En fabriksolycka inleder en rad händelser som kulminerar i ett attentat mot landets främste företagsledare. En ansiktslös gärningsman springer in i en gränd. En ambitiös livvakt jagar efter. En vit volvo försvinner hastigt frān platsen. En receptionist blir förälskad. En katt mår dåligt. En mellanchef funderar på att köpa hatt. Är allt ett sammanträffande eller delar i en stor konspiration? Vit Volvo är en skoningslöst absurd thriller.
Une Volvo blanche, c’est un thriller horrifique et absurde tout droit sorti d’un trip sous acide de David Lynch. Grand fan de Twin Peaks, il y avait tout pour que ce soit un coup de cœur. J’ai ADORÉ le dessin, l’humour totalement absurde, le côté à la fois loufoque et horrifique du récit, et cette galerie de personnages totalement fous. C’est juste dommage que je n’aies pas compris grand chose à ce que j’ai lu 💀
Jag läste ”Vit Volvo” första gången i somras och kände redan när jag slog ihop den att det var en bok jag behövde läsa en gång till innan jag kunde säga något om den. När jag nu har gjort det, den här gången med bokens soundtrack på kassett i bakgrunden, blir det delvis med insikten att det inte är en bok som man fullt ut ska förstå, men som inte heller får läsas slarvigt.
Som titeln antyder handlar det om Sverige; ett kontrafaktiskt 80-tal där såväl Palmemordet som Tjernobylolyckan spelar viktiga roller men omstöpta i Svetofts alltid skruvade version av verkligheten. Det är inte i ett kärnkraftverk som en olycka sker utan i en fabrik som producerar något högst oklart med lovecraftianska varelser från underjorden som råvara, utan att någon verkar lyfta på ett ögonbryn åt detta faktum. Och det är inte en politiker som utsätts för mordförsök utan en hög företagsledare, som när han bärs ut på bår gör det på en helsida som parafraserar Karl XII likfärd.
Boken blandar element av skräck och thriller på ett sätt som inte gör att det inte är helt lätt att veta vilket ben den helst vill stå på. Här finns agenter, intriger, industrispionage och politiska mord men där allt detta bleknar mot den kosmiska skräck som både bildligt och bokstavligt hänger som ett svärd över skeendena. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det i slutändan blir för spretigt eller om det är så vansinnigt att det inte spelar någon roll; underhållande är det i vilket fall som helst.
Grafiskt är det helt fantastiskt och det finns hur mycket som helst att titta på och fastna i; det går inte att underskatta hur ambitiös och unik Svetoft är bland serieskapare såväl i Sverige som internationellt. Att persongalleriet är så pass stort gör att jag hela tiden bläddrar fram och tillbaka i boken för att orientera mig, men det blir på sätt och vis passande med tanke på intrigen.
Kassetten då? Jag uppskattar alltid när litterära verk även har ett soundtrack och gillade att läsa boken med Svetofts musik i högtalarna, men det är nog inget jag kommer att lyssna särskilt mycket mer på förrän nästa gång jag ger mig i kast med boken.
Loufoque, glauque, mysterieux genial. un de ses livres qui ouvrent en grand les portes de nos imaginaires sans jamais vraiment nous donnés des clefs de réponses.
2021 kom Erik Svetofts serieroman Spa ut på Sanatorium förlag, vilket befäste hans position som en av Sveriges mest unika serieskapare. Hyllningarna lät inte vänta på sig och i och med att Spa dök upp i nomineringslistan till både Angoulême-festivalen och Eisner-galan så blev verket även en internationell framgång. Svetofts senaste alster, Vit Volvo, är en imponerande koloss på 336 sidor som går i blått jämfört med rött i Spa, och även om den är en betydligt mer svårtuggad anrättning än Spa så bjuder den på en fascinerande utflykt ner i det djupaste mörkret samtidigt som den är en fest för ögonen.
Boken beskrivs av förlaget som ”en skoningslöst absurd thriller” och det stämmer verkligen på pricken, men den är mycket mer än så. Här får vi en gigantisk konspiration som får Palme-utredningen att blekna, men här trängs också lugubra groteskerier inramad av en mardrömslik ondska av Lovecraft-mått mätt, samtidigt som man anar en kritik av det gamla svenska folkhemsbygget och kapitalismen i stort. Att något inte står rätt till anar man tämligen fort och Svetoft lyckas hålla mig fängslad under hela resan. Sin vana trogen kryddar han också anrättningen med en rejäl portion dråplig humor och ren slapstick mitt i allt det betonggråa där ingen går säker, varken företagsledare, klumpiga livvakter, svettiga mellanchefer eller söta små hundar.
Vit Volvo är en bok som kräver sin läsare men man blir rikligt belönad om man ger den tid. Själv kommer jag läsa igenom den många gånger och njuta varje gång.