Reglerna

by Silas Aliki

Silas Alikis romandebut Reglerna tar plats i den strama och slutna värld där lågstadiepojken Ette, som vissa betraktar som en flicka, växer upp. I hans familj är ömheten frånvarande och våldet närvarande. Ette behöver utveckla strategier för att förstå de strikta Reglerna som verkar utgå ifrån hans pappa. I brist på omsorg söker Ette närhet i tingen och försvinner in i sin fantasiskog där andra regler gäller. Han skulle försvinna dit för evigt om det inte vore för att han måste vara kvar och skydda sin lillasyster. När situationen blir för svår bestämmer han sig för att de båda måste fly hemmet.

Reglerna är en roman om klass och våld, och om den ömhets- och frihetslängtan som lever också på den kargaste plats.

Genres: Swedish Literature

211 pages, Hardcover

First published January 23, 2026

Reviews

[Hanna]

Oerhört sorgligt och välskrivet om ett barns upplevelse av en våldsam och kontrollerande pappa. Som läsare blir det tydligt precis hur oberäknelig pappan är - trots att det finns regler. Regler som ingen uttalat, men som huvudkaraktären Ette ändå förstår är avgörande. Det är hjärtskärande att läsa hur han söker skydd hos sin mamma och hur han i sin tur försöker skydda sin lillasyster. Han har så mycket omsorg i sig. Barnperspektivet är avgörande för berättelsen - gränserna mellan verklighet och det andra suddas ut på ett så självklart sätt att det bara kan berättas av ett barn. Språket är sinnligt på ett sätt som gör att berättelsen går rakt in i mig.

"Det närmaste körsbärsträdet har han gett pappans namn. Det som står borta vid har han gett mammans. Han drar handflatorna över trädens bark. Han tänker att de långa, djupa sprickorna i stammen är hudsprickor. Han tittar ofta på sina föräldrars händer, på sprickorna vid nagelkanterna hos mamman, det torra området mellan tummen och pekfingret hos pappan. Mammans händer är mjuka av handkräm när det är kväll. Hon säger att det gör ont när hon smörjer in dem och att det beror på sprickorna. Pappan smörjer inte in sig och säger inget om sina händer. Han vill få bort sprickorna i träden. Han tänker att det skulle hjälpa med vatten, att vattnet ska fungera som hans tunga gör när han drar den över läpparna. Vattnet kommer att mjuka upp trädets hud och sen kan ha bita bort hudflagorna. Han ska börja med pappaträdet."

[Lizzie]

Den sorgligaste boken jag har läst. Detta är en berättelse om en vuxenvärld som sviker barnen gång på gång och helt ärligt kändes varje sida som ett knytnäveslag rakt i magen. Jag tycker den är skickligt berättad, barnperspektivet känns väldigt äkta och som läsare är det svårt ibland att skilja på fantasi och verklighet, samt hur mycket tid som passerar (precis som för ett barn alltså). Jag kommer spendera de närmaste 20 åren med att fundera på den här boken, tack Silas Aliki

[Josefin]

Det var länge sedan jag läste nåt som fick mig att känna så mycket. Så fin och så sorgsen.

[Felicia Mansikka Lenz]

Otroligt gripande skildring av våld inom familjen ur ett barns perspektiv.

[Erica Pettersson Juntti]

HEARTbreaking. Fruktansvärd och fruktansvärt bra.

Lågmält och våldsamt samtidigt, gripande utan att vara det minsta sensationalistisk. Obehagligt sakligt språk som gav mig mindfuck då jag inte. kunde. sluta. läsa om nåt som var så klaustrofobiskt.

Andra allmänna anteckningar som gjordes under läsningen:
Vinterdjuret man vill ju bara krama om
Så fint om egenskapandet av baddräkten för könseufori
Krukväxtskogen!!! Aj. Aj när han borstar lillasysterns tänder aj på så mycket
Farmorn!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Dö

[Johan]

"Reglerna" ger mig vibbar av Marieke Lucas Rijneveld, med den skillnaden att Silas Aliki är fruktansvärt bra medan det jag läst av MLR i ärlighetens namn är rätt kass, och den briljante Thomas Korsgaard (minus humorn). Oerhört stark läsupplevelse och jag ser väldigt mycket fram emot att få ta del av fortsättningen på detta författarskap.

[Matilda]

Fruktansvärt tungt ämne att skildra men barnperspektivet ger det en osentimentalitet som lindar in tragedin i språk och världar ett barn förstår. Läste den på en kväll. Såg slutet komma men var inte desto mindre berörd. Vet inte varför men istället för tårar är jag bara... avtrubbad?

Gillar omslaget också.

[Åsa Levin]

Läsvärd! Fantastiskt språk och jag älskar porträtten och beskrivningarna. Man är på plats, känner känslorna och upplevelserna. Men, berättelsen känns framskyndad och det finns många trådar jag velat se nystas klart, många ändar som hade behövt knytas samman.

[V]

Hemsk, men viktig, roman om barn i utsatthet och våld i hemmet. Fint skildrat när det kommer till barns tankevärld. Stilistiskt korthuggen och stram, vilket stundvis gör texten något ryckig.

[Philippa]

AJ! Mest smärtsamma boken jag läst.

[Louise]

🪴😭

[Teresa (nneeekis)]

3,5 ⭐️😭

[Louise]

:(

[Anna-Karin Rosvall]

Jag har lite svårt att läsa om för explicit hemskt våld, men det är nog mer mitt fel. I övrigt en bra bok med barnperspektiv. Ger många tankar.

[Jon Ely]

nej men 💔💔💔

[Christian Essen]

Isande berättelse om våld och förnedring som nedärvs genom generationer. Om tystnaden och den medskyldiges bortvända blick.