Och runt mig faller världen

by Marit Sahlström

I en liten by bor Ett med sina föräldrar och tre småsystrar. De springer vilt på grusvägarna. De matar kaninen. De åker ut till ön på sommaren. Allt är som det ska vara.
Ingen av dem anar det mossgröna mörkret som närmar sig, som bäddar in deras hus och plötsligt förvandlar dem till en familj som präglas av sjukdom och död. En familj som slåss för att överleva.
Ett står mitt i och ser sina systrar blekna bort, ser föräldrarna jaga efter räddning, brottas med skulden som tär på dem alla. Hon kämpar för att hålla sig kvar i livet, trots att det inte blev som hon tänkt. Vad händer när de man älskar inte längre vill leva? Vad händer när de man älskar vill leva men inte får? Kan man stå kvar när världen faller?
Och runt mig faller världen är en insiktsfull, försonande och berörande debutbok om vad som händer när den värsta sorgen drabbar oss. Det är en överlevnadsbok som handlar om allt vi inte kan skydda oss mot, om att leva i skräck för att de man älskar ska dö ifrån en, om hopp och oändlig kärlek.

270 pages, Hardcover

First published December 1, 2014

Reviews

[Ante]

Trodde jag skulle dö när jag läste den här.
ALLT GÖR ONT I MIG NU

[Lott]

Den här boken fick mig att sträckläsa böcker igen, som jag inte orkat på jättelänge. Första halvan av boken berörde mig så djupt att den förtjänar 5/5, medan andra halvan inte kändes precis lika bra (men ändå nästan fantastisk).

[Kasper Englund]

Bara läs den.
Vill inte säga för mycket om den (tror den är bäst när man läser den utan en för tydlig bild av den) mer än att den handlar om sorg, anhörigrollen, att tro att man går säker från död och olycka. Och hur fan man lyckas leva vidare när både andra och en själv går sönder.
Och så finns det ett ljus där nånstans utan att det blir en obligatorisk silver lining: hur de där små stunderna som vi inte alltid tänker på som så speciella i nuet, är det där man tänker tillbaka på. En blick, ett skratt, en smekning på armen.

Ser fram emot att läsa hennes senare bok också.

[Ana]

En fruktansvärt gripande läsupplevelse. Titeln talar sanning.

[Anna Wallman]

Något av det sorgligaste, mest gripande jag läst.

[jenkamichiko Jenny]

Vi läser den här romanen med bokcirkeln. Sahlström är för mig en ny författare och jag har inga särskilda förväntningar på henne och/eller hennes verk. De första sidorna väckte redan starka känslor och läsningen är känslosam och tankeväckande. Karaktärerna hänger med mellan lästillfällena. Djupa och allvarliga ämnen där psykisk ohälsa presenteras i flertalet former.

Sahlström har en grym, unik och mycket suggestiv berättarteknik. Genom avidentifiering planterar hon idéer som hjärnan tolkar och översätter till närmaste omgivningen. Imponerande och skickligt!

Jag ser fram emot vår träff med bokcirkeln och diskussionerna. Jag är glad att vi valde den här boken.

[Yrsa]

gråtvarning.

[Sandrine]

Wonderfully written book with a lyrical prose that grips you from the very start. A heartbreaking story that will stay with me for a long time. The second half was less to my taste than the first half as the beast that is her pain became a little too much like a ghost story and the pains and tribulations started to feel a little too accumulated, but it is still beautifully written. The fact that no one (or nothing) has a real name is a nice touch, making you feel like it could be anyone. It will haunt me for a long time.

[Evelina Berg]

Att vara anhörig när livet drabbar. Att stå bredvid och se de man älskar tyna bort i kropp och i själ. Att drabbas av livets grymhet och tidens obarmhärtighet. Den som alltid går vidare, även när världen runt en faller.

Jag sträckläste boken en stormig eftermiddag. Drabbades av svärtan och kärleken. Så enkelt, rättframt och rakt upp-och-ner. Inga krusiduller. Bara livet som är. Och som går vidare.

[Mina Widding]

En vacker berättelse om sorg, sjukdom och bedrövelser. Om Odjuret som tycks hemsöka jagets familj, genom systrarnas grava ätstörningar, morföräldrarnas självmord, genom moderns cancer, det tar aldrig slut. Vackert språk, aldrig för kletigt, men tungt förstås. Jag tyckte mycket om att vistas i en här bokens värld.

[Camilla]

Jag orkade inte läsa så långa stycken för den gör ont att läsa. Marit Sahlström har verkligen lyckats fånga känslor av vanmakt, ilska, sorg och kärlek. Det är en välskriven roman med driv.

[Sophy Elevall]

Bland det starkaste och sköraste jag läst. Jisses.

[My Blomberg]

Har Aldrig. Någonsin. Gråtit så mycket till en bok som till denna.
Var tvungen att ta pauser då jag inte kunde se vad som stod.
Ful-grät i stort sett från början till slut, i timmar i sträck.

[Freja Salö]

Sjukt hemsk, sjukt bra. Otrolig skönt med en kort bok med tät handling och språk, absolut inte seg och/eller pladdrig.

[Erika]

Vacker, gripande och berörande. Otroligt stark bok.

[Erland Berg]

Intressant men lite trögläst.

[Ellinor Persson]

Har tänkt på den här boken varje dag sedan jag läste den för 5 år sedan.

[Kristina R]

Fin och stark. Men så fruktansvärt sorglig. Har aldrig gråtit så mycket.

[Irina Johansson]

Tänk så många ansikten sorgen har. Sahlströms formuleringar är vackra. ♡

[Clara]

Först var boken bra; sorglig, fint skriven och korta kapitel som gör det enkelt att läsa. Men sen mot slutet så föll det tyvärr. Det kändes plötsligt påskyndat och stressat, därför som den föll från en fyra till en trea.