I "Ingen brist på tankar" möter vi Scott, en ung man som ännu i vuxen ålder präglas av att hans föräldrar skilde sig då han var barn. En händelse som lämnat honom med en djup rädsla för ensamhet. Scott flyr från känslorna av tomhet med hjälp av snabba dejter och ytliga relationer. En talande anka i dammen ger honom levnadsråd, men när han når botten inser han att ankans varningar om ensamheten bara förvärrat hans situation. För att läka måste han våga stå ut med ensamheten och fokusera på långsiktiga, meningsfulla relationer. När han gör detta försvinner ankan, och Scott ?nner sin väg till inre ro.
"Ingen brist på tankar" är en gripande berättelse om att våga möta sina rädslor och finna mening i det som verkligen betyder något.
Det är alltid roligt med nya svenska serieskapare, och av någon anledning verkar de allt oftare komma från Konstfack än från Serieskolan i Malmö. Huber hör till de förstnämnda och att huvudpersonen delar förnamn med honom antyder att den är åtminstone delvis självbiografisk bok, även om det inte står helt klart.
Som så många unga söker Scott kärleken, vilket i dag tycks vara synonymt med att hänga på Tinder och ömsom välja bort andra, ömsom själv bli bortvald. I Scotts fall finns en rädsla för ensamhet med från barndomen och föräldrarnas skilsmässa vilket försvårar såväl dejtande som vänskapsrelationer, och som representeras av en gul anka som ständigt gör sig påmind och som spär på tvivel och osäkerhet.
Kanske är det för att det känns som att jag läst samma berättelse flera gånger förr, men den här historien lyfter aldrig riktigt för mig. Den påminner på sätt och vis om Iris Hautaniemis "Ensam ung kvinna söker" men där den vägde upp ett liknande innehåll med ett spännande bildspråk händer inte samma sak här där stilen är mer alldaglig (med undantag för ankan då).
Kul grafisk roman om att vara bög och söka kärlek på tinder och bli dumpad osv. (Ankor är frekvent förekommande, och jag har ju en speciell relation till sådana just nu, så ett stort plus för dom) Snyggt färgsatt också. Snabbläst.
Den här serieboken var både kul och melankolisk. Scott balanserar humor & ångest på ett bra sätt, och han fångar verkligen vissa specifika känslor i bild & ord-form på ett sätt så det känns i kroppen - vilket jag tycker en bra bok ska göra. Det är en berättelse att leva sig in i. Nu har jag varken tinder eller har dejtat på typ 15 år, så en del teman i boken kan jag inte relatera till, men trots det talade den till mig - speciellt den där hemska känslan av att tycka om någon annan mer än dom tycker om en själv. Det talar till mitt ångestfyllda inre barn, hon som bara behöver en kram och några snälla ord om att hon är bra som hon är.