Ett dött spädbarn. En försvunnen kvinna. En hemlighet som sträcker sig långt bortom Haparanda.
Efter ett år av sorg återvänder Hannah Wester till jobbet och blir genast indragen i utredningen av ett spädbarn som hittats dött på den gamla kolerakyrkogården utanför Salmis. Vem är modern och vart har hon tagit vägen?
Yrkesmördaren Katja har på senare tid bara fått utföra simplare uppdrag. Nu skickas hon till Haparanda igen för att hitta två unga höggravida kvinnor som flytt från Gården.
En ung politiker talar ut i tv om sin och sin frus ofrivilliga barnlöshet, men avslöjar i direktsändning att de snart kommer att bli föräldrar! Samma kväll ringer hans telefon och en kvinna hotar på bruten engelska att avslöja vem som egentligen bär på barnet.
Händelserna i Haparanda binder samman rysk organiserad brottslighet med maktens korridorer i Stockholm i en mörk berättelse om mänsklig trafficking och surrogatindustri.
HANS ROSENFELDT was born in 1964 in Borås. He worked as a sea lion keeper, a driver, a teacher and an actor until 1992 when he began writing for television. He has written screenplays for approximately twenty drama series and has hosted both radio and television shows. He loves to write, play videogames and spend time with his wife and three children.
”Skördebarn” är fortsättningen på Hans Rosenfeldts kriminalroman ”Vargasommar” och om den första boken i Haparandaserien var bra så är den här ännu bättre, med en stark gripande historia där vi får följa både polisens arbete och gärningspersonens handlingar liksom några andra.
Att vi får följa flera olika perspektiv gillar jag, det ger ett bredare perspektiv och en insyn i olika världar. Det här är ännu en mycket välskriven historia med välbyggda karaktärer med varsina agendor, en gripande historia om spädbarn, sorg, längtan, livsavgörande val och med starka teman. Det här är en oförutsägbar, fängslande och spännande roman som är riktigt bra.
Jag började läsa och kunde inte sluta, det här var en riktig bladvändare! Jag läser och förfasas över hur långt någon kan vara beredd att gå för att få sin vilja igenom – på bekostnad av andras lidande, liv och pengar. Det mest oväntade sker och vi får följa med bakom skeendena och brotten som begås samtidigt som vi får följa utredningsarbetet som Hannah och hennes kollegor vid Haparandapolisen utför. Att jag som läsare får komma nära inpå och följa Hannahs, Katjas och flera andra karaktärers tankar och handlingar gör att storyn växer och gör boken ännu bättre. Riktigt ruskigt bra! Du måste läsa!
En välskriven polisroman i vanlig ordning, lite udda historia, bra flyt och intressanta karaktärer. Är glad att jag tittade på Vargasommar, nu har jag ansikten på huvudkaraktärerna, tycker det ger ett mervärde.
Sammanfattning: 8/10 Snäppet vassare än den första i serien. Intressantare personporträtt, bättre story och intriger. Har fortfarande svårt med trovärdigheten men det kompenseras av bra action. Lo Kauppi är suverän som uppläsare.
Jag har blandade känslor kring Skördebarn. På många sätt är det en händelserik och spännande deckare, men samtidigt kändes berättelsen stundtals överarbetad.
Huvudkaraktären Hannah är inte helt enkel att tycka om. Hon är utan tvekan en unik karaktär med drag som sticker ut, men hennes beslut och tankesätt gjorde mig frustrerad under stora delar av boken. Jag hade svårt att relatera till hennes handlingar och kände mig ofta mer irriterad än engagerad i hennes polisäventyr.
Jag upplevde även en tydlig skillnad i språket jämfört med den första boken Vargsommar. Där tyckte jag att språket var lite för filmsceniskt och fullt av talspråk och onaturliga meningar, något jag inte riktigt fastnade för. Men till min positiva överraskning är Skördebarn betydligt mer följsamt och tydligt skriven, vilket gjorde läsningen smidigare och mer engagerande.
Trots det fanns det delar som gjorde att jag inte riktigt fastnade för berättelsen. Handlingen är visserligen väl genomtänkt, men den blev ibland för mycket. Konflikterna och vändningarna kändes överdrivna och tappade lite av trovärdigheten. Och just den där jordnära, verklighetstrogna känslan är något jag verkligen uppskattar i en bra deckare.
Skördebarn är en annorlunda deckare med tydliga internationella drag. Den utforskar teman som orättvisa, trauman och maktmissbruk på ett intressant sätt, och det finns mycket i berättelsen som fungerar. Men för min del drog de överarbetade konflikterna och svårigheten att komma nära karaktärerna ner helhetsintrycket något. En bra bok, men inte riktigt i min smak.
Jag har haft förmånen att läsa Hans Rosenfeldts andra bok i serien om Haparanda. Jag har inte läst den första delen, Vargasommar, men det var inget problem att komma in i handlingen.
Boken drar igång direkt och tempot håller i sig hela vägen. Trafficking, den ryska kriminella organisationen Akademin och polisen (och änkan) Hannah Wester vävs samman i en thriller full av turer och oväntade vändningar. Några karaktärer är mer minnesvärda än andra, men tillsammans bidrar de till en stark helhet.
Jag fastnade snabbt och hade svårt att lägga ifrån mig boken. Varvade mellan att läsa och lyssna – och jag kan lova att städningen blir ordentligt gjord när man inte kan sluta lyssna!
Slutet lämnar öppet för en fortsättning, och den ser jag verkligen fram emot. Men först ska jag ta mig an Vargasommar.
Skörden är en stark och välskriven thriller som håller både pulsen och nyfikenheten uppe till sista sidan.
Den är inte riktigt spännande som första boken. Jag har även lite svårt att komma ihåg exakt vad som hänt i första boken och i början av Skördebarn är det svårt att minnas vem som är vem men med lite ledtrådar från författaren så påminns man mer och mer om vad som hända i första boken.
Boken är lättläst och det finns ett driv att läsa vidare. Vissa karaktärer är mer intressanta än andra men precis som i första boken så lämnas vi med en hel del frågetecken som vi förhoppningsvis får svar på i nästa bok.
Jag stör mig på att boken inte riktigt är korrektur läst ordentligt, det finns vissa meningar som upprepar sig vilket stör läsningen.
Lätt att läsa enkelt att följa med i. Inte lika utstickande som första boken den var fenomenal på nått sätt. Kapitlens som utspelar sig ur Haparandas perspektiv är fortfarande mina favoriter. Jag måste få läsa fortsättningen nu…