What do you think?
Rate this book
Kammakargatan
"Har du någonsin gått Kammakargatan uppför backen från Torsgatan och vidare ner mot Drottninggatan?
Har du gått den en lördag i början på november, när det bara ett stenkast därifrån myllrar av människor, ute för att handla och umgås, ta en fika eller lunch på stan, kanske köpa en present till fars dag?
Har du tänkt att det är märkligt vilken skillnad det är, mellan Kammakargatan och Drottninggatan, trots att de befinner sig så nära varandra, och vid en punkt till och med korsas?
Kammakargatan ligger stilla och tyst, nästan öde, även under de timmar på veckan då flest människor är inne i city. Alla befinner sig på Drottninggatan, kryssar mellan dess många butiker, caféer och restauranger.
På Kammakargatan finns nästan ingenting. Dit går man bara om man har ett ärende.
Under några månader hösten 1997 hade jag det."
Hon har precis lämnat tryggheten i barndomshemmet för att börja ett nytt liv vid Stockholms universitet. Tillvaron är fylld av nervositet, förväntningar – och ensamhet. Hon hyr ett litet rum i Skogås, försöker finna sin plats i den stora staden och känner sig osynlig i föreläsningssalarna.
Det förändras när hon möter Andreas. Han är klädd i svart, han är blasé och självsäker. Han introducerar också ett annat Stockholm, en värld av litterära fanzines, rökiga kaféer och sena nätter i en lägenhet på Kammakargatan. I den lågmälda mystiken mellan stadens folkvimmel och Kammakargatans ödslighet växer en vänskap fram, som på många sätt kommer att definiera hennes liv.
Therese Bohman skrev Kammakargatan som en längre julnovell och lät skicka ut den som litterär adventskalender i en mindre krets. Det är en berättelse som är lite sann, mycket påhittad och som nu, i något reviderad form, publiceras som kortroman i tjugofyra kapitel.
Har du gått den en lördag i början på november, när det bara ett stenkast därifrån myllrar av människor, ute för att handla och umgås, ta en fika eller lunch på stan, kanske köpa en present till fars dag?
Har du tänkt att det är märkligt vilken skillnad det är, mellan Kammakargatan och Drottninggatan, trots att de befinner sig så nära varandra, och vid en punkt till och med korsas?
Kammakargatan ligger stilla och tyst, nästan öde, även under de timmar på veckan då flest människor är inne i city. Alla befinner sig på Drottninggatan, kryssar mellan dess många butiker, caféer och restauranger.
På Kammakargatan finns nästan ingenting. Dit går man bara om man har ett ärende.
Under några månader hösten 1997 hade jag det."
Hon har precis lämnat tryggheten i barndomshemmet för att börja ett nytt liv vid Stockholms universitet. Tillvaron är fylld av nervositet, förväntningar – och ensamhet. Hon hyr ett litet rum i Skogås, försöker finna sin plats i den stora staden och känner sig osynlig i föreläsningssalarna.
Det förändras när hon möter Andreas. Han är klädd i svart, han är blasé och självsäker. Han introducerar också ett annat Stockholm, en värld av litterära fanzines, rökiga kaféer och sena nätter i en lägenhet på Kammakargatan. I den lågmälda mystiken mellan stadens folkvimmel och Kammakargatans ödslighet växer en vänskap fram, som på många sätt kommer att definiera hennes liv.
Therese Bohman skrev Kammakargatan som en längre julnovell och lät skicka ut den som litterär adventskalender i en mindre krets. Det är en berättelse som är lite sann, mycket påhittad och som nu, i något reviderad form, publiceras som kortroman i tjugofyra kapitel.
125 pages, Hardcover
Published October 23, 2025
About the author
Therese Bohman
11 books337 followersTherese Bohman is an editor of the magazine Axess and a columnist for Expressen and Tidningen Vi, writing about literature, art, culture, and fashion. She lives in Sweden.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 59 reviews
December 8, 2025
Jag vill ha mer!
January 29, 2026
En av mina absoluta favoritförfattare! Skriv tjockare böcker!
April 3, 2026
En trevlig överraskning, kan tänka mig att läsa mer av Therese Bohman framöver.
