Daphne har vuxit upp i Arvika med sin mamma, hennes grekiske pappa har varit frånvarande. Det har varit fint, mamman har gjort vad hon kan, men hon vill bort och aldrig komma tillbaka. Daphne bor nu i Stockholm, pluggar litteraturvetenskap och känner sig ständigt inte riktigt hemma någonstans. När hon träffar Leo tänker hon att allt ska bli bra, men något i det förflutna måste komma upp till ytan och tas om hand.
Stark debut i sann metoo-anda som tyvärr är många kvinnors historia. Daphne kämpar verkligen, känns ibland lite naiv, men när man förstår vad hennes först till synes ängsliga läggning leder till panikattacker och så ett gömt trauma slår berättelsen till med ny kraft. Jag gillar också den lilla kängan till kulturmän. Skriv gärna mer, lovande författare!