Fiskaren

by Linda Segtnan

Det är midvinter när jägmästarhustrun Magdalena Grip anländer till sitt nya hem – Helö gård i Småland, omgiven av den mörka skogen. Vid sidan av Magdalena och maken Johan bor där redan den tyske bokhållaren Becker och jungfrun Annie. Jungfrun påstår att det spökar på Helö. Historierna väcker ovälkomna minnen till liv i Magdalena. Det dröjer inte länge förrän det knackar på dörren och någonting släpps in. Lojaliteter och maktförhållanden sätts i gungning, och i försöken att komma till rätta med de oförklarliga fenomenen vänder sig Magdalena och Johan till både andeutdrivning och psykoanalys.

Vem avgör vad som är verkligt? Kan Magdalena ens lita på sig själv?

260 pages, Hardcover

Published January 16, 2026

Reviews

[Elsa]

En drömsk och egendomlig bok, som att glida in och ut ur verkligheten, att inte veta vad som är vad. Och den klaustrofobiska känslan av att dom man ska kunna lita på - sin make, sin läkare, sina vänner, sig själv - vart man än vänder sig så vänder dom sig bort.

En roman med många bottnar och som jag tyckte om. Enda anledningen till fyra stjärnor istället för fem är för att jag upplevde att det var lätt att halka ur läsningen, jag kände mig ibland som ”utanpå” berättelsen, som att det jämt var saker jag missade. Kanske är det just för att det är svårt att veta vad som är verkligt och inte och det är ju berättelsens själva kärna på något sätt.

Även skönt att läsa om en kvinnlig karaktär med npf ur ett inifrånperspektiv utan att det blir stereotypt eller skriver en på näsan.

[Pernilla (ett_eget_rum)]

Älskade slutet i all sin tragiska prakt 💔

[Miranda Ingman]

Älskade Åttonde huset, älskade den här!

[Josefine]

Nej men vad var det här för MYS. Perfekt bok att läsa i februari när man ändå bara vill sitta inne och dricka te.

[Ellen Borg]

kändes som att läsa en barnbok tyvärr

[Fanny Svärd]

Så otroligt välskriven, spännande, kom under huden på ett sjukt sätt och höll mig uppslukad hela vägen.

[Mary Lennox]

Utsökt. Språket flyter fram på ett underbart vis och målar den dova, kusliga stämningen i klara färger. Detaljerna, dialogen; allt sitter. Vet inte riktigt hur jag ska formulera mig men den här boken borrade sig in i mig totalt.

[Anna-Karin Rosvall]

Jag tycker ämnet är intressant men det lyckas inte helt. Jag skulle vilja att det inte var så tydligt att hon är sjuk, att det läggs fram mellan raderna. Tycker inte heller att beskrivningarna av det spöklika är så läskiga, ibland var det lite svårförståeliga tom. Blev inte rädd alls, och då är jag ändå lättskrämd. Men överlag intressant och läsvärd.

[Johanna Gerda Sundholm]

4,5 om vi ska vara petiga. som gammalt det okända-fan är jag extremt nyfiken på vad för sorts hjälp vendela cederholm bidrog med under skrivandet. älskar du kvinnohistoria och hemsökelser är det boken för dig, är du dålig på dofter och parfym (som jag, åtminstone i jämförelse med linda) kanske du känner att det får ta lite väl mycket plats i berättelsen. men vilken berättelse sen. vill läsa om när det blir mörkt i höst. kanske hinner lära mig mer om dofter innan dess.

[Linda]

Spännande och bitvis läskig. Men slutet, blev lite besviken där.

[Fanny ✨]

fiskaren var en fin och stämningsfull spökhistoria. böcker med hemsökta hus är alltid en dragare för mig. tyckte om språket och att det var en tydlig handling samtidigt som en del skedde mellan raderna. frågan om magdalena är galen eller inte genomsyrar hela berättelsen och är slutligen upp till läsaren att avgöra. en annan viktig hållpunkt är något som tyvärr alltid är aktuellt: kvinnor behandlas alltid som en andra klassens medborgare, oavsett klass. skulle rekommendera den till läsare som gillar historiska romaner med övernaturliga element.