December 14, 2025
Läste denna första gången som substack-följetong i december 2023. Då var det underbart att få en liten del varje dag, nu var det underbart att få läsa hela i ett svep. Otroligt fin och stämningsfull. Ger den där känslan som jag ofta fick när jag var liten av läsning, men som är allt mer ovanlig nu. Enda minus att den är så kort.
June 15, 2026
Välskriven men för kort 😄
November 5, 2025
Jag läste den här första gången för några år sedan när Therese Bohman publicerade den som en adventskalender på sin substack, ett kapitel om dagen. I normala fall brukar jag vara dålig på att upprätthålla läsningen av följetonger men den här gången slukade jag varje kapitel när de ramlade in i min mailbox.
I efterhand har jag tänkt på historien ibland. Den har stannat kvar i mig mer som en känsla än som sin handling.
Huvudpersonen Therese börjar läsa på Stockholms universitet 1997 och hennes känslor och upplevelser speglar väl min egen upplevelse av att plugga i Uppsala under mitten av 90-talet. Känslan av frihet och av att ha så mycket att upptäcka men samtidigt en känsla av att sakna tillräckligt kulturellt kapital för att kunna mäta sig med sina nya bekantskaper.
Boken håller utmärkt för en omläsning. Det står på baksidan att det är en utökad och reviderad version men jag kan ärligt inte se vilka delar som tillkommit. Jag antar att hon putsat på de delar hon inte var nöjd med men det är omärkligt.
Det är fortfarande en kiten karamell att avnjuta. Något för nostalgikerna och ni som önskade att er studietid liknade en Donna Tartt-roman en smula.
I efterhand har jag tänkt på historien ibland. Den har stannat kvar i mig mer som en känsla än som sin handling.
Huvudpersonen Therese börjar läsa på Stockholms universitet 1997 och hennes känslor och upplevelser speglar väl min egen upplevelse av att plugga i Uppsala under mitten av 90-talet. Känslan av frihet och av att ha så mycket att upptäcka men samtidigt en känsla av att sakna tillräckligt kulturellt kapital för att kunna mäta sig med sina nya bekantskaper.
Boken håller utmärkt för en omläsning. Det står på baksidan att det är en utökad och reviderad version men jag kan ärligt inte se vilka delar som tillkommit. Jag antar att hon putsat på de delar hon inte var nöjd med men det är omärkligt.
Det är fortfarande en kiten karamell att avnjuta. Något för nostalgikerna och ni som önskade att er studietid liknade en Donna Tartt-roman en smula.
April 9, 2026
Suverän vibe med fångande prosa. Gillart
December 15, 2025
Jag tänkte att det lilla formatet skulle göra innehållet banalt på något sätt, men den sista sidan tog tag i mig, jag fick lite gåshud och jag tänkte, jo visst, Therese Bohman får det att lyfta ändå. Och då fattar man att verkets "litenhet" är en del av grejjen. Det är lika flyktigt som perioder av livet kan vara. Man befinner sig plötsligt i en underbar period av ens liv när man lämnat ungdomen och börjat smaka på det man drömt om, man blinkar till, och så plötsligt har allt redan förlöpt. Och nu står man där, utesluten från kompisarnas lägenhet och tittar på ljusstakarna i fönstret och undrar varför de är tända men ingen släpper in en. Man var med på en fest där inne redan igår.
Kammakargatan är som ett sätt att göra en sådan liten blinkingsperiod till något mer konkret. Och ingenting finns utanför den perioden i den här kortromanen (eller vad man ska kalla den), det är bara återblicken på det, varken mer eller mindre.
Vi har alla en egen "Kammakargata" i våra liv: ett platsnamn som, även om ordet inte är något mer än en etikett för en geografisk plats, blivit stenografi för en helt central myt i våra liv.
Underbar författare.
Kammakargatan är som ett sätt att göra en sådan liten blinkingsperiod till något mer konkret. Och ingenting finns utanför den perioden i den här kortromanen (eller vad man ska kalla den), det är bara återblicken på det, varken mer eller mindre.
Vi har alla en egen "Kammakargata" i våra liv: ett platsnamn som, även om ordet inte är något mer än en etikett för en geografisk plats, blivit stenografi för en helt central myt i våra liv.
