Картографът

by Anette Hemming, Анете Хеминг, Веселина Борисова (Translator)

Най-силният криминален дебют в Норвегия за 2022 г.

В богат квартал в покрайнините на Осло наскоро разведената майка на две деца Лисбет Линд закусва както всеки друг ден, когато вижда залепена на прозореца ръчно нарисувана карта. Картата точно изобразява стаята, в която се намира, с голям червен знак Х по средата, а на гърба на листа има засъхнала кръв. Следващата нощ тя е намерена мъртва на мястото, означено на картата с Х.
Водещият полицейското разследване Йон Першвик се затруднява да открие мотив или извършител, но когато свидетел, който е видял облян в кръв мъж в нощта на убийството, решава да проговори, наяве излизат реални възможности за разрешаване на случая. Непредсказуемата млада следователка Ода Педершен обаче е готова да подложи всичко на съмнение.
Основният заподозрян е мъжът, с който Лисбет е имала връзка и който е оставил следи на местопрестъплението. Но когато трупът му изплува от морските вълни, става ясно, че полицията трябва да търси друг – картографа…
Хенрик, бившият съпруг на Лисбет, разбира, че е обект на заплаха, когато също започва да получава загадъчни карти, които показват точния му ежедневен маршрут. А на телефона на сина им Микел идват съобщения от починалата му майка, която му дава надежда, че ще се срещнат отново, стига да запази това в тайна и да прави каквото му казва.

Анете Хеминг знае как да насити цялата история с напрежение. Тя оставя улики и задънени улици, така че читателят е принуден да гадае за вероятните причинно-следствени връзки.
Герд Сандве, „Дагсависен“

Genres: Crime, Thriller, Fiction

416 pages, Paperback

First published July 18, 2022

About the author

Anette Hemming is from Bærum, outside of Oslo. She studied at BI Norwegian Business School and works with digital marketing. The Cartographer is her first novel.

Reviews

[Silvie Klokgieter · Rating 4 out of 5]

In een buitenwijk van Oslo gaat Lisbeth Lind net aan haar keukentafel zitten voor het ontbijt als ze ziet dat er op de buitenkant van haar raam een vel papier is geplakt. Lisbeth staat op en opent het raam om het papier te pakken. Als ze het van dichtbij bekijkt, blijkt het een handgetekende kaart te zijn – een plattegrond van haar huis met een groot kruis precies op de plek waar ze nu staat. Op de achterkant van het papier zit opgedroogd bloed. Met een angstig voorgevoel stopt Lisbeth de kaart in een la en begint aan haar dag.

De volgende dag wordt het lichaam van Lisbeth Lind gevonden in haar keuken. De politie staat voor een raadsel. Waarom is ze vermoord? Rechercheur John Persvik gaat op zoek naar aanwijzingen, maar dan ontvangt Lisbeths ex-man ook een handgetekende kaart met een kruis, besmeurd met bloed…

'De kaartenmaker' wordt vanuit meerdere perspectieven verteld. Zo lees je in het begin vanuit Lisbeth. Ze ontdekt de vreemde kaart en de volgende dag wordt haar lichaam gevonden. Ze is vermoord...

Je leest ook steeds hoofdstukken vanuit de ex-man van Lisbeth en je maakt sprongen naar het verleden. Tijdens deze fragmenten leer je Robbert kennen. Hij maakt hele mooie kaarten, maar hij is een buitenbeentje en hoort nergens bij. Dit personage vond ik erg interessant en het lijkt alsof je hierdoor denkt te weten hoe het verhaal in elkaar steekt. Maar is dat ook wel echt zo?

Dit verhaal is mooi beschreven. Het is een langzaam verhaal, maar vooral door personage Robbert vond ik het een erg boeiend boek. Ook doordat meerdere mensen vreemde kaarten krijgen blijft het een interessant verhaal. Na een tijdje had ik wel een vermoeden wie de dader was en dat bleek ook juist te zijn, maar dat maakte het verhaal niet minder boeiend!

'De kaartenmaker' vond ik weer een heerlijke Scandinavische thriller en ik zou 'm zeker op je leeslijst zetten!

