Förbannelsen: Hur Sverige fastnade i 90-talet och förlorade framtiden

by Karin Pettersson

”Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då – politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden.”

90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

Genres: Nonfiction, Politics

250 pages, Hardcover

Published August 27, 2025

Reviews

[Karla Rudd]

Vet inte hur jag ska betygsätta denna?! Sträckläste iallafall, otroligt underhållande. Måste få diskutera den med någon, sortera lite?

[Olivia Zackrisson · Rating 4 out of 5]

Detta var kanske en bok som preached to the choir, men ändå väldigt intressant. Måste diskutera denna med någon. Karin pettersson gör upp med sig själv och med socialdemokratin så även om det kanske var en öppen dörr känns den fortfarande relevant ändå. Right up my alley. Fick inte direkt framtidshopp men ändå 🤪rekommenderar!

[Julia Eriksson · Rating 4 out of 5]

Intressant, engagerande och upplysande. Jag inser att jag är ganska ovan vid att läsa facklitteratur, därför uppskattar jag de små personliga insticken extra mycket. För någon som var väldigt mycket av ett barn på 90-talet är det givande att få historien, ekonomin och sambanden förklarade ordentligt.

[Alva]

Intressant historielektion som fick mig att fundera kring bl.a. övertro på marknadskrafter, kreditmarknadens avreglering, demokratiunderskott, effekten av få offentliga investeringar.

Men det maler också i bakhuvudet: lätt att va efterklok? Och vad finns för trovärdiga alternativ?

Sladdar in på antagning.se för att plugga en kurs nationalekonomi

[Joseflagerkvist · Rating 3 out of 5]

lite snackig och rörig, kändes kanske lite ekonomitung? Den mer cementerade att spelet/ekonomin/livet är riggat. (öronläst, kanske därför jag upplevde det som rörigt)

[Robin Dronsfield · Rating 4 out of 5]

Gedigen återgivning av 90-talet och dess ekonomiska beslut, vad de har genererat för problem, strömningar och slitningar. Göran Persson, Bill Clinton och Tony Blair i skottgluggen. Finns det ens hopp? Jag klingar fast vid bokens enda positiva halmstrå, det Karin avslutar med: tron på att människan har ett behov av gemenskap.

[Greta Gustafsson · Rating 5 out of 5]

Uppfriskande med en självrannsakande och självkritisk bok (både mot författaren själv och svensk politik). Känner tacksamhet för denna redogörelse över ett ändå ganska obehandlat (förnekat?) ämne.

[Fanny Pantzar · Rating 5 out of 5]

Trodde inte jag kunde bli mer radikaliserad men oh boy. Såååååå bra!!

[Jonathan Ahlström · Rating 3 out of 5]

Alltså boken var bra skriven men tesen är verkligen för svag. Det finns ett före och efter 90-talskrisen: ett före med långvarig lönestagnation, galopperande skuldsättning, samt fallande välstånd relativt andra länder, och sedan ett efter med stora reallöneökningar och stigande välstånd trots, eller på grund av, att vi genomförde saneringen av de offentliga utgifterna. Sedan 90-talet har Ginikoefficienten knappt rubbats, och även om förmögenhetsojämlikheten har stigit något sedan 90-talet är den långt ifrån den som rådde i början på 1900-talet när man räknar in offentliga transfereringar och pensionsförmögenheter.

Detta viftar hon bort alldeles för lättvindigt. Såväl Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Spanien har högre offentlig skuldsättning än Sverige men är fattigare än oss per capita. Frankrike och Tyskland har stora problem med sina pensionssystem som nu är nära ett sammanbrott. Dessa problem har vi lyckats undvika genom 90-talsreformerna.

Skulle Pettersson föredra deras situation framför vår? Jag vet inte, eftersom hon undviker frågan. Exempel på länder som inte hanterat sin skuldsättning men ändå har en lysande ekonomisk utveckling står inte som spön i backen i boken, sannolikt eftersom länderna inte finns, men att peka ut åtminstone ett trovärdigt alternativ tycker jag man kan begära av en kulturredaktör på Aftonbladet.