Underbar författare.
February 7, 2026
Den får en mycket personlig femma, bara för att den var så mycket av en spegel. Kulturvetarlinjen, de där unga männen som delade lägenhet, poesin man skrev i en tidskrift, festerna och klasskillnaderna. (Fast jag befann mig i ett litet Växjö istället för ett glossigt Stockholm, men känslan var väldigt igenkännbar). Sen skriver ju Bohman på ett sätt som tilltalar mig väldigt mycket. Hon är verkligen en av mina favoritförfattare.
January 5, 2026
Borde egentligen ha läst i december, men det spelade i det stora hela ingen roll. Julen är sekundär, det är allt annat som spelar roll.
March 18, 2026
kom igen, vad händer?
December 20, 2025
En mysig julsaga, hon skriver ju helt fantastiskt
Review of advance copy received from Edelweiss+
A little gem of a book that took me right back to the first semester of university, being away from my family for the first time. The universal desire at that time in your life to seem cool and read the right things, appear in the right clothes, make the right friends. And how the mind opens during conversations with those first companions you meet.
It's not really "a Christmas story", despite the chronology, so don't be put off by or misled by the subtitle. The Swedish terminology and locations might be a little confusing to some readers, but everything is clear via context. Read via Edelweiss in advance of publication.
It's not really "a Christmas story", despite the chronology, so don't be put off by or misled by the subtitle. The Swedish terminology and locations might be a little confusing to some readers, but everything is clear via context. Read via Edelweiss in advance of publication.
August 11, 2026
En gullig liten novell om vintern och vänskap såhär i augusti. Jag får inte riktigt grepp om Andreas och vad han ens tycker om Therese? Han känns lite nonchalant? Jag kan gilla böcker som har mycket outtalat så man får fylla i gapen själv, men i den här känner jag att lite grann saknas för en mer fullständig läsarupplevelse. Novellen får därför 2,75 ⭐️ Söt novell, men något platt!
December 25, 2025
En fin berättelse i 24 kapitel som jag läste som en adventskalender, precis som den först släpptes på substack för ett par år sen. Det var så korta kapitel så jag fick verkligen hålla mig för att inte läsa ut boken i ett svep. Jag gillar verkligen Therese Bohmans författarskap och Kammakargatan var skriven på hennes klassiska vis. Dock så kände jag att jag ville ha mer - boken kändes som en riktigt bra inledning som plötsligt tog slut innan den riktigt hade kommit igång.
[3.5 ☆]
[3.5 ☆]
July 12, 2026
Mycket igenkänning i denna kort-roman. Fascinationen över Stockholm som nyinflyttad, KVL-studierna och känslan när man umgicks med världsvana, brådmogna och ibland pretentiösa unga vuxna som slängde sig med citat från franska filosofer etc. Hade gärna fått vara längre…
December 28, 2025
En pärla - eller kanske en liten silvrig julgranskula. T Bohman, vad du kan!
June 8, 2026
En alldeles fantastisk liten bok ! Man förflyttas till en tid av ens liv när man var i ett ” skifte” och man gjorde saker kanske en kort tid, träffade människor under en kort period och sen gick man vidare med annat. Det satte igång en massa roliga minnen .
Har inte läst ngt av henne förut, men det kommer jag absolut att göra !
Har inte läst ngt av henne förut, men det kommer jag absolut att göra !
July 20, 2026
Älskade känslan och miljön på Kammakargatan, jag var där
January 7, 2026
En nätt liten pärla!!
November 8, 2025
Jag minns inte vad som skulle skilja sig från adventskalendern där den här kortromanen först publicerades. Det jag fastnade för är lyckligtvis detsamma: stämningen! Det följsamma språket. Nostalgin. Ljuvlig är den, jag vill läsa om den inför varje jul.
November 25, 2025
Den här kändes väldigt mysig och fin + julstämning
November 30, 2025
En vacker och välskriven liten julberättelse som passade bra att läsa en söndag i advent
September 13, 2026
This I was exactly what I needed right now - an easy, short read.
I loved the setting and on top of living in Stockholm as well, I also started at a university this fall so this felt extra precious to me. I saw a lot of people complain in their reviews that “nothing happened” but I didn’t mind that. The story flowed easily without any crazy ups or downs and it felt refreshing not to be constantly on pins and needles about what’s to come.
