Hyvänmielen rikossarja alkaa keskellä saariston kesää.
Kesäillat hämärtyvät aina vain aikaisemmin elokuun laskeutuessa Ruotsin länsirannikolle. Kun paikallisesta lahdesta löydetään nuori nainen hukkuneena, paikalle hälytetään saaristopoliisi Bill Strand. Kuolemantapaus osoittautuu nopeasti murhaksi, mutta vähäiset johtolangat tuntuvat päättyvän umpikujaan.
Saariston kyläyhteisöä järkyttäneen murhatapauksen lisäksi Bill yrittää sopeutua yksinhuoltajan arkeen ja kantaa huolta 11-vuotiaasta Freja-tyttärestään. Kesäinen saaristoelämä rapukesteineen, iltauinnit tyttären kanssa sekä työkaveri Vendela tuovat iloa miehen elämään, mutta miten saaristolaispoliisien käy, kun epätoivoiseksi muuttuva jahti pakottaa heidät turvautumaan epätavallisiin menetelmiin?
Meh, kommer inte fortsätta med serien. Lyssnade på ljudboken för att kunna somna och det gick ju bra eftersom jag inte tyckte den var särskilt intressant.
En flicka har hittats mördad i skärgården i Bohuslän. Ett mord som skapar många funderingar i den lilla kustorten.
Den nyskilda skärgårdspolisen Bill är en virvelvind av känslor och dynamiken till sin dotter Freja speglar en realistisk skildring på livet som yrkesperson med barn, barnens funderingar vid skilsmässan, livsfunderingar och föräldrarångest. Tillsammans med sin kollega Vendela och parallellt hennes bror släktforskaren Fred, drivs utredningen framåt med kompetens och optimism.
🌿 Försöket att utredda mordet kändes taffligt. Upplösningen påminner mig om de flesta deckarna, man får inget vettigt slut. Varken motiv eller förövare har en stark koppling till offret och det hela blir därav väldigt kliché-igt.
Så nej, jag har mer frågor än svar. Hade roman varit något annat som en feelbad eller feelgood, hade jag tolkat boken till något annat.
🌿 Med inspiration från serien Skärgårdsdoktorn inbjuds en liknande varm och somrig miljö, där marinlivet och västkusten får stå i rampljuset. Stundvis serverades det mat och gastronomiska uttryck, vilket fick ens mun att vattna. Räkor, kräftor, kantareller och bakverk fick stå högt på menyn för de hungriga karaktärerna som åt mer än de utredde mordet. Miljön och maten blev således några starka karaktärer i denna mysdeckare.
🌿 Såklart faller jag hårt för detaljer som mat, marinlivet och arkivvetenskap (det nämns arkiv, logistik, ärendehanteringssystem och släktforskning) och det gör att mycket av boken är rätt underhållande. Dessutom slänger Ihrén in massor av nutida referenser såsom pandemi, barbie filmen och vinter schemat för kollektivtrafiken. Men trots det, så finns det brister i språket och mordets upplösning kunde varit mer än sekundär. Det kunde ha varit av högre kvalité - det förekom flertal upprepningar och ibland kändes det som att boken var mer riktat till ljudbokslyssnare snarare än läsare.
Dessutom faller mordet lite på sniskan. Fokuset hamnade lätt på privatlivet, arbetsmiljön, svenska sommarens njutbarheter, skärgårdslivet, vänskap, bad och matutbudet. I nästan varje kapitel åt någon eller så badade de.
🌿 Mordet i kräftornas tid är en introducerande start på serien Skärgårdspolisen. En mysig skärgårdsdeckare där Bohuslän sätts på kartan
Mord i kräftornas tid är enligt mig en helt okej bok men lite blek i jämförelse med många andra jag läst.
Till en början tyckte jag den var lite rörig och svår att hänga med i eftersom den utspelar sig i skärgården där personerna i handlingen ständigt förflyttar sig mellan många olika ställen vilket gjorde att det var lite svårt att skapa sig en bild av hela berättelsemiljön. När man väl kommit in i berättelsen och skapat sig en bild av miljön så tyckte jag miljöbeskrivningarna och karaktärerna var väldigt trevliga. Man fick följa huvudpersonernas liv, tankar och känslor på ett väldigt mysigt och fint sätt och jag gillade verkligen karaktärerna och relationsskapandet.
Däremot saknade jag djup i själva grundfallet. Tyvärr tyckte jag själva mordfallet föll lite i skymundan. Det kändes som om det mest upprepades genom hela boken att polisen inte ha någonting att gå på mer än förutfattade meningar och sen helt plötsligt när det bara var några sidor kvar kom en upplösning som man inte riktigt fick nån förklaring på. Vad var motivet? Hur kom de fram till att det var denne person? Det kändes liksom platt och omotiverat tyvärr. Inte så spännande som deckare snarare en mysig feel good bok.