Förlorad mark

by Frans Wachtmeister

För huvudpersonen i Frans Wachtmeisters nya roman har tillvaron gått i stå. Hans japanska flickvän har lämnat honom, och när han till sist också förlorar sitt jobb som headhunter börjar han förbereda sig för slutet. I sällskap av en misslyckad buddhistskulptör lever han ett skuggliv i Tokyos utkanter, där han ömsom accepterar sitt öde, ömsom kämpar emot det. Hans Japan blir trängre, alltmer fientligt, och driver honom snart till ett sista förtvivlat försök att återfå sin förlorade gunst.

Med samma cyniska blick på såväl Asien som sin egen kontinent skriver Frans Wachtmeister ur européens perspektiv om identitet, ånger och skuld, och presenterar också en teori om kärlekens geografi i en global tidsålder.

254 pages, Hardcover

First published May 3, 2025

Reviews

[love frisell]

bara jag som förstår frans wachtmeister i det här landet

[Axel W]

Fruktansvärd

[Martin]

Förlorad Mark tillhör en sorts problematisk genrelitteratur där vita författare genom den västerländska blicken försöker skildra eller förstå den ”japanska kulturen” (Tallöarna av Marion Poschmann ett av de senaste exemplen). Ofta faller den här typen av litteratur tillbaka på stereotypisering och objektifiering av japaner, samt odlar en seglivad myt om ett särpräglat Japan.

Och man ska nog som svensk läsare akta sig för att ta huvudpersonens monologer för faktisk kunskap om japaner, eftersom det är fullt av mytbildning, exotifiering och chauvinism. Men visst, språket är bra och man kan skratta åt det. För trots hyggliga lärobokskunskaper om japansk kultur hamnar protagonisten väldigt snett i landet, eftersom han vägrar släppa sin rasistiska blick på japaner och se människorna.

En sorglig roman som illustrerar västerlänningars problematiska förhållning till vår omvärld.

[Casper]

Tyckte mycket om och glad att upptäcka FWs författarskap! Kändes pigg, samtida och originell med väldigt fint flyt i språket.

[Daniel]

”Det var bara det att jag avskydde den japanska naturen. Så fort man lämnande stan blev terrängen kuslig, på sina håll direkt fientlig. […] En natur går bara att älska om man vuxit upp med den. En främmande terräng är någonting fruktansvärt, en ovälkomnande och hotfull plats där det barbariska urtillståndet fortfarande råder.”

[VM]

Helt klart en besvikelse. Hade möjligtvis kunnat bli en 3a, men var en alltför manschauvinistisk berättare och för platt psykologiskt för att bli intressant. Någon slags light rasism finns också med i leken. Huvudpersonen överger sin sambo och kärlek men är beredd att dö för en kompis han inte sett på flera år - varför? Omöjligt att förstå. Man förstår inte ens riktigt vad det är som gör att han gillar Japan så otroligt mycket att han direkt vägrar lämna landet när han måste; att han hellre dör än återvänder till Sverige. Här fattas mycket. Enkel och lättläst prosa, för att inte säga simpel. Korta små funderingar om öst vs väst förblir generellt sett platta och ointressanta. Nej, rekommenderar ej.

[Louise]

Perfekt läsning för den västerlänning som rest eller planerar att resa till Tokyo. Koncist och personligt berättat, om allt från filosofi till konsthistoria, både ur europeisk och japansk synvinkel. Ibland, ur mitt feministiska perspektiv, något märkligt/obehagligt vridet politiskt eller chauvinistiskt.

Totalt sett uppfriskande läsning om en på samma gång cynisk och luttrad som naiv och drömsk svensk som försöker göra det nutida Japan till sitt, ofta med oddsen emot sig. Tydliga bifigurer och något exotiska anekdoter ger färg åt skildringen.

[Ola Hansson]

Språkligt sett är Förlorad Mark ett framsteg från Wachtmeisters förra bok. Tonen känns autentisk och utan stilistiska överdrifter åt något håll. Storyn har mindre riktning men är för den skull inte mindre intressant. Men de är förstås mycket lika och vissa manér understryker tvillingskapet (Båda smyger i slutet in bokens titel i löpande text och båda lägger där också in en visuell metafor med cirkelformat blod på vitt underlag).

Själv uppskattade jag främst skildringen av den japanske vännen, träskulptören. Den kändes fräsch och annorlunda.

[R W]

En ganska intressant och annorlunda bok som beskriver hur det är för en svensk man som lever i Japan. Han känner sig inte längre hemma som utlänning efter att hans japanska flickvän har lämnat honom. Den första halven av boken som beskriver hans jobb som headhunter och den hänsynslösa kulturen som råder i denna arbetsplats är väldigt bra och och obehagligt. Det var svårare att följa den andra halven av boken när han bor hos en kompis som är skulptör och hans tankar blir allt mer instabila.

[William Bronge]

Äcklig. Handlar om underlägsenhet - alla älskar väl en underdog? Mådde illa x flera under bokens gång, på ett bra sätt skulle jag nog ändå säga. Förhoppningsvis inte självbiografisk.

Ganska bra västerlänningskritik. Kan läsas tillsammans med Man in the High Castle för dubbelt upp japonisme / östasienfetischism / flashback forum basement dweller rags to riches? Kompletteras gärna med Isak Gröndahls "Symptom" om man inte vuxit upp som kille i Sverige mellan 2006-2016.

[JJmcfly]

Underbar ton och distans i båda böckerna av farbror Wachtmeister. Hjälper säkert att man är verksam i Japan när man verifierar träffsäkerheten och humorn i de kulturella iakttagelserna men oavsett så flinar jag mig igenom boken/böckerna

[Lukas]

Helt ok!

[Joseflagerkvist]

ändå ganska rolig bok om integrationens omöjlighet? använder utanförskapet till att såga både öst och väst