Jag önskar dig lagom lycklig

by Tove Alsterdal

Samma dag som hans första dotter föds tar han bakvägen ut, till kvinnan på andra sidan gården.

Inger Wahlöö är nyskild, Alvar Alsterdal är gift. Deras historia ska pågå i många år.

Jag önskar dig lagom lycklig är en berättelse om kärlek, lögner och svek. Historien utspelar sig i Malmö kring 1960-talets början, när Sverige ser fram emot den lyckligaste tiden i mänsklighetens historia. Den handlar om författarens far och älskarinnan som aldrig kom över honom.

Jag önskar dig lagom lycklig är Tove Alsterdals första roman utanför spänningsgenren.

225 pages, Hardcover

Published September 9, 2025

About the author

Tove Alsterdal was born in Malmö, Sweden, and has worked as a journalist for over 20 years before she had her debut novel published.

Reviews

[Rebecka Vigren]

Första tredjedelen var en solklar femma, sen tyckte jag den tappade tempot lite. Snyggt skriven med olika berättarperspektiv och väldigt uppfriskande med ett ”du-berättande”

[Tove]

Tog en vändning man inte såg framför sig. Först var jag beredd på att boken skulle tappa det lite när perspektiven började bytas ungefär hälften in, men fan… va fint det blev! Alla kvinnor finner vi oss i en sån här situation någon gång i livet och varför är det så? Varför kan så många känna in sig i detta? Kvinnoskildring på sin topp. Är verkligen helt GOLVAD av Alsterdals författarskap. Redan vid första sidan fick man känslan av att man läser en Ditlevsen roman, roligt nog så verkar det vid flera tillfällen som att Ditlevsen har varit en stor inspiration för Alsterdal. Sen måste det nämnas, Alsterdals talang för att få läsaren att byta sida och sympatisera för den karaktär som Alsterdal VILL att man ska sympatisera för. Ska jag känna för Inger? Nej då vänder Alsterdal och säger du ska känna för den här karaktären, och då gör man det! Man faller som under hennes makt. Helt otrolig läsning. Det här känns som att den kommer gå mot klassiker-status, åtminstone i mina ögon!

Tipstips: läs boken helt ovetandes, läs inte ens färdigt baksidan av boken innan du tar dig an den.

Jag älskar redan att heta Tove men vid en sån här läsning är det extra kul.

[Elsa Östlund]

Jättebra!!! Påminner om Tove Ditlevsens

[Emma Eklund]

Älskade denna. Rekommenderas varmt!

[Linda]

Oväntat och overkligt bra. Lite skrämmande och sorglig

[Amanda Jonsson]

En bok man måste reflektera över. Tänkvärd men rätt så seg.

[Ulrica Kulturladyn]

En vacker berättad historia som ger extra nerv då man vet att den har verklig anknytning. Tänkvärd och berörarande!

[Sofia]

Hur sammanfattar man två liv i en bok? Tove gör det bra och värdigt. Historien blir något extra när man förstår att det är byggt på verkligheten.

[Isidora]

Det fattas något...första delen är mycket bra, sedan blir det trist med många upprepningar.
Jag gillar språket dock.

[Mina Widding]

Lyssnat som ljudbok främst.

En berättelse om relationer och äktenskap, om vad kärlek är och hur den kan uppfattas olika av de som känner den. En berättelse om en player. En berättelse om en duperad älskarinna, och en duperad fru. En släktberättelse. En försoningsberättelse, som kanske inte leder till försoning för de inblandade, men för de efterlevande, för jaget som finns i berättelsen - Tove. Om att förstå hur det blev, och acceptera, känna igen det mänskliga, våra mönster. En berättelse om starka kvinnor.

Jag tycker att utgångspunkten här är spännande, jaget som är Tove, riktar sig i den största delen av boken till ett du, som är faderns älskarinna. Anslaget är att gå in i hennes berättelse, se det från hennes synvinkel. Det känns nytt och intressant, och skapar ett spänningsfält, ett driv. Sedan tar fler perspektiv vid, vi följer Alvar, vi följer Elsa i perspektiv utifrån (men med exempel i jagperspektiv från dagböcker, brev), någon instick igen från Ingers perspektiv. I slutet upplever jag Elsas återberättelse om samma tid som Alvar beskriver som ett upprepande, alltför överlappande. Kanske hade det fungerat bättre om jag lagt ifrån mig boken mellan varven, men nu läste jag hyfsat kontinuerligt, och då blev det lite för tätt inpå. Tyckte däremot om att få vara i de andra perspektiven också, att få ett grepp även om deras versioner och karaktärer, och hur de skiljer sig från Ingers berättelse, sätter den i ett annat ljus.

