Hersyvä hyvän mielen romaani unelmista ja rakkaudesta Tukholman saaristomaisemissa.
Kaukana Tukholman saaristossa sijaitsee Halsterö, idyllinen saari, jolle saapuvat ex-toimittaja Thomas ja entinen julkkiskokki Louise työskentelemään matkustajakoti Villa Hildassa. Molemmilla on takanaan pettymyksiä ja he haluavat aloittaa alusta. Kesäparatiisin pyörittäminen osoittautuu täydellisistä puitteista huolimatta kuviteltua vaikeammaksi – edes Halsterön hehkeässä kesässä mikään ei suju mutkattomasti.
Eräänä päivänä Louise löytää sattumalta nipun vanhoja rakkauskirjeitä. Kuka ne on kirjoittanut, ja millainen tarina kätkeytyy Villa Hildan korean julkisivun taakse? Thomas puolestaan koettaa ehtiä hoivaamaan muistisairasta äitiään ja samalla pitää matkustajakodin vieraat tyytyväisinä.
Villa Hildan kesä on tarina siitä, kuinka vaikeaa on olla ihminen muiden ihmisten joukossa – mutta myös siitä, miten toisten avulla voi löytää tiensä takaisin elämään. Romaani aloittaa hurmaavan Villa Hilda-sarjan.
Kügelgen har skrivit en feelgood som får mig att drömma mig bort till sommaren, även på sommaren. Det är något speciellt med öar och jag tror att det är en styrka att berättelsen utspelar sig på den fiktiva ön Halsterö i Stockholms skärgård. Huvudkaraktärerna Louise och Thomas har många oförlösta drömmar och deras utveckling som karaktärer följer den kurva jag förväntar mig av en feelgoodroman. Personligen hade jag gärna blivit mer överraskad och önskat ett uns mer svärta i karaktärernas utveckling, men det handlar mer om mig än om boken. Sammanfattningsvis levererar boken exakt den somrighet som den lovar och jag är redan nyfiken på vart del två i serien kommer ta vid.
Sugen på somrig läsning som bara får dig att må bra? Läs Sommar på Villa Hilda! Det är skärgård, pensionat, mat i lagoma doser och bullar i mängder, trivsamma karaktärer med (hyfsat) trovärdig bakgrunder och allt är liksom bara härligt att läsa om. Givna förvecklingar i genren, men vem bryr sig om förutsägbarhet när verklighetsflykt är allt man vill ha. Jag ser redan fram en andra sommar på Villa Hilda!
Mysig feelgood-bok. Kan vara att jag ställvis irriterade mig på de ständigt återkommande referenserna till Svenskfinland. Tyckte ibland att de var lite tjatiga och onödiga. Vill man ha något lättläst och lättsmält är Sommar på Villa Hilda ett perfekt val.
"Blaubeerzeit auf Halsterö“ war im wahrsten Sinne des Wortes ein kleiner Lesegenuss. Die Figuren wirken authentisch und sympathisch, sodass man sich schnell in ihre Geschichten hineinversetzen kann. Besonders die Themen Lebensumbruch und Ängste sind einfühlsam dargestellt – man konnte sie gut verstehen und richtig mitfühlen.
An einigen Stellen hätte ich mir jedoch etwas mehr Ausführlichkeit gewünscht. Vor allem Birgits Geschichte hätte gerne noch mehr Tiefe vertragen, da sie sehr interessant angelegt war. Auch Majas Geschichte hätte man noch etwas ausführlicher erzählen können. Der Titel an sich hat wenig mit dem Inhalt zu tun, aber vielleicht ist die Zimtschnecke schon einmal zu oft in einem Buchtitel erschienen.
Sehr schön fand ich die kleinen Extras – besonders das Zimtschneckenrezept am Ende des Buches ist ein tolles goodie. Vielleicht hätten es sogar noch ein paar mehr Rezepte sein dürfen, evtl. noch ein herzhaftes Rezept von Louise? Mit so kleinen Schmankerln kriegt man mich immer :)
Insgesamt ein warmherziger, berührender Roman, der Lust auf mehr macht – auf jeden Fall auf eine Fortsetzung mit den sympathischen Menschen der schwedischen Insel Halsterö.
Vielen herzlichen Dank an NetGalley, die Autorin und den Aufbau Verlag für das digitale Rezensionsexemplar. #BlaubeerzeitaufHalsterö #NetGalleyDE #aufbauverlage
Välskriven, lättsmält och mysig! Alltså, det är något med Sommar på Villa Hilda som pockar på uppmärksamhet hela tiden - till och med när jag sover. Michaela von Kügelgen har skrivit en roman som smyger sig in under huden, med förvecklingar, missförstånd och hemligheter som ligger och bubblar precis under ytan.