[anna carlson]

sträckläste! snälla kompisar ni kan väl läsa så att vi kan snacka

[Niklas Kantzy · Rating 4 out of 5]

Som mest underhållande med de personliga kopplingarna till händelserna och desto mindre när det blir en beskrivning av tidslinjen. Flöt på bra annars

[Emil Borgström · Rating 5 out of 5]

Karin Pettersson skriver väldigt klartänkt och påläst om "vad som gick fel" under 90-talet. Redogörelser för hennes uppväxt och karriär varvas med geopolitiska händelser vilket förs samman till en väldigt skarp analys med både personliga och välgrundade slutsatser.
Aldrig känns det kallt eller torrt utan hon binder återkommande konsekvenserna av den politiska utvecklingen till den faktiska inverkan det får för sveriges/europas medborgare. Väldigt bra läsning!

[Fanny Svärd · Rating 4 out of 5]

Det är roligt när man känner att ens kunskap och förståelse växer som en galaxy brain medan man läser. Det är fint att ta del av hennes idéer och analys, trots att jag är hängiven bambino fick jag mycket extra av att läsa boken som jag inte fått i podden.

[Matilda H · Rating 4 out of 5]

En riktigt bra bok, jag blev positivt överraskad! Jag gillar Karin Pettersson medverkan i Café Bambino-podden mycket, så det var kul att se vilken skarp författare hon också är.

Jag gillade det lite annorlunda formatet för boken, med kombinationen av en saklig undersökning av resultatet av olika politiska beslut som togs under 90-talet med Petterssons egna upplevelser och professionella roll under den tiden. Jag tycker att boken är både riktigt insiktsfull och tankeväckande. Även om den inte eftersträvar att ge några tydliga svar, så tycker jag att den ställer helt rätt frågor om varför vi biter oss fast vid reformer - tex riskkapital i skolan, marknadsmässig förvaltning av vården, systematisk brist på investeringar i infrastruktur som järnväg och klimatomställning - som ingen (förutom de få som tjänar på det) verkar gilla.

Vissa referenser och argument hade kanske kunnat vara mer detaljerade för att kännas mer grundade, men jag förstår samtidigt att författaren har eftersträvat en mer lättillgänglig och översiktlig utformning av boken. Bokens styrka tycker jag ligger i att ifrågasätta varför många av de ställningstaganden som togs under 90-talet idag behandlas som omöjliga att ändra och att istället efterfråga mer visioner inom politiken. Finns mycket att diskutera och fundera vidare på i den här boken!

[4.5 ☆]

[William Erebo-Olofsson · Rating 4 out of 5]

En fråga som jag ofta ställer mig är vart folkhemmet tog vägen. Hur kunde landet lagom bli så extremt? Och när blev viljan att återvända till det lagom en radikal åsikt?

Det här är helt klart en intressant bok, en man önskar fick större uppmärksamhet, inte minst för hur den ekonomiska politiken lyfts och sätts i sitt historiska sammanhang. Men i stället för att prata om strukturer och makt är det tydligen enklare att peka ut någon med fel hårfärg 🙃.

Det är svårt att inte tänka på Lyndon B. Johnsons ord om hur man kan lura den fattigaste vita mannen på pengar, så länge man ger honom någon att se ner på.

Skämt åsido: många frågor besvarades, men ännu fler väcktes.
Behöver akut en bokklubb typ?!

[Systerbettty · Rating 3 out of 5]

Jag växte upp med tanken om att globaliseringen var positiv och ostoppbar. Varför skulle man inte vilja vara en del av den stora vida världen? Globaliseringen var lika med fri rörelse av människor och handel. Öppna gränser, fria flöden.

Såhär i efterhand är det intressant att reflektera kring det jag då tog som självklart. Den största behållningen finns i sista halvan av boken, med kapitlen kring
anti-globaliseringsrörelsen. Den drunknade effektivt i 9/11, då motsättningen byttes ut från globalisering vs anti-globalisering till det globala väst vs terrorismen.

[Emma · Rating 4 out of 5]

Bara vår allas älskade Karin Pettersson kan få mig att frivilligt läsa en bok som till så stor del handlar om ekonomi. Tacksam för hennes arbete med boken och klarsynta röst i en sån ryggradslös samtid. Uppskattade det personliga narrativet, då inramningen gav djup och mänsklighet mellan all redogörelse av fakta.

