Självbiografi. 1984-2001

by Martin Luuk

Tänk om man skulle kunna bli fantastisk? Vore inte det fantastiskt?!

Kasta av sig Täbytristessen och de gamla sunkiga moon bootsen och sätta kurs mot solen.

Tänk om du aldrig hittar hem igen.

Tänk om det var det som var meningen?

I Självbiografi skriver Martin Luuk uppriktigt om åren mellan 16 och 33. Han kastas mellan ensamhet och samvaro, mellan oövervinnerlig entusiasm och paralyserande förtvivlan, tills en serie till synes slumpartade händelser leder honom till humorgruppen Killinggänget. Men just som han är beredd att börja flyga dyker ett spöke från hans förflutna upp och han tvingas rusta sig för en sista sammandrabbning.

Självbiografi är både en manual för hur man kan leva samt ett varnande exempel på hur man inte bör leva.

357 pages, Hardcover

Published August 22, 2025

Reviews

[Jack · Rating 3 out of 5]

Vilken lustig person.

[Pernilla (ett_eget_rum) · Rating 4 out of 5]

känslig person, fin rolig mörk bok osv, men samtidigt medlem i den klickigaste (och grabbig trots allt) av klickar

[Hjortronhyllan · Rating 4 out of 5]

Martin Luuks självbiografi. 1984-2001 är en personlig och kulturhistorisk skildring som rör sig från tonåren i Täbys 90-tal och de första åren av 2000-talet. Här samsas tidiga garderobsperformance i förorten och livet i Killinggängets närhet. Resultatet är en bok som både öppnar dörren till en epok och till en författare som gärna vänder blicken mot sig själv.

Det som genast märks i denna självbiografin är hur generöst Luuk låter sitt yngre jag ta plats, utan att gömma sig bakom vare sig ironi eller självhävdelse av egoklappande. Texten är rak, skenbart enkel, men hela tiden laddad med ett drag av en bekant absurditet som gör att även de mest vardagliga episoderna blir komiska eller lite kusliga. Det är en stil som får mig att pendla mellan skratt och eftertanke, ofta i samma stycke.

Luuk använder sina erfarenheter som språngbräda för en större diskussion om 90-talets kulturliv i Stockholm. Här finns klubbarna, tidningarna, musiken och framför allt målbilden att vara fantastisk snarare än bra eller dålig. Allt drivs framåt av Luuks rastlöshet som sällan bryr sig om kvalitet, bara om att det ska vara något nytt (läs annorlunda). Luuk beskriver detta med en blandning av tillhörighet och kritisk distans.

Det mest imponerande är hur Luuk lyckas hålla balansen mellan allvar och humor. När bäcksvarta erfarenheter bryter in förlorar texten aldrig sin exakthet eller sitt tonfall. Det är fortfarande samma röst som i garderoben i Täby eller på Docklands dansgolv, men nu öppnare, mer sårbar. Att växla så utan att förlora den litterära energin är en styrka som gör boken svår att släppa för mig.

Detta porträtt är en levande, underhållande och bitvis djupt rörande skildring av en tid och en person som hela tiden vill förstå sig själv genom konsten. Den fångar det hårda och självmedvetna 90-talet men också människan bakom. En bok som både roar och skaver, och som på sitt sätt lyckas vara just det Luuk eftersträvade: fantastisk.

["Robert Ekberg" · Rating 4 out of 5]

Mycket bra, förändrade mig på ytan.

“Hellre dålig prosa än ‘god’ prosa. Ge mig vad som helst annat än ‘god’ prosa. Ge mig helst av allt ingen prosa alls. Ge mig en häst på vilken jag kan rida härifrån. Ge mig en fantastisk hatt som jag kan bära på färden” (s. 110).

