Röda lockar faller över bårens kant och Andreas hjärta stannar. Hemma i den fashionabla villan finns hans fru och barn men medvetslös på båren framför honom i akutrummet ligger hans livs kärlek. Olyckan får sanningar att bubbla upp till ytan medan Andreas försöker hålla ställningarna. Hans fru försöker förgäves berätta för honom vad hon vet, men är det han som stöter henne ifrån sig eller hon som drar sig undan? Det förflutna spelar ut sina kort.
Runt människorna på ett sjukhus i Halmstad utspelar sig livet i sin mest dramatiska form. Sjukhusets kulvertar vindlar sig likt livsuppehållande kärlträd kring trasiga människor som söker kärlek men finner ensamhet, svartsjuka och ond, bråd död.
This is Anne-Marie Schjetleins debut novel, taking place in a hospital environment and centered around several characters, all seeking love in different ways, but finding loneliness. The chapters about the little girl, living in misery together with her mother and little sister, are the foundation of the story, and it's very clear they are the key characters, forming the novel.
The book is about what shapes us, the importance of or lack of willpower, and how deep the shadows of our past goes. What's interesting is that there is no judgmental tone. The author lets an unfaithful man, despite his selfish act, still be a loving father that cares about his family and his wife. Their marriage is a facade, a contrast to the raw reality that he must face as a doctor. His mistress becomes a safety-valve to his seemingly perfect, strict every-day life.
A fascinating stylistic choice by the author is to let the characters define each others. They regard each other from their own perspectives, which shows the reader different dimensions of them. But some of the characters are somewhat unnecessary. It's difficult to introduce new characters after two thirds of the book. The police officers are almost superfluous and perhaps the book would have benefited without them. There are also some minor reactions by the characters that are a little unrealistic and a more established writer might have polished. But, being a debut novel, it's rather well written, with some of the characters really defined and interesting.
Schjetlein is a nurse herself and really describes her characters fascination for their work, for life and death, as well as the vocation of helping other people. A hospital environment is a fitting place for a murder. As one of the characters notices, it is like a society in miniature with all sorts of people and facilities - a restaurant, a hairdresser, a church, a library and so on. It gives the opportunity of a tone resembling the atmosphere of Agatha Christie-novels.
🖋️ Döden kvittar det lika - Anne-Marie Schjetlein ◾ Del 1
Det här var en intressant bekantskap! Jag hade av någon anledning förväntat mig en kriminalroman men fann mig mitt i en relationsroman med välporträtterade karaktärer i sjukhusmiljö. Den här boken är en snabbläst bladvändare med olika perspektiv i både nutid och hjärtskärande dåtid. Med korta, rappa kapitel och mystiskt driv spann mina tankar runt runt.
Jag tyckte boken var både spännande och välskriven. Tyckte extra mycket om personporträtten, fann dem mångbottnade och levande. En riktigt spännande historia men samtidigt tycker jag den spårar ur rätt ordentligt och sista delen känns både överdriven och påskyndad. Lämnar mig även med en hel del frågor.
Första 70% var riktigt bra medan de sista 30% kändes skrivna av en annan författare vilket tyvärr drar ner betyget. I vilket fall ser jag fram emot att läsa nästa bok i serien, Döden den bitterbleka.
Den här boken tycker jag byggs upp på ett fint sätt och spänningen stegrar allt mer mot slutet. Ett tag in i boken upptäckte jag att jag kände igen en del saker och insåg att jag hade läst den förut. Boken varvar både perspektiv och tid. Olika karaktärer får ta plats. Tillbakablickarna som varje gång ger fler och fler ledtrådar och som sakta öppnar upp det förflutna. Anne-Marie Schjetleins sätt att berätta gillar jag, men jag har svårt för de olika karaktärerna. Det finns tyvärr ingen jag verkligen fastnar för. De många olika händelserna gör det till en tragisk men samtidigt nervkittlande berättelse.
Detta är författaren Anne-Marie Schjetleins debutbok och första i en serie om läkaren Andreas Nylund. Det finns än så länge två böcker till i serien, Döden Den Bitterbleka och Döden Ingen Ser. Det är en psykologisk thriller.