[Johan Frick · Rating 4 out of 5]

Borde vara kurslitteratur för nästa generation statsvetare. Snyggt förpackad historieskrivning om sånt som vi läst och hört om på annat håll, men här med en personlig touch. Rekommenderar varmt. De som är åttiotalister eller nittiotalister och som alltid har undrat hur sossarna kunde svika och ge upp sina ideal bör läsa ”Förbannelsen”. Boken ger ingen fullständig förklaring, än mindre tjänar den som ursäkt. Däremot ger den ökad förståelse för de beslut som ledde oss hit. Frågan infinner sig: Var hade vi varit nånstans om vi inte hade fört den hårda åtstramningspolitik som vi förde på 00-talet?

[Olivia Skoglund · Rating 4 out of 5]

Matnyttig. Mycket vet man redan, men den gav mig ytterligare en dimension kring hur jag ser på 90-talet. Den gav mig också fler insikter om vilken stor påverkan individer kan ha på ett sekel, och då ej att förglömma personer såsom Persson, Clinton och Bush.

[Johanna · Rating 4 out of 5]

Bra, lite hoppig, skänker uttrycket 'jävla såsse' ny tyngd

[Aron Modig · Rating 4 out of 5]

Intellektuell och väldigt välskriven betraktelse - från vänster, uppenbarligen - av samhällsutvecklingen från 1990-talet och framåt.

[Josefin]

En historiebeskrivning för de redan frälsta.

[Elin · Rating 4 out of 5]

Mycket spännande egen insyn och intressanta historiska perspektiv på den politiska utvecklingen i Sverige.

[Tova Andreasson · Rating 4 out of 5]

Så mycket mörker… Jag ändrar mig, den största misären hittar man inte i Norrland, den hittar man i liberterianer/konservatism (ja, det ena leder oundvikligen till det andra).

När folk slänger citatet ”det är lättare att föreställa sig världens undergång än kapitalismens fall” inser de inte då att för de flesta i västvärlden är det exakt kapitalismens fall de föreställer sig ÄR världens undergång?

[Hedda · Rating 3 out of 5]

Hur översätter man ”A breezy read” till svenska?
Boken går raskt och tydligt igenom 90 talet och hur bla globaliseringen och frisläppandet av marknaden trasslat till allt idag.

Fylld med Göran Persson-slander vilket jag uppskattar mycket, världens sämsta socialdemokrat.

Framförallt känns boken som en uppgörelse med unga Karin och hennes tro och hopp på framtiden under 90-talet. Antar att det är något vi alla kommer gå igenom, dom säger ju att årtiondet man är 20 formar hur man ser på världen resten av sitt liv.

[Hampus Lundh · Rating 4 out of 5]

Givande läsning från ett socialdemokratiskt makthavarperspektiv. Att hon vistats i maktens korridorer och sedan kommit till underfund om hur problematiskt maktens tänk var under 90- och tidigt 00-tal är värt läsningen.

Det är dessutom en spännande återgivelse av personliga, svenska, världsliga och ekonomiska skeenden.

[Emma · Rating 5 out of 5]

Halvvägs genom boken och jag behöver skriva av mig lite; i mitt vuxna liv och alltmer de senaste åren har jag känt en ökad frustration över det politiska läget i Sverige, hur kapitalismens grepp växer sig starkare till den grad att alla alternativ känns ogenomförbara och ekonomin sätts framför människors faktiska liv, för att inte tala om miljön.
Det känns inte direkt hoppfullt att läsa om hur tidigt detta förfall började, men det är intressant att läsa om de politiska grepp som föregick dagens politiska klimat.
Jag tycker ju att ekonomi är bland det tråkigaste som finns, främst för att det är ett hittepå som i stort sett bara syftar till att skydda (överklassens) kapital och så sällan (aldrig?) används för att faktiskt främja något som är viktigt på riktigt - människors vardag, en planet vi kan överleva på, lika rättigheter. Också för att jag mentalt inte kan låta bli att byta ut ordet ekonomi mot "rich people's yacht money" varje gång jag läser det, för att, let's be real det är vad det handlar om.
Det är liksom bara en stor koloss som används som stopprepliker i syfte att skifta fokus från hur vi skulle kunna göra livet bättre för den stora massan. Nej jag vet inte hur stor Sveriges statsskuld är men jag vet att vi behöver mer resurser i skola och omsorg och vägen dit är inte ökade privatiseringar.
Tydligt blir i alla fall att vad som är bäst för ekonomin respektive välfärd inte gått hand i hand och hur man då kan fortsätta att propagera för ekonomin framför välfärden är för mig obegripligt, men det är ju också det inbyggda systemfelet i kapitalismen. Vad vinner vi som samhälle genom att skära ner på alla statliga kostnader istället för att investera i projekt som skapar framtidshopp?
Om vi nu ska tvingas leva i en värld med ohejdad kapitalism kan vi väl åtminstone kräva att de som gör och gjort sig rika på andras bekostnad ska betala sin beskärda del via skatt för att stötta samhällsviktiga funktioner (utan att också detta ska ge vinstutdelning till de redan kapitalstarka)?
Ok, nu ska jag fortsätta läsa.