Beoordeling: 4,0 ⭐️

[Geir Tangen · Rating 3 out of 5]

«Kartografen» er det jeg vil karakterisere som en hårete debut. Det er nesten provoserende cocky å kaste seg over et så sammensatt, originalt og spektakulært plott som debutant. Ideen til boka er strålende, og settingen mildt sagt spooky. Med andre ord, helt etter mitt hjerte. I tillegg har forfatteren fått til mye. Jeg synes anslaget er veldig bra. Jeg ble umiddelbart fanget inn i historien, og revet med av mysteriet. En annen ting hun virkelig har fått til er kartografen. Karakteren Robert er en utrolig sammensatt skikkelse som vi både frykter, vemmes av, undrer oss over, og får en inderlig empati for. I tilbakeblikkene til 1999, får vi det samme for søsteren hans Victoria også. Samspillet mellom dem, forholdet til moren, og de hjerteskjærende prøvelsene Robert blir utsatt for, er bokas største styrke.

Så savner jeg mer liv og substans i de andre karakterene. Hovedpersonen og etterforskeren Persvik framstår ganske tafatt og mutt. Lisbets mann, Henrik, det samme. Og flere av de andre blir som sjablonger i et kammerspill, med unntak av Marte som har flere interessante sider ved seg. Det er også noe med sannsynligheten i hvor mange ganger en av byens løse fugler kan bli et nøkkelvitne i en og samme sak. Forlaget kunne (og burde) også jobbet med forfatteren for å få kuttet 100 sider og 5-6 fortellerstemmer i en litt for omstendelig fortelling.

Det til side, historien om drapene der gjerningsmannen tydeligvis er en notorisk kart-tegner som stalker sine kommende ofre, den åpenbare løsningen som slettes ikke er så enkel som en tror, og dybden i fortellingen om Robert, gjør at jeg bukker ærbødig til krimforfatterens svenneprøve. Dette står til godkjent, og vel så det.

[Ingrid · Rating 4 out of 5]

Spennende hele veien. God driv, og Anette er god til å skape stemningene og gjøre det levende. Også befriende at fokuset ikke er på etterforskeren og hans personlighet og personlige historie.

[Lene Hesselberg · Rating 5 out of 5]

Engasjerende fra første side. Handlingen drives lett fremover med et stort persongalleri og hyppig skifte mellom karakterene. Boken skildrer tragiske skjebner på en elegant måte som flettes inn i historien gradvis, til vi til slutt sitter igjen med forklaringen. En fantastisk debut, og en rett og slett skikkelig god bok!

[Bokbabbel · Rating 3 out of 5]

För lång.

[Monika · Rating 3 out of 5]

När jag bokspanade för maj så vet jag att jag såg Kartografen, men jag tog inte med den i min spaning. Vad jag grundade det på minns jag inte längre, men plötsligt så dök boken upp som en överraskning och jag är inte den som är den. När jag hade läst klart hela min planering i augusti och det fortfarande var en hel del månad kvar så plockade jag fram den.

Mina förväntningar var nog ganska modesta, efter att ha läst en del mindre positiva inlägg om den på Instagram. Det var nog en fördel för boken för jag blev inte direkt besviken. Jag blev dock inte heller positivt överraskad. Boken fick mig egentligen aldrig att känna mig engagerad eller intresserad och den lockade inte till vidare läsning när jag hade lagt ifrån mig den för att göra något annat.

Kartografen är onekligen tekniskt bra, men tyvärr så blir det på bekostnad av känsla och inlevelse, som jag tycker saknas. Lite för långdragen tycker jag också att den är och då speciellt bakgrundshistorien. Den beskrivs som en thriller, men det är på tok för lite spänning för det. Deckare är nog närmare sanningen.

OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg

[Henning Sviland · Rating 4 out of 5]

Det er alltid spennende når det dukker opp nye forfatternavn. Anette Hemming er en av årets mange debutanter, og hun debuterer med en psykologisk thriller. Siden det ikke er noen favorittsjanger hos meg, blir det spennende å se om den faller i smak. Boka rykket ihvertfall fort frem i den berømmelige lesekøen som aldri minker.

Det er mange karakterer, og derfor mange å holde styr på for leseren. Jeg synes dette gikk greit, men det er godt mulig noen lesere vil slite med det. Jeg synes spesielt John og Oda var to spennende karakterer, men skulle gjerne kommet noe dypere under huden på dem. Jeg likte også Robert godt. Det finnes mennesker som ikke passer inn, som lever i utenforskap og har problemer med å bli forstått.
Historien begynner noe treigt, men byttene mellom fortid og nåtid driver likevel handlingen framover og etter hvert blir det mer spennende. Jeg synes forfatteren klarer å runde det av på en god måte til slutt.

