Jump to ratings and reviews
Rate this book

Porträtt av en hungrig flicka

Rate this book
Han får mitt blod, jag får hans berättelse. ”Just så”, säger han. ”Men ditt liv behåller du.”

IsaBell är trött på hopplösa kärleksrelationer och nu helt inriktad på sitt arbete som antikhandlare. Men köpet av en märklig målning leder henne in på en riskabel väg, till ett ödetorp i skogen och till en bekantskap med villkor som måste hemlighållas. Kärlek, äntligen? Naturligtvis omöjlig; en mörk romans mellan trasiga själar, där IsaBells nya inneboende "klarar sig med väldigt lite människoblod".
Porträtt av en hungrig flicka är både en kärleksfullt och humoristisk broderad variant av en genre och en allvarlig historia där en ständigt pågående, ofta oanad brottslighet spelar in.

Inspiration har författaren hämtat från såväl Bram Stoker och Ann Rice som Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen.

274 pages, Paperback

Published October 30, 2025

2 people are currently reading
52 people want to read

About the author

Inger Edelfeldt

70 books46 followers
Inger Edelfeldt (born 1956 in Stockholm) is a Swedish author and translator, as well as the illustrator of many books. She made her debut in 1977 with the book Duktig pojke ("Good Boy"). She has written around 20 books since then, most of which are novels, short stories, poetry books, and books for children and young people. She won the Deutscher Jugendliteraturpreis in 1987.

She is internationally known as a Tolkien illustrator through her paintings for the 1985 Tolkien Calendar. She has also painted the covers of several Swedish editions of J.R.R. Tolkien´s books in the seventies and eighties.

Ratings & Reviews

What do you think?
Rate this book

Friends & Following

Create a free account to discover what your friends think of this book!

Community Reviews

5 stars
0 (0%)
4 stars
6 (30%)
3 stars
11 (55%)
2 stars
3 (15%)
1 star
0 (0%)
Displaying 1 - 3 of 3 reviews
Profile Image for Mina Widding.
Author 2 books78 followers
November 16, 2025
En lite annorlunda version av vampyrism, som bitvis går att läsa som passion, och delvis som toxisk relation. Jag vacklar lite mellan de två under läsningen, och reflekterar över att alla berättelser om vampyrer, vampyren som symbol, måste vara just där i vacklandet. Den tydliga dragningen, förtrollningen etc som "offret" känner, medan vampyren "behöver" offret och utnyttjar henne - och offret/den andra parten kan aldrig veta riktigt vad som är vad, vad som är hennes egna känslor och vad som är manipulation. Jag hade kanske varit mindre vacklande om det inte gått så blixtsnabbt i början, hon bara accepterar honom utan en enda fråga eller reflektion, så redan där är jag off kilter och misstänksam.
Det ska väl landa i att vad som sker i slutet är ett bevis på hans kärlek ändå? Bara att det också sker blixtsnabbt, och jag får inte vara med (och finner inte situationen trovärdig). Just trovärdigheten blir det som faller för mig, och jag tror att det delvis beror på perspektivet, jagperspektiv som ändå inte gestaltar de viktigaste scenerna, det blir för mycket telling, för mycket bokstavligen återberättat, efteråt.

Det är kanske så att det är precis såhär jag ska tänka om det hela? Men om det inte varit för den bristande gestaltningen, hade jaget istället kunnat bli en opålitlig berättare, vilket jag hade kunnat uppskatta. Nu faller det lite på snöret känner jag. Jag tror att jag inte riktigt förstår vad berättelsen vill? Det som blir drivkraften i slutet känns som att det kom in alltför sent, blir mer märkligt överraskande.

Förutom detta haltande har jag faktiskt också njutit av en god berättelse, och jag tyckte om den här versionen av vampyrism som var lite mer mänsklig, och mer "skogsnära". Det var som mysigt. Finns mycket i temat som intresserar mig. Men ofta är det såhär för mig med Edelfeldts böcker - älskar premissen, men den lever inte upp till mina förväntningar riktigt. Jag vet inte vad det beror på.
Profile Image for Amanda Almén.
824 reviews50 followers
January 1, 2026
En annorlunda vampyrhistoria om ensamhet och vad det gör oss kapabla, och villiga, att utstå för att slippa. Om vidriga brott och ömma stunder när man kommer varandra nära. Om vilka vi föds till att bli och vilka vi sedan väljer att vara.

Jag tycker om Inger Edelfeldts språk, dialogen mellan karaktärerna och allt som sker mellan raderna. En bok som likt många andra tjänade på att sträckläsas.
Displaying 1 - 3 of 3 reviews

Can't find what you're looking for?

Get help and learn more about the design.