Ur Opicaflodens tysta vatten fiskas ett kassaskåp upp. När det visar sig innehålla ett människohuvud väcks frågor, men utredningen kör fast och fallet blir aldrig löst. Den ende som verkar ha sett något är en blind poet som vittnar i bortglömda dikter.
I ett brev till en vän berättar Sokolov Sidler att han fruktar för sitt liv. Om han en dag är borta måste hans hustru utredas grundligt. Ett par dagar senare försvinner Sidler till havs och polisen tror att han över rumplats av vinden – men blåste det ens den dagen?
Paul Molard är en man med särpräglat utseende. En dag upptäcker han att någon imiterar honom – och beter sig fruktansvärt illa. Någon vill skada Molard, skämma ut honom. Han förstår varken vem eller varför.
Tre mysterier för Moses Winterman, den största gåtan av alla.
Det är svårt att värja sig mot så här pass barnsligt berusad berättarglädje. Som mysterier betraktade är fallen Winterman utreder kanske inte så himla välkonstruerade, och de tre fallen kanske mjölkas ut lite väl.Men det finns mycket annat att fastna för här: framåtrörelsen i berättandet, den tramsiga humorn och den kompromisslösa kärleken till karaktärerna.
Föga förvånande har K skrivit en otrolig bok som både är gripande, överraskande och rolig. Språket är i vanlig ordning det som särskiljer från andra författare, ett berättande utöver det vanliga. Rekommenderar att lyssna på ljudboken som han själv läst in.
Stark trea! Hade nog varit 4/5 om inte tredje delen känts lite seg. Kanske lite för mycket av det goda, och eventuellt hade berättelserna trots allt gjort sig bättre som separata delar (vilket, om jag minns rätt, var författarens intention från början). Då hade de å andra sidan behövt vara lite längre och "utvecklade" - och nånstans gillar jag ändå det här mysiga och nostalgiska långnovellformatet/B. Wahlström-vibben.
Jag har alltid sagt att K Svensson är roligast i Sverige och jag säger det igen. Han är vass i genren saga för vuxna. Många roliga uttryck som jag framöver kommer börja använda mig av
Det hade varit ganska roligt att skriva en svidande, kritisk, recension och sedan se K gå i taket. Men det är svårt. K har skrivit en bok som samtidigt är klassisk och nyskapande. Med ett språk som liknar en rosbuske någon hällt något kletigt över ramlar historien fram. Rolig spännande och oförutsedd.
En mycket mysig berättelse som på ett underhållande sätt kombinerar innerlig Agatha Christie-mystik med samtida ironisk humor. Jag blir glad av språket - det är kreativt och jag imponeras av K Svenssons associationer och referenser. Ibland blir det väl krumbuktande och krånglande vilket stör läsningen något, men på det stora hela tycker jag om det. Mittenberättelsen känns som den minst inspirerade av de tre delarna och boken tappar lite i tempo. Jag gillar dock hur berättelserna knyts ihop lagom mycket med varandra, det känns inte forcerat utan helt enkelt som att de befinner sig i samma universum. Ett universum fyllt av jästa äpplen, en ständig jakt på pengar, dammiga pälsar, besök till mentalsjukhuset, våld och såklart av många, många små bir.
"På Johnny's & Johnny's var stämningen som vanligt låg. Det luktade utspilld öl och magsyra, som bubblade ur de många skränande munnar som öppnades och slöts i den skumma belysningen och fick Winterman att tänka på djuphavsfiskar som gapade och sket, svalde havsvatten och dog utan att på något sätt påverka det historiska skeendet. Väggar och tak var färgade av rök. Tiden mättes i brinnande bursatobak mellan läpparna på fyllon och halvfyllon av den vanliga typen som satt i de små båsen med sina öl. Han kände igen somliga, men hälsade inte på någon."
Hade höga förväntningar på den här boken, så pass att jag tänkte köpa den. Det blev inte så efter en väns varnande ord så jag lånade den istället. Tur var väl det för det var nära att jag inte ens läste ut den. Efter att ha läst så många lovord tvingade jag mig att läsa klart, tänk om den blev bättre efterhand? Nej, det blev den inte. Den var dålig rakt igenom och dessutom på så många olika sätt. Den är rörig, den är rätt äcklig och den är absolut inte särskilt rolig. Och inte var den spännande eller klurig heller. Sällan har jag blivit så besviken över en bok som jag trodde var min grej men som visade sig vara precis det motsatta.
I början tyckte jag det var tråkigt att K läste in den, men ju längre jag lyssnade ju mer föll det på plats. De stora behållningarna för mig är språket, i synnerhet dialogen som är kul samt miljöerna och karaktärerna. Jag tror mig komma längta tillbaka till dessa mystiska men innehållsrika platser.
På minussidan var att det var svårt att hänga med ibland. Det är alltid svårt att veta om det beror på mig som läsare, eller på berättelsen själv. Det märkliga namnen krånglade dock till det för mig, och ibland blev handlingarna utdragna och/eller invecklade.
K Svensson slår ihop tre mystierier till ett i en mycket härlig roman om Winterman. Tid och plats är svårdefinierat i Wintermans värld och det är väldigt mysigt att det är så. Det påminner lite om ett Tintin-äventyr med en kompetent slöfock i huvudrollen. Det är tre rätt så fristående fall som Winterman tar sig ann med en koppling till koloniala Afrika som röd tråd.
Allt snack om att leva på fläsket (flour) var otroligt kul.
En bra deckare. Köpte på bokrean. Indelad i tre delar. Lite ”noir” känsla. Utspelar sig i ett ”låtsasland”, känns lite som förr i tiden. Winterman är en halvlyckad detektiv, på dekis. Han dricker lite för mycket bir, o en värld lite som ”Gentlemen”, ”Den vidunderliga kärlekens historia ”, ”Sally Jones” samt Arne anka?
Följer mysterier: bröderna Heagle, kassaskåpet, Afrika, dubbelgångare , Lothsr Biko och Paul Molars.
Underhållande!
(Kombinerad gärna med K Svenssons standup)
This entire review has been hidden because of spoilers.
Otroligt bra berättad och fantastiskt rolig och intressant dialog! Det gäller också karaktärerna och deras namn haha! Det märks att det är en komiker som skrivit den. En ny och kul variant av en deckare som är himla trevlig att läsa, och spännande dessutom! Rekommenderar ljudboken när K själv läser den!
Rolig! Uppskattar på något vis att boken utspelar sig i en påhittad (svensk?) stad. Jag tycker att det bidrar till att man som läsare inte behöver bry sig om geografin utan man kan föreställa sig helt fritt. Jag fattade kanske inte 100% varför Winterman fick alla dessa tre gåtorna att lösa men det spelar nog mindre roll. 4/5
This entire review has been hidden because of spoilers.
Mustig romanvärld som man mer än gärna sjunker in i. En värld som är lik vår, flytande i någon slags europeisk vag efterkrigstid. Kul karaktärer (Clotilde!) och återkommande språkliga egenheter livar upp. Svenssons underbara berättarröst skapar närvaro.