Forlaget kaller romanen en psykologisk thriller, men det er en del politietterforskning underveis, så mulig den egentlig er en psykologisk krim. Men uansett sjanger: Jeg lot meg underholde, og romanen krøp mer og mer under huden på meg etter hvert som jeg leste. Det ble riktig så spennende underveis. Jeg synes derfor forfatteren kom godt fra debuten, og ser fram til å følge henne videre.

Jeg har både lest og lyttet til boka. Jeg synes begge formater funket. Boka er innlest av Kristin Grue

Les gjerne hele anmeldelsen på bloggen min pga plassmangel på instagram. Link i bio.

https://henningbokhylle.blogg.no/anet...

[Lena Blomme · Rating 2 out of 5]

Een nieuwe auteur, een debuut. De beschrijving op de achterflap sprak ook wel aan. Meteen een reden om dit boek te lezen.
Het verhaal bestaat uit korte hoofdstukken en worden telkens verteld vanuit een ander personage. En dan is daar ook nog de verhaallijn van Robert uit 1999.
Dit alles belooft een spannend verhaal te worden.

In het begin had ik wat moeite om er in te komen, maar na enkele hoofdstukken dacht ik….dat wordt een boek om in êén ruk uit,te lezen. Je start de zoektocht naar de moordenaar….wie? Waarom? Want naarmate je verder komt heb je wel enkele verdachten op het oog. En wat hebben de gebeurtenissen van 1999 er mee te maken?
En toch….
Na een tijdje vond ik het langdradig worden, zin om ermee op te houden, dus even enkele blz overslaan. Wanneer dan eindelijk duidelijk is wie de dader is,(ondertussen had ik,het ook door) is het boek vrij snel uit.
Maar toch is het einde nog bizar….nog iets om over na te denken….misschien de start van een vervolg? Van een volgend boek met dit personage?

Maar denk niet dat ik dit nog zal lezen

[Mariethethird · Rating 3 out of 5]

Det første som slår meg er at denne boka er LANG, med 452 sider er den ca. 100 sider for lang og kunne trengt litt redigering. Ting dras litt ut og blir tregt når man skal hale det over så mange sider og det ødelegger spenningen litt.

Heldigvis er det mange karakterer å følge med på: Lisbet og Henrik er skilt med 2 barn, venninna til Lisbet, Etterforskeren Persvik og datteren, Oda den nye etterforskeren, Otto, fylliken Sander og kjæresten Tutta, Torgeir og kona, og Robert og søsteren Victoria - for å nevne noen. Jeg er ikke fan av mange karakterer, men her funker det! (Paula Hawkins - into the water klarte jeg ikke å følge med på! 14 karakterer *grøss) Men karakterene er såpass ekstreme at de er lette å skille mellom. (Litt stereotypiske kanskje?)
Henrik sine kapitler synes jeg var morsomst for han er den typiske sjåvinistiske klysa fra Bærum som bor på Frogner og titter på baristaene når han kjøper kaffe. Han skrives med et slags underliggende hån. (Eneste rare var at han beskrev hekker av teslaer, som om han ikke liker tesla? hæ?)

Kapitlene veksler mellom karakterene alt ettersom hvor forfatteren vil lede oss. Ofte ledes vi tilbake til Robert i 1999 der vi får vite at mange av karakterene kjente hverandre og har litt historie. Robert elsker å tegne kart og antakelsen er jo med en gang at det er han som er kartografen. (Eller, det kanskje han som er kartografen, men morderen da.) Men vi vet bedre enn å falle for det mest åpenlyse ikke sant?
Problemet blir bare når man innser hvem morderen er halvveis inn i en bok på 452 sider, da blir de siste 200+ sidene langtekkelige. Det som eventuelt kan redde en slik situasjon er karaktererutvikikling, men det er det dessverre ganske lite av fordi vi veksler mellom så mange karakterer.
Favoritten min er Oda forresten, hun er ganske kul og tøff. Jeg liker hvordan hun blir irettesatt av Persvik i etterforskningen og lytter til sin overordnede i Persviks kapittel, men når vi får Oda's kapittel så får vi vite at hun synes han er gammeldags og stiv. Haha Det ligger nærmere hvordan jeg selv kjenner politiet.

Ellers så er boken godt skrevet! Men til tider er språket litt påtatt. ALDRI har jeg hørt en fyllik som tigger si " har du et par kroner å avse?", og en 30-35 år gammel mann sier ikke "reisning" når han snakker dritt om en kar som får bennern av å se folk lide. Siden boken er skrevet av en i 30 årene så ser jeg ikke hvorfor språket er som det er. Det føles veldig "skrevet".
Ellers har den en dybde og en historie den ønsker å fortelle, om folk som er litt annerledes, utenforskap og forfølgelse, men jeg synes det er litt dratt ut og langtekkelig og ikke særlig interessant.
Men det er kjempe gøy for meg å bli med på "sightseeing" Bærum, fordi jeg har vokst opp der så kjenner jeg alle disse stedene godt og trenger ikke mye miljøbeskrivelser for å leve meg inn. Kanskje greit, for det ble ikke akkurat tegnet opp noe kart. (missed opportunity?)

