Vitön.

by Bea Uusma

Augustpriset 2025 för årets svenska fackbok. "En fängslande resa i ballongfararnas spår, berättad med en oförställd besatthet. Vitön. visar det vackra i att ge allt, inte för att lyckas – utan för att man inte kan låta bli." (ur motiveringen)

Det började som ett vanligt intresse. Det blev hennes liv.

I mer än tre decennier har Bea Uusma försökt lösa Andréeexpeditionens gåta. Varför dog de på Vitön 1897, trots varma kläder och rikligt med proviant, innan de ens hunnit packa upp sina slädar?

2013 gav hon ut Expeditionen: Min kärlekshistoria som tilldelades Augustpriset och hyllades av kritiker och läsare världen över. I Vitön., den fristående fortsättningen på Expeditionen, gräver hon sig ännu djupare in i Andrée-expeditionen. Arrangerar en vetenskaplig polarexpedition till Vitön. Undersöker blodspår och analyserar sönderrostade vapen från 1800-talet. Lyckas dechiffrera den oläsbara texten i Andrées sista dagbok. Med hjälp av ny teknik kan hon få svar på frågor som tidigare inte ens gick att ställa.

Vitön. tar oss längst ut i det som fortfarande är okänt, och längst in i en människa som aldrig kan sluta söka efter sanningen.

Genres: Nonfiction, Swedish Literature, History

304 pages, Hardcover

Published September 26, 2025

About the author

Mari Beatrice "Bea" Uusma, previously Uusma Schyffert, is a Swedish author, illustrator and medical doctor.

See also Bea Uusma Schyffert.

Reviews

[Johanna Sandberg · Rating 5 out of 5]

Men kom igen, ge henne finansiering till nästa expedition! För böveln.

[Sara Kelemit · Rating 5 out of 5]

Bea Uusma viger 30 år av sitt liv till att försöka finna lösningen på varför och hur medlemmarna i Andrée-expeditionen dör på Vitön. Hon lägger otroligt många timmar i arkiv och på att anlita experter i olika ämnen. Hon säljer sin lägenhet, sin bil och säger upp abonnemanget på Discovery + för att finansiera en resa till Vitön med eget chartrat fartyg och flera avlönade forskare. (Söker stipendier oxå förstås) Det är en sådan otrolig besatthet, den fascinerar mig oupphörligen. Den fascinerar mig mer än själva gåtan egentligen. Och jag undrar hur hon mår nu, när hon har bestämt sig för att släppa Andrées expedition. Hur går man vidare efter en sådan total ockupation av hjärnan, (det undrar vi väl alla som någon gång varit i det läget). Klarar hon verkligen av att släppa taget? Helt fantastiskt bok. Illustrationer och bilder är otroligt bra och samspelar perfekt med texten. Det blir aldrig tungt eller svårläst. Magiskt!

[Stefan Nordin · Rating 5 out of 5]

Årets sträckläsning. Den dagen Bea Uusma lägger upp en Kickstarter för nästa expedition till Vitön kommer jag backa henne.

[Amanda Almén · Rating 4 out of 5]

Intresset för Andrée och hans luftfärd tillsammans med Strindberg och Fraenkel är fortfarande stort och jag dras återigen in i Uusmas entusiasm och nästan fanatiska sökande efter svar. Men någonstans på mitten tröttnar jag lite. Känner mig... mättad, på något vis. Jag drabbas inte av samma känslostormningar som med Expeditionen och det är förstås svårt att uppnå men jag blir ändå lite besviken. Jag hade hoppats på mer. Även om jag förstår att den önskningen i princip är omöjlig - det är ett över 100 år gammalt fall så att hitta "mer" är liksom knappt genomförbart.

[Marie · Rating 5 out of 5]

Det är svårt att veta vad som suger in en mest. Hennes passion, historien om expeditionen, eller hennes skrivförmåga. Antagligen alltihop.

En del av mig önskar att all forskning publicerades såhär, att man fick följa en besatt tok vars kärlek för sitt ämne gör en helt hänförd. Följa alla bakslag, framsteg, frustration, arbetsdagar spenderade under skrivbord. För tänk vilken mardröm om Bea Uusma hade varit som alla andra? Om hennes arbete hade publicerats i nån torftig tidsskrift, under nån ännu torftigare titel som ”Engineering affective atmospheres on the moving geographies of the 1897 Andrée expedition”? Om bara en supernischad grupp fått ta del av den här fantastiska historien?