[Natalie (CuriousReader)]

I ’Fiskaren’ av Linda Segtnan följer vi Magdalena Grip som just flyttat från Stockholm till en liten ort i Småland. Vi får intrycket av att hon (och hennes man, jägarmästaren Johan) snarare flytt från något än till något. Snart visar det sig att Magdalena bär på en last - länge är det oklart om hon själv lider av någon form av psykos eller om hon faktiskt är hemsökt av en ande. I det nya hemmet hörs knackningar i väggar och dörrar men de kan inte föranledas till en mänsklig varlese. Husets invånare - Magdalena, Johan, deras huskamrat bokhållaren Becker och jungfru Annie - blir alla drabbade av den skugga som hänger över huset och gården. Det märks att Linda Segtnan är en historiker för jag trodde helt och fullt på att det här var en memoar och inte en historisk roman; jag såg Magdalena och hennes förtvivlan över att tappa greppet av verkligheten och kontroll så tydligt framför mig. Den känsla av ensamhet som flytten inneburit, isolationen som förstärks av vintern och Johans distans, hennes avsaknad av meningsfulla relationer överhuvudtaget - de som betytt mycket för henne i Stockholm verkar inte nå henne där hon nu befinner sig. En spännande, gotisk roman om sorg, ensamhet, och gränslandet mellan de levande och de döda.

Tack till Albert Bonnier för mitt läsex!

[Jonas Paro]

I Åttonde huset, Segtnans tidigare verk, befann sig författaren av allt att döma i ett psykiskt instabilt tillstånd vilket genererade en väldigt starkt läsupplevelse. Här är det huvudkaraktären som kämpar med de inre vanföreställningarna vilket gör boken aningen mindre intensiv. Att man inte riktigt vet om allt som sker är en sjuk människas fantasi eller verklighet är här ett fungerande berättargrepp.

Stark trea!

[Annamaja S]

Nämen åh! Här sitter jag på tunnelbanan bland fluffiga vinterjackor och ägnar mig åt härlig eskapism i form av den här lilla godingen (som dessutom är så snygg att damer på bussen frågat vad jag läser): herrgård, sekelskifte, ormbunkar, underbara dofter, spöken och kvinnohistoria – miljöerna är så levande att jag glömmer var jag är.

[Erica Pettersson Juntti]

Första halvan 👍👍👍 Scaryyyy! Men med subtilt språk som fungerar avdramatiserande på det sättet att man då aldrig är beredd på det läskiga. Andra halvan va tyvärr mer av en trop man läst mången gång förr.

[Åsa Bolin]

Inte riktigt min smak av bok. Ganska tråkig och dryg. Lite spänning emellanåt dock

[Tea Unnebäck]

Nådde inte riktigt hela vägen. Stora ambitioner, som den inte levde upp till. Men fortfarande en bra bok.

[Åsa Levin]

Älskade. Slukade.
Tack för språket. Beskrivningarna. Karaktärerna. Berättelsen. Ville bara läsa, och när jag inte gjorde det tänkte jag på boken.

[Emmy Persson🖤🥀⚔️]

2,5⭐️ för den var spännande i början och mitten men förvirrade mig hela slutet, kanske var meningen.. men inget som funkar för mig riktigt ☺️

[Salina]

Alltsååååå 🖐🏻😩

[Daniela B]

Story 3,5
Language 4

[Stora Råttan]

antingen så har jag damp eller så är detta den tråkigaste boken jag läst. det gör mig ledsen att spökerier ej roar mig. synd då den tidiga 1900-talsstämningen är mycket het!!!!!

[Nina Åkerhielm]

Denna bok var en konstant rysning. Linda Segtnan utforskar människans groteska sidor och mörka öden med otäck träffsäkerhet och målande språk. En perfekt läsning för de som älskar gotisk litteratur.