Alt i alt - en lang whodunnit med litt dybde og mange vinkler fra forskjellige steder i Bærum.

[Terje · Rating 4 out of 5]

[4.0/5.0]
De to siste ukene har jeg lest to bøker som tilsynelatende er nokså like. Først «Gemini» av Siril Thorsen, så denne av Anette Hemming. To debutromaner, begge krim med handling lagt til hver sin norske by eller tettsted, der lokalgeografi spiller en viktig rolle. Begge romanene fortelles i tredjeperson fra forskjellige personers ståsted, og begge har en todelt tidslinje: hovedhandlinga foregår i nåtida, mens hendelsene fra fortida er helt grunnleggende for hele plottet. På toppen av det hele er hovedpersonene einstøinger som har hatt traumatiske og ødeleggende barndommer som får fatale følger for de stakkars ofrene.

Men der Thorsens debutroman ødelegges av et usedvanlig repetitivt, klisjéfylt og overforenkla språk, skriver Hemming ordentlig godt. Språket er riktignok veldig nøkternt, knapt og konsist, med få utbroderende utlegginger om personer, følelser eller natur, men det er svært så effektivt. Her er det elementer av psykologisk triller nesten der oppe med Helene Flood, kompleksiteten og tvistene er nesten like elegante som dem Jo Nesbø tryller fram, og karakterene er ekte med alle sine feil og mangler. Det bærende elementet i historien, kartografens mange kart, er en oppfinnsom idé som blir elegant utnytta til å skape både gåsehudfremkallende scener og for å drive historien framover.

Dette er en forfatter jeg gleder meg til å følge videre!

[Христо Блажев · Rating 4 out of 5]

Картографът следи всяка твоя стъпка: https://knigolandia.info/kartografut/

Още един мрачен трилър дойде от Севера – „Картографът“ на Анете Хеминг, в който грозен тормоз в миналото ескалира до кърваво насилие в настоящето. Красивата Лисбет Линд винаги се е радвала на мъжкото внимание, а с времето е успяла да изгради и перфектен живот – без да подозира, че цели двадесет години е била следена от Роберт, особено момче, което е унижавала като млада и което с налудничава методичност е картографирало всяка нейна стъпка. Дошло е времето за разплата – Лисбет открива ръчно рисувана карта на прозореца си, която указва конкретна точка в нейната къща. Именно там тя ще намери своя край, а полицията дълго ще се лута в търсене на мотив и извършител. До момента, в който един пропаднал пияница не признава, че в нощта на убийството е видял мъж с крайно подозрително поведение – и заедно с постепенно разкриване на миналото истините от настоящето започват да изплуват наяве. А този окаяник се оказва твърде често на правилното място, за да е случайно…

Изд. "Книги за всички"
https://knigolandia.info/kartografut/

[Eirik · Rating 5 out of 5]

Veksler mellom fire og fem, men velger femmer’n fordi jeg er imponert over debuten til forfatteren. Ble liggende å lese for lenge om kveldene og det er et godt tegn.

Handlingen veksler mellom fortid og nåtid og gjennom ulike personers synsvinkel. Dette er godt utført og forfatteren klarer å holde på spenningen.

Pluss for kjente omgivelser og lokalkunnskap og spent på å lese eventuelle oppfølgere.

[bokhyllaniskuggan · Rating 2 out of 5]

❥ DNF

🖋️ Kartografen - Anette Hemming
◾ Fristående bok

Började riktigt intressant och spännande men sen blev det tyvärr ganska platt för mig. Strax efter 100 sidor kände jag att ingenting hände, att jag saknade både driv och spänning. Hade väntat mig en rå krypande känsla och ja, en thriller helt enkelt.

❓Vad tycker ni andra som läst? 💭

[Zdravchoni · Rating 4 out of 5]

Може би по-скоро 3.5 ⭐️.
Убиецът беше предсказуем, но някак усещането ми е, че не това е най-голямото заложено напрежение в книгата, а по-скоро психологията на пречупване на героите при сблъсъка на външния свят с душевната капсула ...
Като почитател на скандинавските трилъри, оставам с положително отношение към "срещата" ми с нов за мен автор.