Men, som sagt, alla kan inte vara Bea Uusma. Typ ingen kan göra det hon lyckats med i de här böckerna (om nån har ett tips på liknande, snälla berätta det för mig). Andrée-expeditionen har berört mig sen jag läste ”Expeditionen: en kärlekshistoria” första gången, men jag tror den här boken - som lika mycket är Uusmas historia - berört mig lika djupt.

Det här är ett livsverk och besatta tjejer make the world go round, men jag hoppas bara att hon hittar något att fylla tomrummet med om hon inte pallar mer

[Nora Jonsson · Rating 4 out of 5]

MYCKET spännande. Svårt att lägga ifrån sig, så fin och välgjord dessutom.

[Malin · Rating 5 out of 5]

Vad ska jag säga? Uusma har gjort det igen. Boken Vitön och allt arbete hon har lagt ned för att kunna skriva den har tagit 13 år och sen slukar jag den på 24 timmar. Min fascination för Andréexpeditonen och för Uusmas otroliga kunnande och nörderi om den kommer aldrig dämpas. Med tanke på hur lång tid det tog för Uusma att skriva Vitön känns det nästan girigt att önska fler böcker om samma sak. Men det gör jag. Det gör jag.

[Billiebumblebee · Rating 5 out of 5]

Jag är förkrossad. Vilken läsning! Jag kunde inte släppa boken - så spännande och vacker. Uusma är fantastisk.

[Niklas Laninge · Rating 3 out of 5]

Omöjligt att följa upp Expeditionen. Synd att författaren varit så bjussig i intervjuer om boken. Förutom bilderna i boken blir det således inget nytt i boken. Kort och aldrig djupt, men en toppen-present till bokälskare då det är en riktigt snygg bok!

[Edit Holmqvist · Rating 5 out of 5]

Vi behöver ordna en crowdfund så att hon får åka tillbaka till Vitön. I need answers.

[Emil · Rating 5 out of 5]

Få svenska fackböcker denna sidan millennieskiftet har fått sådan hajp som Bea Uusmas Expeditionen från 2013, om Andrées misslyckade expedition till Arktis. Expeditionen släpptes i en stor, tung och lyxig upplaga, rik på bilder och fint formgiven (den nerbantade pocketupplagan i svartvitt var själva motsatsen). Nu har Uusma skrivit något av en uppföljare och sätter återigen sökarljuset mot Andrée och hans två färdkamrater. Återigen blir det en skildring av mänsklig tragedi, men också geografisk äventyrsskildring genom trions viloplats på den fängslande och sagolikt ogästvänliga Vitön. Ord som besatthet, galenskap och begär har använts för att beskriva Uusmas jakt på sanningen om de tre männen som gick ner sig i isen, kylan och mörkret i oktober 1897. År efter år lägger hon ner så enormt mycket tid, energi och pengar i sitt arbete för att komma vidare, närmare Vitön - en av vår planets mest otillgängliga och genomjävliga platser. Strävandet har gjort Uusma till världens främsta expert på Andrées expedition, vilket märks tydligt här. Som en bonus har alla år knådat fram en utomordentlig fackboksförfattare, som är så fenomenal på att ta läsaren i handen, få oss att bry oss om det vi förut inte kunde något om, väcka intresse för det gåtfulla i historien och det allmänmänskligt fängslande i mystiska dödsfall. Det hjälper att produkten är så tjusig, sidorna tjocka, illustrationer och fotografier finfina och layouten väl avvägd. Men det är Uusmas trygga, roliga, envist sökande ord som leder oss framåt - det är så svårt att släppa taget, vi är fast tills boken (liksom föregångaren) tar slut för fort. Dags att hitta något annat att bli besatt av.

[Helena Ferry · Rating 5 out of 5]

Äntligen! Expeditionen är en klar favorit - Uusmas besatthet så smittande, även om det räcker bra att vara lite mer lagom andrahandsbesatt... Vitön är en lika spännande fortsättning och jag slukade den. Vill ha del 3 NUU!

[Anton · Rating 5 out of 5]

Vilken otroligt rafflande läsupplevelse. Köp den här boken för bövelen, nästa expedition måste finansieras!!!

[Erica Persson · Rating 5 out of 5]

En fullständigt absorberande, poetisk och komplett läsupplevelse!