Jag gillade den här boken, den blandade personliga erfarenheter och saklighet på ett lättläst och fängslande sätt. Kanske inte direkt hoppingivande men den beskrev överskådligt en tolkning av hur dagens Sverige formats av 90-talet, och jag delar absolut känslan av att makten och politiken rör sig allt längre från folket och att det skapar en uppgivenhet som är svår att kanalisera till något konkret.

[Lucas Glasare · Rating 4 out of 5]

Upplyftande att skriva en historia på ett så anspråksfullt sätt, med tydliga beskrivningar om hur saker var - även väldigt komplexa skeenden. Karin Pettersson vill enligt mitt intryck skriva som en svensk Naomi Klein - där det personliga och politiska möts och sammanblandas. Ganska effektfullt blir det.

Karins egen historia är verkligen otroligt intressant, och de personliga anekdoterna från regeringskansliet och de andra maktrummen parat med den evigt närvarande självkritiken gör berättelsen trovärdig.

För mig är annars den stora behållningen just den tydliga berättelsen om socialdemokratins naiva svek under 90- och 00-tal. Jag har hört om det, men aldrig förstått det.

Karin beskriver en politik som sett likadan på ytan som tidigare, men som i själva verket gick i precis samma nyliberala riktning som dess presumtiva motståndare. Jag inser att jag själv gått i fällan.

Bara det faktumet att det var regeringen Persson som avskaffade kapitalskatterna i Sverige är nästan svårt att ta in. Lägg därtill att det var regeringen Carlsson under finansminister Feldt drog igång den första vågen av ”liberaliseringar” redan innan 90-talets början. Det är en oerhört sorglig bild. Konsekvenserna oöverskådliga.

Kan vi vända på den mardrömslika utveckling vi har sett i världens och Sveriges politisk/ekonomiska utveckling från 90-talet och framåt? Eller med Karins ord: förbannelsen? Jag vill tro det. Med Karins bok klarnar hursomhelst riktningen.

[Viktoria Ejenäs · Rating 5 out of 5]

En skarpsynt och otroligt välresearchad bok som ger en nykter bild av vår samtid. Pettersson fångar inte bara svensk politik och nutidshistoria, utan täcker in väl valda internationella händelser och personer. Hon har även med viktiga perspektiv på internet och techvärldens uppkomst.

Som early millennial känner jag igen mig i hur hon beskriver både hur hon såg världen då och hur hon ser på den nu. Optimismen som vi bittert försöker hålla kvar vid 💔

Jag uppskattar hur boken skalar bort den rosaskimrande nostalgin kring 90-talet och påminner om kriserna och det brutala våldet som faktiskt präglade perioden. Vi glömmer så lätt sånt.

En bok som borde läsas av alla? I alla fall alla som vill förstå varför det blev som det är.

[Alfred Weije · Rating 5 out of 5]

Den här boken svarar på så många frågor - samtidigt som den får en att ställa minst lika många. Jag tror att många som vuxit upp runt milleniumskiftet (som jag) känner en hopplöshet inför politiken. Att vi förlorat frågan om jämlikhet och demokrati - eller ens att kunna förändra - som allt mer tagits över av identitetspolitik, marknadslogik och märkliga utspel. Att kritiken av vårt ekonomiska system inte leder någon vart och att tilltron ligger i kapitalets- och marknadens utveckling samt nästintill lutherska normer för resten. Den här boken ger lite svar om hur det blivit som det blev. Hur till och med Socialdemokratin tappat sin ideologi för att i stället hänge sig åt överideologin: nyliberalism.