I only found out this is supposed to be read as an advent calendar when I was half-way through it. Shame I didn’t know, I love that idea.
I wish there was a part two and we could find out more!
I loved the setting and on top of living in Stockholm as well, I also started at a university this fall so this felt extra precious to me. I saw a lot of people complain in their reviews that “nothing happened” but I didn’t mind that. The story flowed easily without any crazy ups or downs and it felt refreshing not to be constantly on pins and needles about what’s to come.
I only found out this is supposed to be read as an advent calendar when I was half-way through it. Shame I didn’t know, I love that idea.
I wish there was a part two and we could find out more!
June 7, 2026
Härlig liten petitess. Bra språk, en bladvändare, lättläst på det bra sättet. Den borde dock vara mycket längre, den lovade så mycket mer. Jag köpte den igår i den fina lilla bokhandeln i Simrishamn för att jag fick Gentlemen-vibbar. Läs också gärna hennes ”sanningsberget”
March 1, 2026
det antyddes hela boken igenom att någonting skulle hända, men det gjorde aldrig det. bohman ville skapa mystik men hade inte en komplett idé.
mysigt att läsa om min gata dock.
mysigt att läsa om min gata dock.
March 1, 2026
Den här boken gav mig ingenting mer än att det var en mysig berättelse. Tog dessvärre bara en, två timmar att ta sig igenom (och jag läser långsamt). Har inte mycket att säga än att den möjligtvis kan vara en bra bok att läsa mellan två tyngre böcker. Annars inget märkvärdigt.
December 20, 2025
mysig, fin och lättläst men kändes som en prolog eller skiss
December 23, 2025
En flanör-roman som precis fångar känslan av att flytta till Stockholm när man är 20 någonting och blir förförd av staden, det nya livet, friheten. Att bli någon ny.
April 2, 2026
Det är 1997 och Therese har just kommit till Stockholm för att studera vid universitetet. Hon känner sig ensam och bortkommen, men snart möter hon Andreas och Roman. De är svartklädda och världsvana, och introducerar henne för en stad fylld av rökiga caféer och sena nätter i lägenheten på Kammakargatan. Där är festerna många, relationerna gåtfulla och kärleken till litteraturen stark...
Allt Therese Bohman skriver är guld och jag kan inte nämna henne utan att puffa för Andromeda, en av de mycket få böcker jag givit högsta betyg. Kammakargatan, denna korta och autofiktiva bok, nästan en novell, skrevs ursprungligen som en julberättelse för en mindre krets, men publiceras nu i reviderad och utökad form. Det märks, den känns ofärdig och slutet är abrupt. Men alls inte ointressant, trots den konventionella starten utvecklas den till en relationsberättelse där mycket står mellan raderna och läsaren lämnas i ovisshet. Så det finns läge för en fortsättning...
Läsaren förstår att denna period lämnade ett avtryck som påverkade resten av hennes liv och jag citerar ur efterordet: ”På många sätt var det en parentes i mitt liv, men om det är något jag lärt mig sedan dess så är det att det mest betydelsefulla i tillvaron ibland utspelar sig i parenteserna.”
Allt Therese Bohman skriver är guld och jag kan inte nämna henne utan att puffa för Andromeda, en av de mycket få böcker jag givit högsta betyg. Kammakargatan, denna korta och autofiktiva bok, nästan en novell, skrevs ursprungligen som en julberättelse för en mindre krets, men publiceras nu i reviderad och utökad form. Det märks, den känns ofärdig och slutet är abrupt. Men alls inte ointressant, trots den konventionella starten utvecklas den till en relationsberättelse där mycket står mellan raderna och läsaren lämnas i ovisshet. Så det finns läge för en fortsättning...
Läsaren förstår att denna period lämnade ett avtryck som påverkade resten av hennes liv och jag citerar ur efterordet: ”På många sätt var det en parentes i mitt liv, men om det är något jag lärt mig sedan dess så är det att det mest betydelsefulla i tillvaron ibland utspelar sig i parenteserna.”
Displaying 1 - 30 of 59 reviews