Lagom mycket kriminalitet

by Nils Christie

Vilka oönskade handlingar vill vi egentligen kriminalisera? När har vi uppnått en lagom mängd kriminalitet? Detta är grundläggande frågor som måste ställas i alla samhällen. Strävar vi efter att skapa ett gott samhälle måste vi också ställa oss frågan om det finns andra lösningar än straff.

Med talrika och tankeväckande exempel från skilda samhällen och tidsepoker påvisar Nils Christie att den enklaste påföljden, straffet, inte automatiskt leder till ett bättre och tryggare samhälle.

Kriminalitet finns inte, menar Christie. Det som finns är handlingar som ges olika betydelse i olika samhällen och situationer. Vissa ses som goda och andra onda. Onda handlingar ses självklart inte alltid som kriminalitet, utan som dåliga, irriterande, förkastliga eller syndiga. Om ett barn tar pengar ur sina föräldrars plånbok, tycker vi inte att barnet är kriminellt. En av anledningarna till detta är att vi känner barnet. Om samma barn skulle polisanmälas och hamna inom socialtjänst eller kriminalvård, så är risken stor att barnet stämplas och i västa fall blir kriminell, menar Christie. Man kan göra en jämförelse med kung Midas; allt han rör vid blir guld, på samma sätt är det med polis- och rättsväsendet - allt de rör vi blir kriminalitet.

Har kriminaliteten ökat? Christie tycker att frågan är irrelevant eftersom vad som uppfattas som kriminellt är beroende av sociala, kulturella och politiska omständigheter. Han har i stället två andra frågeställningar: Vad ligger bakom ökningen eller minskningen av handlingar som uppfattas som oönskade eller förkastliga, och hur kan förekomsten av dessa handlingar påverkas? Och vad är det som får oönskade handlingar att framstå som kriminalitet, och i vilka sammanhang och samhällen dominerar kriminaliteten och den kriminella över det som andra kallar oönskade handlingar?

215 pages, Paperback

First published January 1, 2005

About the author

Nils Christie was a Norwegian criminologist known for his criticism of penal incarceration and drug prohibition. Christie was a member of the Norwegian Academy of Science and Letters. He was also the president of the Scandinavian Council for Criminology and the director of the Institute for Criminology and Penal Law in Norway. Christie wrote about the massacre of prisoners from Yugoslavia in Norwegian concentration camps during WWII.

Reviews

[Della fuckboi]

Även denna bok är till min fina kandidat i GW-ism, dock inte lika givande som ”Genus och brott” av Pettersson.

”Lagom mycket kriminalitet” kombinerar Christies analyser, anekdoter och forskning på ett spännande sätt och det är trevligt med lite lättare kurslitteratur. Dock är det väldigt mycket som inte konkretiseras eller sätts i kontext till kriminologiska teorier, vilket hade varit bra och intressant att se Christies kritik av teorierna.

Ytterligare så var det mycket jag inte höll med om, avsnitten om abolition och hur vi ska jobba med medling och centrera det kunde jag inte riktigt ställa mig bakom, men jag kanske reviderar mina åsikter längre fram, vem vet?

På det stora hela var detta kanske inte den mest givande boken men ack så intressant att få nya perspektiv på rättssystemet.

[Sofiaxu]

Det var förlösande att läsa denna bok. Christie sätter ord på mina instinkter och det gjorde han för nästan 25 år sedan! Så viktiga erfarenheter och fakta. Hundörat var femte sida och allt känns viktigt. Beundrar, tackar och tar med mig! Kommer återkomma till denna.

[Daniel G]

Denna är en närmare 20 år gammal bok, men den har inte förlorat sin relevans. Även en del kriminalstatistik är ganska gammal, ger Christie (en erfaren norsk kriminolog med samarbeten över hela världen) viktiga reflektioner om begreppet "lagom mycket kriminalitet".

Christie är en sträng kritiker av massfängelser och långa fängelsestraff. Genom att belysa vad som i många fall är "tomma begrepp" inom kriminologi, som "organiserad brottslighet", ifrågasätter han rättssystemets effektivitet och rättvisa. Hur definierar vi "organiserad"? När någon har en ledartitel och håller koll på statistik i Excel? När någon börjar begå brott med sitt syskon och halva familjen är inblandad, räknas det då som organiserad brottslighet? Jag själv reflekterade över det och kom ihåg ett fall i Södertälje, där det fanns svårigheter att bevisa att gärningsmännen var en organiserad grupp, trots att de var kända som "Södertäljemaffian". I själva verket var de bara löst associerade vänner och bekanta, inte en "maffia" i traditionell bemärkelse.

En annan viktig poäng som Christie lyfter fram är att brottslighet till stor del bestäms av vad ett visst land kriminaliserar vid en given tidpunkt, vilket gör kriminalstatistik nästan omöjliga att jämföra mellan länder och till och med inom samma land över tid.

Det finns aspekter i boken som kan överraska läsaren. Till exempel berättar Christie om människor som deporterades till Sibirien / till Gulag under sovjettiden och hur de skapade en subkultur liknande den som uppstått bland svarta rappare i USA. När han visade hur denna subkultur utvecklades såg jag flera likheter med så kallade "gängster- och rapkulturer", att de inte är en fråga om "svarta gener" utan är rent sociala och kulturella fenomen som inte har något att göra med hudfärg.

Det finns dock vissa svagheter i "Lagom mycket kriminalitet". Lösningarna som Christie föreslår på problemet med överanvändning av långa fängelsestraff verkar otillräckliga. Medan han förespråkar förhandlingar, ersättningar och liknande åtgärder, finns det ingen av dessa lösningar som verkar tillräckligt kraftfulla, tycker jag.

Trots dessa svagheter, är "Lagom mycket kriminalitet" en insiktsfull och tankeväckande bok. Christie erbjuder värdefulla perspektiv på kriminologi och kriminalrätt vilket gör den till ett värdefullt tillskott till alla som är intresserade av ämnet. Han kanske inte ger oss alla svaren, men han ställer definitivt de rätta frågorna.