Kanske en av de tydligaste exemplen på att "gå i den andres skor" som jag sett, i ett skrivande som utgår från biografisk, självbiografisk grund. Jag brukar göra den övningen i mina själv/biografiska kurser. Känner spontant att den här boken kommer att hamna på min inre litteraturlista för de kurserna, just för det här greppet med perspektiv och att hantera ett biografiskt material, en biografisk utgångspunkt i det egna skrivandet.

Uppskattar att Alsterdal tagit klivet bort från spänningsromanerna. Den genren behärskar hon galant, men i den här formen kommer hennes talang ännu mer till sin rätt.

[Martinas bokhylla]

Det här är historien om en frånvarande far och hans älskarinna. Med fokus på Inger Wahlöö och hennes relation med den karismatiske Alvar Alsterdal växer en berättelse fram, fylld av kärlek och passion, men också av svek och sorg.

Tove Alsterdal växte inte upp med sin far, och jag uppfattar boken som ett sätt för henne att lära känna honom och kanske också skapa en förståelse för hans liv och de val han gjorde. Det är ingen smickrande bild som målas upp. I stället framträder en stundtals svag man som under många år bedrar sin fru.

Inger Wahlöö framstår däremot som stark, självständig och framgångsrik. Men bakom fasaden möter vi en kvinna som fastnat i ett förhållande byggt på lögner. Det visar sig att Alvar inte bara ljuger för sin hustru utan också håller kvar Inger genom falska löften om ett framtida liv tillsammans.

Berättelsen utspelar sig i Malmö med början på 1950-talet. Författaren skildrar en tidstypisk miljö och låter flera personer ur dåtidens kulturelit passera genom berättelsen. Jag upplever en särskild ömhet i skildringen av Ingers liv, något som skiljer sig från de avsnitt där fokus ligger på författarens mor, den bedragna hustrun. Den delen upplevde jag som berättelsens svagare parti.

En lågmäld och personlig berättelse om kärlek, svek och längtan efter förståelse – där författaren söker svar på frågor som kanske aldrig fullt ut kan besvaras.

[Helena Persson]

En historisk roman som handlar om Toves pappa Alvar och hans älskarinna Inger Wahlöö. Romanen utspelar sig i slutet på 50-talet och början på 60-talet. Tove skriver vackert om Inger, hon har ett du-tilltal i de kapitel som handlar om inger Wahlöö, där hon pratar direkt till henne. Inger och Alvar arbetar på samma tidning. Inger blir kär i Alvar trots att han redan är gift och dom inleder ett förhållande. Dom bor till och med på samma gata och Inger kan se Alvars lägenhet där han bor med sin fru och dotter, Toves storasyster. Alvar säger att han ska skilja sig och ber Inger ha tålamod, då Alvar inte vill lämna sin fru när deras dotter är så liten. Han ber henne vänta några år, men så blir hans fru återigen gravid, med Tove.

Intressant, välskriven, en kärlekshistoria som ibland känns väldigt sorglig då läsaren förstår att Alvar ljuger för Inger. Det är också intressant att följa arbetet på tidningen under en här tiden. Inger och Alvar reser runt i Europa som präglas av kalla kriget och Berlinmuren som byggs. Ett fint tidsdokument.

[Linda F]

3 stjärnor pga det fantastiska språket, handlingen hade fått en 2:a. Biografi eller roman, lågmäld och lite sorgsen är den iallafall. Vi får följa Inger, Alvar och Elsa, allt kretsande kring en man som har affär på affär, och alla är de den stora kärleken, och han tror nog på det själv också. Första tredjedelen kändes intressant, sen tappade den fart och blev ganska tråkig, men tar sig igen på slutet. För mig väcker den irritation över kvinnornas oförmåga att se honom för vem han var. Men så har jag inte heller stått i deras skor, vilket kanske skulle ändra min syn på boken.

