzählt werden und zeitlich an den jeweils vorherigen anschließen.
Neben der Haupthandlung von „So tödlich nah“, die im April 2014 einsetzt, führt der Autor den Leser immer wieder zehn Jahre zurück und lässt ihn an der Seite von Nathalies Verlobten Adam das damalige Geschehen Revue passieren. Während die Handlungsstränge zunächst parallel verlaufen, verdichten sie sich im Verlauf immer mehr zu einem Gesamtbild. Vielleicht kommt ein wenig oft der Zufall zur Hilfe, gleichwohl treiben gerade diese Zufälle die Geschichte, die geschickt konstruiert ist und ein gutes Erzähltempo hat, voran. So wirkt sie schlüssig, verfügt über eine gewisse Dramatik und überrascht letzten Endes mit ihrer Auflösung.
Jonas Moström bindet die landschaftliche Umgebung und örtlichen Gegebenheiten von Uppsala und Stockholm gut in seine Schilderung ein, schreibt in klarer Linie und manchmal etwas nüchterner Sprache. Die Stimmung ist nordisch unterkühlt und spiegelt die Gefühle seiner Hauptfigur wider.
Nathalie ist als Charakter nicht einfach zu händeln. Die zweifache Mutter hat bis zur Trennung von Håkan versucht, ein möglichst angepasstes Leben zu führen. In ihrem Beruf, mit dem sie Menschen helfen kann, geht sie auf, denn hier haben ihre Selbstzweifel und das Gefühl, nie gut genug zu sein, keinen Platz. Doch nun will sie verlorene Jahre aufholen und nichts mehr verpassen und pflegt einen eher ungewöhnlichen Lebensstil.
Obwohl die Darstellung glaubwürdig ist, fällt es nicht leicht, Nathalie nahe zu kommen. Eine Erklärung könnte eben auch ihre unaufgearbeitete Vergangenheit sein. Zudem plagt sie sich mit ihrer Mutter Sonja und deren Alkoholproblem herum. Hingegen hat Nathalie zu ihrem Vater Victor ein besseres Verhältnis. Ihm kann sie sich anvertrauen.
Insgesamt räumt Jonas Moström den Beziehungs- und sonstigen Problemen seiner Protagonistin viel Raum ein, ohne die Kriminalhandlung aus den Augen zu verlieren. Das macht „So tödlich nah“ zu einer bemerkenswerten Lektüre.
Tusind tak til @forlagetpeoples og @jonasmostrom for anmeldereksemplaret!
“Himlen er altid h��jere” udkommer i dag og er skrevet af den svenske krimiforfatter Jonas Moström. Dette er første bog i serien om psykiater og profiler Nathalie Svensson.
Nathalie er psykiater og profiler. Hun har netop gennemgået en skilsmisse, men har det godt og er på vej videre i sit liv. En mand hun har mødtes med, skuespilleren Rickard Ekensgård, sender hende en dag en besked for at mødes. Men da hun dukker op, bliver han skudt. Og han bliver myrdet på præcis samme måde, som Nathalies mand, Adam, blev myrdet ti år forinden.
Vi hører skiftevis fra fortiden og “nutiden” og særligt gennem disse flashbacks og Nathalies øjne, lærer vi Adam godt at kende, på trods af, at han i historiens fortælling har været død i ti år.
Generelt er der god personbeskrivelse, særligt på de første mange sider i bogen, hvor karaktererne for alvor præsenteres. Jeg manglede dog lidt af Nathalies kunnen som psykiater og profiler i bogen. Det kunne sagtens have været udnyttet bedre, at Jonas Moström har givet hende netop denne profession. Jeg håber derfor, at det kommer til at spille en større rolle i de efterfølgende bøger i serien.
Plottet er spændende og har en god dynamik. Jeg kan som udgangspunkt godt lide den storyline fortællingen kører over. Alligevel var jeg mest fanget af første halvdel af bogen. Der var særligt en del af midten, som overhovedet ikke fangede min interesse. Min opmærksomhed blev dog tilbagevundet til slut i fortællingen, hvor spændingen igen bliver udløst.
Anden bog i serien udkommer også i dag på dansk. Min anmeldelse af den kommer om få dage.
Valisin enda jaoks siiani täiesti avastamata Skandinaavia krimiautori. Õnneks selgus, et seekord suutsin esimesena võtta ka õige raamatu.