[Ja, naturligtvis · Rating 4 out of 5]

Kanske att jag är för bjussig men den här var nästan helt fulländad?? En man som pendlar mellan djup osäkerhet, förtvivlan och att vara en ständig outsider till en nästintill manisk skaparglädje och pantomimartad hägring. Mycket roligt goss om Killinggänget och stundtals mindre smickrande insikter i några av dagens idolers beteende som unga. Ett universum jag inte ville skulle ta slut och på ett nästan religiöst sätt bara ville hänga kvar och försonas i. Martin är världens mest sympatiska knäppis. Men han har utforskat och sett sig om! Nästan att jag vill läsa mer av Luuks alster. Han är typ en svamp?? Psykedelisk, spretig och med ett inre liv vars mycel spänner sig längre än en medelstor svensk stad.

[Jonas Paro · Rating 4 out of 5]

En mycket egensinnig person det här. Excentrisk, elitistisk, intelligent och i ett uppenbart behov av att genom att inte vara som alla andra hitta sig själv. Eller nåt. Man förstår honom fullt ut men samtidigt inte alls. Ointressant blir det dock aldrig i denna väldigt givande och tänkvärda självbiografi där humorn och det nattsvarta går hand i hand.

[Viktoria Ejenäs · Rating 5 out of 5]

What a ride! Poängen med självbiografier är ju att de ska skrivas av någon som levt. Och Martin Luuk har LEVT. Otroligt generös skildring.

[Helena Wessén · Rating 4 out of 5]

Han är lös i huvudet. Och han lyckas skriva sin självbiografi linjärt men ändå cirkulärt. Det är bra.

[Anders Rosen · Rating 2 out of 5]

Såg intervjun i Babel med honom och blev förtjust och lockad att läsa boken. Tyckte det fanns en Wes Andersson touch över honom. Men fy vad boken var tråkig med ett litet undantag. Avsnitten där han jobbade med Killinggänget och jobbade aktivt med sig själv. Trodde boken skulle finna känslan från intervjun men så blev det inte alls. Lockar inte till fortsatt läsning!

[Simon · Rating 4 out of 5]

Lättläst, rolig och väldigt självutlämnande.

”Livet är kallt och orättvist, men ofta är det också ganska bra” - som Luuk sjunger.

Han är lite av en libertarian och besatt av individualism, känns det som, trots att många av Luuks idoler är del av kollektiv (och han själv också), men så kan det väl vara.

[Per Lindahl · Rating 4 out of 5]

Väldigt intressant inblick i huvudet på en människa som är så väldigt olik mig själv. Och väldigt många andra gissar jag. Tonårsförvirring deluxe som aldrig verkar gå över. Fantastisk bok om en människa som vill vara, och nog är, fantastisk.

[Johan · Rating 5 out of 5]

Roligt och mörkt.

[Daniel · Rating 4 out of 5]

”I jakten på att något ska vara roligt eller skruvat så är kanske den optimala slutdestinationen exakt den plats där vi började. Det roligaste är kanske när man inte ändrar någonting alls.”

[Zack]

Helt klart fantastisk.

[Christoffer Von · Rating 3 out of 5]

Välskriven och väldigt fascinerande person och tankar

[Peter Alzén · Rating 4 out of 5]

minst sagt underhållande samtidigt sitter jag och ruskar på huvudet åt hans beteende och tankar.

[David Fridell · Rating 4 out of 5]

Det är knasigt och knäppt. Det är naket och ärligt. Och det är så mycket blinkningarna till det som var min uppväxt. Till larvet och det obegripliga. Till det rena. Överkursen. Läsvärt.

[Clas Falk · Rating 4 out of 5]

Går lite på tomgång fram till år 2000, då blir det på riktigt. När Martin slutar springa och tar tag i saker. Den självreflektionen är skarp och medryckande.

[Ulrika · Rating 4 out of 5]

Jag har ingen aning om huruvida boken är ärlig, men den känns ärlig. Martin Luuk skildrar sig själv som ömsom ensam, ömsom omgiven av vänner, excentrisk, elitistisk, utan medkänsla, intelligent, knarkande och sökande efter essensen av humor. Vi får följa hans liv mellan 1984 och 2001, hans utveckling till humorist plus träffa på en massa andra personer och ställen som gällde under den tiden i Stockholm. Klart fängslande.