[Malin Nielsen]

Trevlig bok om Toves pappa, mamma och pappans älskarinna. Det är fint att skriva om människor med övertygelsen om att dom är just det - mänskliga, varken goda eller onda. Men Alvar var ju lite av en rövhatt. Mycket tydligt sökte han den perfekta kvinna och när han inte fann henne blev han om och om igen besviken samt skyllde det på henne. Inger var fruktansvärt naiv i sin briljans. Även ganska hänsynslös stundtals. Elsa var den enda som gick ur boken med hedern i behåll. Och det kan väl ändå tänkas vara det rimligaste resultatet med tanke på författaren.

[Inventingwater]

Wow alltså vilken bok…. Lyssnade igenom hela på kanske två dagar och damnnnn jag tror nog jag gillar sånna här semi biografiska historier— eller så är det bara Tove Alsterdal som är en sjukt bra författare

Vilket som så kommer jag vilja lyssna/läsa mer (såg seriöst en av hennes böcker på Myrorna förut idag, men jag iggade sönder den för jag ville bara ha terry pratchett böcker… men ångrar mig nu. Får se om jag pallar dra dit igen)

[Anna Schultz]

Ojämn. Som helhet välskriven och när jag läst de sista sidorna som knyter ihop allt är jag glad över att jag läste boken, men i mitten höll jag på att ge upp.
Människan är ett märkligt djur. Mannen som är otrogen gång på gång och kvinnan som förlåter, tror och hoppas. På något sätt sorgligt alltsammans.

[Victoria Antonsson]

Fint berättad om kärlek och svek på så många plan, och snyggt sätt att få med flera perspektiv. Stundtals lite seg och lång men glad att jag läste klart. Lämnar mig med en känsla av värme, vemod, sorg och lite bitterhet mot Alvars dubbelliv och de offer han lämnade bakom sig.

[Johanna Granlund]

Lyssnade. Jag tyckte mycket om det fyrdelade perspektivet som fördelades mellan älskarinnan, mannen, frun och den äktenskapliga dottern. Tove Alsterdal tycker jag skriver med en perfekt avvägd nära innerlighet och distanserad realism. Där de olika kvinnornas smärta får utrymme.

[Nadja Olsson]

Kul med en inblick i 50-60talets Malmö. Kärlek, svek och den andra kvinnan. Man har läst det förut. Intressant ändå att skriva om sin egen pappa och hans kvinnor. Men speciellt drabbande var den inte för mig.

[Eva Wennås]

Jag tyckte om att läsa/lyssna på denna boken. Tiden, igenkänning på många nivåer. Malmöskildringar. Kopplingar till Österlen. Och att jag varit klasskamrat med Tove. Mycket som liksom gjorde att jag kände mig nära boken. Dock kände jag mig INTE nära Alvar. Där är det svårt för mig att förstå.

[Sverker Brundin]

Första tredjedelen av boken är riktigt bra, intensiv, medryckande, tänkvärd. Delen om Toves pappa är lite mer avståndstagande, här blir engagemanget svårare. Och sista delen med huvudsakligt fokus på mamman är helt ok men når inte samma höjder som början av boken.

[Maria Stålbrand]

En fin och sorglig berättelse om otrohet på 60-talet! Välskriven med tydliga beskrivningar av både livet, känslor och även miljön.

[Anna Backlund]

Modig biografisk roman om författarens föräldrars liv, skriven på ett språk som glittrar och berör. stark fyra.

[Lisa Wikander]

Njaaa. Hade höga förväntningar men fastnade inte riktigt för karaktärerna. När berättelsen väl blev spännande tog den en annan vändning och handla om något annat?

[Lena]

With a quiet everyday tone and a poetic undertone, the story continues in love and infidelity.

[Emelie]

lite långsam…men en historia som lämnar avtryck. sorglig!

[Anna Svanberg]

Mycket bra skriven! Intressanta perspektiv och bra miljöskildringar!

[Therese Hellström]

Lyssnade via BookBeat.
En bok om begär och olycklig kärlek. Smått erotisk.