Nathalie Svensson on Uppsala psühhiaater, äsja lahutatud kahe lapse ema, kes valmis nüüd taas elu nautima. Paraku kisub asi nautimisest millekski muuks, kui üks ta üheöösuhetest, kuulus ja seksikas näitlejapoiss, naise silme all purskkaevu mõrvatakse. Ei saa ju ometi olla juhus, et kümme aastat tagasi mõrvati täpselt samamoodi ka Nathalie tolleaegne kihlatu Adam. Muidugi asub söakas naine ka nüüd ise tegutsema, et tõde välja selgitada.
Alguses ei tundunud eriti paljulubav lugemine tulevat. Tõlge häiris ja süžee tundus ka etteaimatav olevat. Kas tõesti autor arvab, et kui hakata kellegi kohta järjest vaikselt sobivaid killukesi teosesse sisse poetama, siis hakkab lugeja arvama, et see tegelane ongi nüüd mõrvar? Igatahes oli neid pahalase kandidaate mingil hetkel minu jaoks tegelikult õige palju ja seekord kõik mehed, sest naisi millegipärast ei tihanud kahtlustama hakata. Õiget aga ikka ära ei arvanud, nii et pean vist veel rohkem krimkasid lugedes harjutama.
Viimase poole raamatust lugesin peaaegu ühe hingetõmbega ja reaalsust unustades. Muidugi pidin kohe ka välja uurima ja veenduma, et sellelt autorilt on samade tegelastega veel kaks raamatut eesti keeles ilmunud. Loodan vaid, et need on paremini toimetatud, sest siin oli küll häirivaid apsakaid sisse jäänud.
Al snel is duidelijk dat 2 moorden (een van langer geleden) allebei een verband hebben met de nabestaande van de 1e moord en tevens getuige van de tweede moord. Daardoor is ze betrokken bij het onderzoek. Maar al snel is duidelijk dat het gevaar uit de eigen omgeving komt. En waarom is er een stalker? Wat heeft haar patient met deze situatie te maken? Wie is B waar haar verloofde voor de moord contact mee had? Tijd om op onderzoek uit te gaan! Hoe doe je dit zonder dat je kinderen gevaar lopen en zonder dat je ex op de hoogte is omdat je anders misschien wel de voogdij verliest?
Opvallend is wel dat de hoofdpersoon geen gedragsanalyses laat doen. Ze had dan misschien eerder kunnen ontdekken vanuit welke hoek ze het gevaar kon zoeken. Daarnaast gaat ze al snel over tot actie na de 2de moord. Wat was deze persoon voor haar? Nu lijkt het iemand die je een keer tegengekomen bent. Al kan ik mij voorstellen dat je na zo'n gebeurtenis (of je iemand goed kent of niet) slapeloze nachten of herbelevingen hebt.
Ein interessanter Kriminalroman, der zur Abwechslung nicht aus der Sicht eines ermittelnden Polizisten geschrieben ist. Die Perspektive von Nathalie Svensson, einer Psychiaterin, die durch einen Zufall in die Ermittlungen verwickelt wird und feststellt, dass diese eng mit ihrem eigenen Leben verknüpft sind, war erfrischend, ganz anders als in den üblichen Krimis.
Trotzdem bleibt Nathalie recht flach. Ich konnte ihre Ängste und Sorgen zwar auf einer logischen Ebene nachvollziehen, aber echte Gefühle haben gefehlt. Der Kriminalfall wirkt etwas gekünstelt, und gegen Ende hat mich der plötzliche Wechsel ins Präsens erstmal verwirrt und gestört.
Aber das Buch hatte seine spannenden und schönen Momente. Es endet mit einem Cliffhanger, der zumindest neugierig auf den zweiten Teil macht.
Berättelsen är en polisdeckare med inslag av psykologisk thriller. Jag är lite ambivalent i mina känslor för den här berättelsen. Jag gillar huvudpersonen Natalie, men jag blir irriterad på hur hon beskrivs. Hon är gränslös, impulsiv och inte så bra att samarbeta. Hon hade gärna fått ha lite fler positiva egenskaper. Jag reagerar också på en detalj som är rent av felaktig. Karaktären Elisabet har aspergers vilket är en diagnos inom autismspektrum. Ett typiskt drag för de som har autism är att de har svårt med abtrakt språk, socialt spel och vita lögner. Elisabet använder många ordspråk och talesätt i ett korrekt sammanhang, något som personer med autism oftast inte klarar av. Trots att berättelsen inte håller riktigt hela vägen kommer jag att läsa mer om Frank och Natalie.