Det var inget mindre än ett privilegium att tillåtas frossa i Uusmas besatthet av Andrée-expeditionen än en gång. Jag hoppas så innerligt att hon en dag ska gå till botten med vad som hände på Vitön, men oavsett så har hon skapat stor konst med dessa böcker - de är allt annat än mossiga historieböcker.

Augustpriset 2025 tillhör, återigen, Bea!

[Josefine · Rating 3 out of 5]

Jag vet inte om jag tyckte den var så bra? Vissa delar var absolut intressanta men glöden i första boken verkar ha övergått till något annat och jag blir mest...trött. Då har jag ändå läst Expeditionen kanske fyra gånger eftersom jag tycker så mycket om den. Formgivningen är ju fantastisk dock, Lotta Kühlhorn borde ha vunnit Augustpriset

[Anna · Rating 3 out of 5]

Det går inte att komma ifrån att förväntningarna är höga, eftersom jag älskade Expeditionen. Samtidigt visste jag ju att Bea Uusma inte LÖST alla mysterier med Andréexpeditionen, det hade väl stått i nyheterna i så fall. Det var oavsett inte det jag förväntade mig. Jag vet inte vad jag förväntade mig? Boken är skriven på samma nyfikna, lite egendomliga och spännande sätt som Expeditionen. Bea Uusma är väldigt rolig i vissa textstycken. Andra texter ger den där frysande och ensliga känslan som hon förmedlade så bra i Expeditionen. Samtidigt kan jag inte komma ifrån känslan av att boken känns lite tom på något sätt. Där Andréexpeditionens berättelse tog plats mellan Beas berättelse i Expeditionen saknas det något nu. Förståeligt: vi vet inte så mycket mer. Och samtidigt kändes det som att boken behövdes. Dessutom är vissa delar av boken ändå sådär spännande som Expeditionen var. Jag vet inte, är tudelad. Kanske kan sammanfatta det med att Vitön var en läsupplevelse som jag gillade i stunden. Men inte något som etsade sig fast sådär som Expeditionen gjorde långt efteråt.

Kan inte låta bli att, trots allt, hoppas på en fortsättning någon gång. Bea Uusmas besatthet av Andréexpeditionen är verkligen så stark att den smittar.

[Maja · Rating 5 out of 5]

Herregud, alltså. Magiska otroliga människa?!? ÄLSKAR allt med det här. Sättet Bea Uusma kan skapa så otroligt mycket intresse för ett ämne jag aldrig hade reflekterat över innan Expeditionen är helt makalöst. Blir så inspirerad av hennes driv, passion och viljestyrka, och det känns så himla mycket begärt men jag vill så gärna ha en tredje bok… Den som ännu inte satt tänderna i Expeditionen + Vitön har sannerligen något att se fram emot. Herregud.

Side note: Om det tar lika lång tid som mellan bok 1 och 2 kommer jag vara 35 när tredje boken släpps, och helt plötsligt har jag något att se fram emot med att bli äldre.

[Rebecca Sjöstrand · Rating 5 out of 5]

Blev helt ärligt tårögd redan någon sida in i boken, det är otroligt att vara tillbaka i Bea Uusmas universum där allt handlar om Andreé. Och det håller i sig hela boken, jag vill ha ännu mer! Det är spännande, häpnadsväckande, roligt, sorgligt. Formen på boken med vetenskapliga redogörelser blandat med det personliga och alla vackra bilder gör det ständigt intressant. Älskade ”Vitön”!

[Sharlan]

Tycker allra bäst om att den blir en skildring av människans totala maktlöshet inför naturen. All planering, alla skisser, alla uträkningar, allt mänskligt kunnande - vad bryr sig en isbjörn om det?

[Frida Thelin · Rating 4 out of 5]

Lästes ut på en dag precis som hennes prequel. Från läsningen av förra boken tills nu har jag besökt deras grav, läst böcker om Nils och försöker begripa varför hans och Annas kärlekshistoria inte ännu gjorts till film. Mycket upprepningar från förra boken, men ja, nonetheless är det en enastående historia som tåls att upprepas. Några nya spännande detaljer avslöjas dock. Nya anteckningar och någorlunda ny information, dock mest spekulationer. Hjärtekrossande att varken burken med Annas brev hittats eller att Bea aldrig fick stiga iland på vitön. Hennes mani smittar av sig på mig, hon är i den här boken mer intensiv och hennes crazy eyes tittar på mig mellan raderna, på ett bra sätt

[Franz Katla · Rating 4 out of 5]

Läste jag den i samma hast som första? Ajjemen. Men lämnade den ett lika starkt intryck? Tyvärr inte.
Men, den avrundar något som den ska, vilket gör den väldigt läsvärd.