Språket är lättläst men har ett fint driv, och det finns en värme i berättandet som gör att man vill stanna kvar på Halsterö, trots att det blåser både bokstavligt och känslomässigt. Louise och Thomas är trasiga på varsitt håll, men det är i mötet med Villa Hilda - och varandra - som något börjar förändras. Och ja, jag blir hungrig när jag läser. Det lagas så mycket god mat att jag nästan vill boka in mig på pensionatet själv.
Karaktärerna är en härlig blandning: några vill man krama, andra vill man ruska om. Det är precis som det ska vara i en roman - lite kärlek, lite irritation, mycket mänsklighet.
Sommar på Villa Hilda är en varm, charmig och lite hemlighetsfull berättelse om att hitta tillbaka till livet, med hjälp av andra - och kanske en och annan gryta med långkok.
Den här boken är full av karaktärer som fördjupas steg för steg med små reaktioner, repliker och iakttagelser som avslöjar allt mer om deras drivkrafter, attityder och sätt att förhålla sig till andra människor.
Deras relationer utvecklas och förändras ofta på oväntade sätt som ger många positiva överraskningar och påminner om det goda i mellanmänskliga relationer, vår förmåga att vara generösa och omtänksamma, att växa och att övervinna motgångar på ett konstruktivt sätt. Det är härligt att läsa om de här typerna när omvärlden ibland får en att tappa tron på mänskligheten!
Persongalleriet består av människor i olika åldrar och livssituationer som författaren beskriver insiktsfullt. Många befinner sig i övergångsperioder i livet där de håller på att omvärdera sina livsmönster. Och lösningarna är just så sannolika eller osannolika som livet ofta är!
Det behöver vara något särskilt för att jag ska lyssna på feelgood - en väldigt intressant premiss, en riktigt lockande miljö... eller en Michaela von Kügelgen. Följer henne som skrivcoach och tycker att hon har så mycket bra att komma med, samt att hon gör det i ett väldigt proffsigt format. Så hon kan ju skriva, hon kan hantverket. Och kanske känns det lite mallat - men feelgood gör ofta det för mig. Detta är inte min genre, jag kan förstå vad författaren är ute efter, men inte känna det. Det är lättlyssnat, finns ett tydligt driv, karaktärerna är inte fullt så mesiga som de ofta är... Romanserna? Nja. Dramatiken? Hm. Jag känner inte att jag absolut måste lyssna på fortsättningen, men jag kan tänka mig att göra det.
Sommar på Villa Hilda, är den första av tre delar i Halsteröserien. Det är en härlig berättelse i bästa Feelgood-anda. Följ med Louise, den tidigare berömda TV-kocken, Tomas, den tidigare prisbelönta journalisten, Berit som strävar efter att återuppbygga pensionat Villa Hilda och många fler intressanta personligheter som sammanstrålar på den fiktiva skärgårdsön Halsterö. En hjärtevarmande berättelse om hur gott en vistelse i tillåtande, vacker och varm sommarö kan göra med en stukad självkänsla. Alla har sina spöken som påverkar deras personligheter mer eller mindre. Boken lämnar dig med en skön känsla av att inget är omöjligt, bara du hittar rätt sammanhang.