Man kastas direkt in i handlingen och man får förklaringar på olika karaktärers relationer till varandra i tillbakablickar. Man får en bild av ett äktenskap som går på sparlågor, en otrogen man som hittat ny kärlek, en fru som försöker skapa idealbilden av den perfekta familjen. Man får även möta i tillbakablickar en liten flicka som har en tragisk barndom, man förstår att denna flicka är en av huvudkaraktärerna, men man är inte helt säker på vem.
Den är uppbyggd med korta kapitel med ett bra driv i handlingen. Det är mycket relationsdrama med en underton av något hotfullt och man får lära känna de olika huvudkaraktärerna. Man anar att det är något som inte står rätt till, psykiskt sett, med i alla fall en av dem, men många av dem har problem så man är inte helt säker på vem som har gjort vad. Detta håller uppe spänningen hela boken igenom. Hur allt hänger ihop knyts långsamt ihop ju mera bakgrunden kommer upp till ytan tills slutet kommer och man får sin upplösning.
Det finns en huvudkaraktär i Andreas men han är inte direkt den gode karaktären utan några brister. Han är ju som sagt otrogen och ser inte direkt något fel i det då han anser att hans äktenskap har tappat gnistan. Han är ingen stark karaktär i den betydelsen att han har en egen vilja, det är hans fru och även delvis hans älskarinna som styr honom dit de vill ha honom. Så han är inte direkt personligheten som man fattar tycke för, men ändå är det intressant att följa vad som händer honom, kanske kommer händelserna i boken få honom att växa och stå på egna ben.
Det är inte den vanliga deckaren om en polis som löser ett fall, detta är en psykologisk thriller blandat med en stor del relationsdrama och allt vad som kan röra sig runt livet på ett stort sjukhus. Det skall bli spännande att läsa vidare vad som händer Andreas och de andra på sjukhuset, slutet lämnar en bit öppen som jag misstänker kommer att fortsätta som en röd tråd till de andra böckerna.
Jag är ju en sån som måste läsa serier i den ordning de kom. Jag har fått hem del 3 och 4 i denna serie som spontanutskick av förlaget. Men jag vill såklart läsa dem i ordning då detta är en serie jag varit intresserad av ett tag. Jag lånade denna som e-bok på biblioteket.
"Döden kvittar det lika" är en deckare/relationsdrama som utspelar sig i sjukhusmiljö. Vad jag förstått så är eller har författaren arbetat som sjuksköterska, så hon skildrar miljöerna på ett mycket trovärdigt sätt. Sjukhusmiljön passar utmärkt till en deckare. Vi kastas snabbt in i handlingen, genom tillbakablickar får vi reda på hur de olika karaktärerna är knutna till varandra.
Jag ogillar otrohet vilket gör att jag absolut inte fastnar för Andreas. Hur svårt ska det vara att avsluta relationen med fun och skilja sig. Storyn om den lilla flickan var väldigt spännande, jag lyckades dock räkna ut vem hon var.
3.5 i betyg Författarens debutbok, bra språk genomgående. Saknar något som får boken att lyfta. Men kommer helt klart att lyssna/läsa vidare i serien. Och så klart hennes nya bok.
Debutromaner. Visst är det något speciellt med dessa? Särskilt serieromaner. Att få lära känna en bunt nya karaktärer. Att sedan få återse dessa i bok efter bok. Om man gillar dem vill säga. Och jag gillar dem!! Det här är definitivt en medelstark debutroman. Spänningsfaktorn är hög & storyn trovärdig. Vändningarna oväntade! Alla ingredienser väl doserade. Är då inte betyget lite väl snålt? Nja, det finns goda skäl. Fristående. Ett missvisande ord i beskrivningen. Slutet lämnade många frågetecken, stora sådana. Man får inget riktigt avslut. Det borde stått: To be continued... Smart drag dock. Man vill verkligen läsa nästa "fristående" bok i serien. För att få fatt på svaren. Men finns dem där då? I bok nr.2. Det får nästa recension förtälja ;)
En imponerande debut av Anne-Marie Schjetlein. En fänglande deckare som varvar förfluten tid med nutid.
Mord begås, vem är egentligen mördaren? Ja, det är inte så lätt att lista ut.
Trots ett härligt flödande språk, dras tempot ner när det blir för många liknelser och för mycket övertydlighet. Om alla liknelserna hade tagits bort när känslor beskrivs, hade den här boken fått högsta poäng. Nu når den inte riktigt fram, ändå klart läsvärd!