[David Mechler · Rating 5 out of 5]

Har man läst hennes första om expeditionen så måste man läsa denna också. Bra redigerad, bladvändare.

Har man inte läst (och gillat) den första kan man helt skippa denna.

[Maria Hermansson · Rating 4 out of 5]

Så välskriven och snyggt formgiven att jag behöver ta på mig fleecetröja och ullsockor efter en stund i sträckläsningen. Modigt av Bea Uusma att skriva klart och ge ut boken.

[Erika · Rating 5 out of 5]

kunde inte lägga ner den

[Rita · Rating 5 out of 5]

Hjärtskärande

[Lovisa · Rating 5 out of 5]

Jag skulle bara börja läsa ett par sidor innan jag skulle sova kl 23. Nu har jag läst klart.

[Tuva Ferner · Rating 5 out of 5]

Fruktansvärt spännande och en SÅ bra uppdatering av den första boken, älskarälskarälskar!!

[Nicco · Rating 5 out of 5]

Helt fantastisk uppföljare och helt värt väntan.
Längderna Bea Uusman är villig att gå för att nå sina mål ständigt förbryllar mig igen och igen. Hon beskriver sin inre värld så väl så att man känner sig in i alla hennes känslor, höjderna och de lägsta av låga. Jag var helt hooked och läste ut den på några dagar. (Är väldigt långsam på att läsa annars!) Fantastiskt fint formgiven är den också såklart. Förväntade inget mindre men det gjorde verkligen upplevelsen.

Loggboks delen från hennes expedition var så jävla bra! Det fanns sån epik till när det norska fartyget kom för att titta till läget. Jag blev lika överlycklig som jag blev krossad som när vattnet var helt klart till när isbjörnarna vägrade lämna sin position. Allt hon hade arbetat för i 6 år var framför henne. Men helt otillgängligt.

Och gud... slutet.
Helvete vad deprimerad jag blev.
Boken handlar ju såklart om hennes nya fynd om Andreé expeditionen. Men jag vill tro att denna bok handlade just om Bea och hennes relation till Andreé expeditionen, hennes relation till hennes besatthet. Hennes extentiella kris och inre konflikt om, vad fan håller jag på med?
I slutet av boken tolkade jag att hon gav upp. Hon gav upp på en av sakerna som gav hennes liv mening. Och försökte gå vidare från hennes besatthet. Man känner av hur starkt hon bryr sig genom boken, så att avsluta boken med den sista meningen. "Vad gör jag ens här." Jag blev väldigt väldigt ledsen.

Dock... om man följer Bea Uusma utanför böckerna får man snabbt reda på att, hon har fan inte gett upp. Hon ska på en till expedition! Det är klart!
Så det går emot slutet på boken... men isolerar man boken så har Bea en bra och tydlig personlig resa från start till slut.
Kanske till och med bättre än "Expeditionen: min kärlekshistoria".
Rekommenderar starkt.

[Elvy Netzel · Rating 5 out of 5]

Spännande att följa Bea Uasmas sökande efter svaren på varför Andrée-expedition dog efter bara tre dagar på Vitön. Men klarade tre månaders vandring på isen.
Bea Uasma använder sina besparingar för att ordna en expedition till Vitön. Det är fartyg, vetenskapsmän och även hund som kan hitta historiska skelettdelar från mänskligt skelett. Det är svårt ta sig iland på Vitön. Isbjörnar, havsströmmar och isbjörn sätter stopp för den här resan.
Allt sökande efter ett svar har i alla fall gett henne en mycket bra teori om hur det har gått till. Doken slutar med.
Boken är spännande från första till sista sidan. Man kan inte läsa en bättre deckare!

[Elsa · Rating 4 out of 5]

5 stjärnor för hennes fullständiga besatthet och att den var omöjlig att lägga ifrån sig.
4 för att den blev lite upprepande mot mitten.
4,5 egentligen
Den väckte så mycket tankar i mig om forskningsetik, -möjligheter och om sättet som finansiering bestämmer vad det överhuvudtaget går att forska på. Dessutom är det ju sjukt fascinerande med en olöst gåta som någon grottar ned sig i, och med arktiska expeditioner generellt.