Har den psykopatiska domaren Suzanne Eriks gått för långt i att städa upp Sverige? Är det dags för henne att ta plats på den åtalades säte istället? Polisen kommer allt närmare sanningen om Suzanne samtidigt som hennes tidigare bundsförvanter vänder sig mot henne. Väninnan Jessica tappar kontrollen helt och den försvunna barnflickan Sofia hör av sig med oförskämda krav. Suzanne måste hantera problemen, och det är bråttom. Kan den nya bekantskapen, polisen Alex, vara en del av lösningen? Hjälpredan visar sig vara synnerligen kompetent i kampen mot slöddret och har dessutom egna skäl till att rensa upp bland de grovt kriminella.
Trots försök till förnyelse med en viss rotation i de centrala karaktärerna känns boken väldigt mycket som precis samma story vi redan läst x gånger förut.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Det var ett tag sedan jag sist läste om Susanne så det var kul att upptäcka att det kommit en ny bok. Det är visserligen ingen högkvalitativ litteratur men det är ändock underhållande. Susanne som karaktär är väldigt osympatisk och hon drar med sig bikaraktärerna. Många verkar okej till en början men det tar inte lång tid innan Susanne förstört det goda i dem. Men det är rätt kul att läsa om, det är det. Jag är ju enig med Susanne om att landet behöver städas upp men vi är inte eniga om hur det ska göras. Visst, jag gråter inte om en skurk dör men jag skulle aldrig själv ha ihjäl någon. Susanne driver det hela alldeles för långt men ja, det är fiktion så jag kan bara skratta åt det. Det finns rätt mycket humor i boken men även i serien som helhet och det är skönt med den typen av läsning också.
3,5* Det är fortsatt inte Öhrlunds bästa serie, men den är ändå underhållande. Kul att Truut dyker upp mer i denna bok. Så jag förutsätter nästan att kommande bok med Truut kommer innehålla en hel del inslag av Eriks.