[Marianne · Rating 3 out of 5]

Otäck utan att bli snaskig, det tar ett tag innan det klarnar. Får en känsla av att vi bara har sett början av främst polisen Odas karriär. En del underliga ordval men det kan vara så det översatts eller så det är tänkt. Läsvärd

[Pia K · Rating 3 out of 5]

Välskriven norsk deckare, men så otroligt beklämmande, mörk och ledsam med lager av barndomstrauman, övergrepp, mobbing, alkoholism och utanförskap. Utdragen historia som lämnar en obehaglig klump i magen och jag ångrar faktiskt att jag läste den.

[Lena Westman - Lenas böcker och annant · Rating 3 out of 5]

En spänningsroman som var aningen annorlunda och på ett sätt lite tragisk. Tyckte tyvärr att den var seg till att börja med, men den tog sig närmare slutet. Synd att det tog lite tid.

[Marte KA · Rating 4 out of 5]

Fin påskekrim, slukt på en dag.

[Wenke Anita · Rating 2 out of 5]

2+

[emmakicki · Rating 2 out of 5]

En höll inte riktigt som jag trodde. Några twistar kanske det bjöds på men inget som kändes spektakulärt. Gillade inte riktigt uppläsaren heller så det tog ett tag innan jag kom in i berättelsen.

[Helen Lindholm · Rating 3 out of 5]

https://lasaochlyssna.wordpress.com/2...

Läs recension på bloggen!

[Martine · Rating 2 out of 5]

In een buitenwijk van Oslo gaat Lisbet Lind net aan haar keukentafel zitten voor het ontbijt als ze ziet dat er op de buitenkant van haar raam een vel papier is
geplakt. Als ze het van dichtbij bekijkt, blijkt het een handgetekende kaart te zijn – een plattegrond van haar huis met een rood kruis precies op de plek waar ze op
dat moment staat. Op de achterkant van het papier zit opgedroogd bloed. Met een angstig voorgevoel stopt Lisbet de kaart in een la en begint aan haar dag.
De volgende dag wordt het dode lichaam van Lisbet Lind gevonden in haar keuken. De politie staat voor een raadsel. Waarom is ze vermoord? Hoofdinspecteur
John Persvik gaat op zoek naar aanwijzingen, maar dan ontvangt Lisbets ex-man ook een handgetekende kaart met een kruis, besmeurd met bloed…
Het verhaal is origineel en de pesterijen zijn gruwelijk. Maar door de vele beschrijvingen valt de spanning uit het verhaal weg en wordt het bij momenten saai. Bizar einde.

[Cynthia · Rating 4 out of 5]

Dit verhaal lees je vanuit verschillende personages, vanuit het heden en het verhaal van Robert ook in het verleden. Boven de hoofdstukken wordt duidelijk aangegeven vanuit wie en wanneer je leest. Vanaf het begin zat ik al gelijk in het verhaal. Je leert de verschillende personages kennen en die hebben een interessant verhaal. Vooral het verhaal van Robert, want wat is er vroeger allemaal met hem gebeurt? De spanning wordt langzaam opgebouwd en je blijft nieuwsgiering hoe dat nu zit met die kaarten. De schrijfstijl is erg prettig, het verhaal leest vlot. Dit is het debuut van Anette Hemming. Ik hoop op meer boeken want ik ben aangenaam verrast door dit verhaal.

[Jolieg G · Rating 3 out of 5]

Het boek leest vlot door de korte hoofdstukken.
Elk hoofdstuk gaat oevr een ander persoon.
De hoofdstukken (Robert 1999) spelen zich af in het verleden.
Langzaam denk je te weten wie de moordenaar is... maar dat blijkt dus heel iemand anders te zijn.

[Susan Van · Rating 4 out of 5]

Je zult maar een (land)kaart voor vinden waarop met een rood kruis staat aangegeven waar je zult worden vermoord! Vanuit het gezichtspunt van meerdere betrokkenen geschreven in een fijne cadans. Lekker ter ontspanning.

[Jozefien Lecluyse · Rating 3 out of 5]

Het verhaal komt eerst heel moeizaam op gang, heb het boek verschillende keren opgepakt en terug weggelegd. Maar eens over de helft wordt het wel heel spannend.

[Nathalie Van Ruijven · Rating 3 out of 5]

De uiteindelijke dader was een verrassing, maar toch ook weer niet, want er waren uiteindelijk niet zoveel opties over. Het was vermakelijk om te lezen verder, een prima gemiddeld boek.