Wenn ein Haus Geschichten erzählt Auf Halsterö, einer kleinen Insel im Stockholmer Schärengarten, entfaltet sich diese Geschichte in einem ganz eigenen Tempo. Der Sommer liegt über allem, mit viel Licht, Wasser und dieser besonderen Ruhe, die sich langsam beim Lesen einstellt. Louise kommt dorthin, nachdem ihre Kochsendung endet. Es ist kein großer Aufbruch, eher ein vorsichtiger Schritt in etwas Neues. In der Villa Hilda übernimmt sie die Küche und versucht, wieder Halt in ihrem Alltag zu finden. Thomas, ein Journalist aus Finnland, ist ebenfalls dort gelandet, auf der Suche nach einem neuen Anfang, ohne genau zu wissen, wohin das führen soll. Beide bewegen sich zunächst eher nebeneinander als miteinander. Doch mit jedem Tag, mit jeder gemeinsamen Aufgabe in der Vorbereitung der ersten Saison, verändert sich fast unbemerkt etwas zwischen ihnen. In der Villa entsteht ein Alltag aus Kochen, Planen und kleinen Begegnungen mit den ersten Gästen. Dazwischen tauchen Geschichten des Hauses auf, Spuren aus der Vergangenheit, die sich nicht sofort erklären lassen, aber eine eigene Wirkung entfalten. Was besonders hängen bleibt, ist diese Mischung aus äußerer Ruhe und innerer Bewegung. Vieles wirkt nach außen hin unspektakulär, doch unter der Oberfläche passiert mehr, als man zuerst vermutet. Louise trägt ihre Unsicherheit mit sich. Thomas wirkt oft zurückhaltend, fast suchend. Gerade das macht beide nahbar, weil nicht alles sofort klar ist und vieles zwischen den Zeilen bleibt. Halsterö selbst ist mehr als nur Kulisse. Die Insel wirkt wie ein Ort, der die Zeit anders laufen lässt. Ruhig, abgeschieden, aber nicht leer. Immer wieder spürt man, dass hier Geschichten liegen, die lange gewartet haben. Die Begegnungen im Gästehaus bringen Bewegung in diesen stillen Rahmen. Menschen treffen aufeinander, die sonst wohl nie zusammengefunden hätten, und genau daraus entstehen kleine Reibungen, aber auch Verbindungen. Am Ende bleibt ein Gefühl von Veränderung. Nicht alles ist gesagt, nicht alles gelöst, aber vieles hat sich verschoben. Vier Sterne und eine Leseempfehlung für alle, die leise Geschichten mögen, in denen Gefühle nicht laut ausgesprochen werden müssen, sondern sich langsam im Hintergrund entwickeln und genau dadurch wirken.
Dieses Buch hat von mir auch nur für das Setting 1 1/2 Sterne bekommen. Die Protagonisten triefen in Selbstmitleid, fangen jeweils eine andere Liebesgeschichte an und hopplahopp 50 Seiten vor Schluss, ach wir bekommen doch noch unser Leben in den Griff und eigentlich lieben wir ja jemanden anders. Es gab überhaupt keine Entwicklung der Figuren und der Geschichte, sondern zack, fress und stirb lieber Leser, weil leider ist mir die Phantasie ausgegangen oder ich hatte keine Lust mehr zu schreiben. Also das war gar nichts!
Väldigt trevlig, utöver vanliga feel-good klicheer som ärvda hus, kafe och pensionat finns oväntade händelser och människor som har glera nivåer. Trevlig omgivning (som dock inte har så mycket skärgårdskaraktär) bra mängd olika karaktärer men bästa inslag var de finlandssvenska även om några stereotypiska kommentarer om alkoholkunde ha lämnats bort.
Toukokuun ensimmäinen viikon ja kesälomani viihteenä luin tämän kirjan nopeasti. Tarina vei mukanaan ja kirjassa kuvattiin niin kivasti erilaisia lounaskeittoja, että sain pientä innoitusta itsellenikin. Päähenkilöt eli Louise ja Thomas olivat sopivan särmikkäitä, eivät täydellisiä ja muu poppoo täydensi heitä sopivasti. Ilokseni huomasin, että jatkoa on jo luettavissa.
Välskriven och trivsamt uppfriskande historia. Sympatiska och väl beskrivna katktärer som möter olika utmaningar i livet. Nya och gamla relationer får nya dimensioner unde sommarens gång. Ser fram emot fler historier med dessa karaktärerna.
Perfekt, lättsam sommarläsning. Karaktärer som man kan känna igen sig i. Saknar en lite djupare drivkraft och mer spännande inrig. Men vill man ha en feelgood roman i hängmattan så rekommenderarjag boken varmt.
Kevyt kertomus kesästä ja romansseista Ruotsin saaristossa. Kirja oli nopevja helppo lukea. Juoni Oi mukava, mutta ei mitenkään ihmeellinen. Tätä lukiessa saattoi melkein tuntea Kesä ja sateen sekä leipomusten tuoksun. Jotenkin kirjailija sai kuvattua miljöön näiltä osin tosi aidosti.
En underbar bok, jag läste ut den på två dagar. Miljön och karaktärerna drog mig med så att det känns som att vi känt varandra länge. Kan inte vänta på nästa del!
Mukava kesäkirja. Osa juonenkäänteistä oli vähän hätäisesti käyty läpi, tai niihin olisi voinut paneutua paljon syvällisemminkin. Oli kuitenkin kivaa kuunneltavaa mökkimatkoilla.