Josef har avtjänat sitt straff men på utsidan av murarna är livet inte vad det en gång var. Han har bestämt sig för att inte återvända till kriminaliteten, men verkligheten slår till hårt. Kan man verkligen sona sina brott i ett samhälle som dömt en för all framtid?
På andra sidan jorden försöker Antonia fly sitt förflutna. När hon plötsligt står ensam inser hon att det är dags att återvända till Sollentuna. Där hemma väntar ännu en kamp – att skapa ett nytt liv när drogerna fortfarande styr varje tanke.
Familjen Mansour beskyddar sina territorier med all kraft de har, och samtidigt måste de hitta nya vägar för att expandera. Josef dras in i klanens planer och Antonia riskerar att fångas i deras nät. Snart är kriget ett faktum.
Kriget är den andra delen i Klanenserien. Det är en omskakande skildring av gängkriminalitetens hänsynslösa våld och påverkan på vårt samhälle, allt för att bibehålla en maktbalans som konstant utmanas av de pågående gängkrigen.
Pascal Engman is a former journalist. Affected by the increasingly threatening rhetorics towards journalists in Sweden, he took some time off and travelled to Chile, where he wrote Patrioterna: a dark thriller about what can happen when people begin to act after their vitriolic words on social media.
Del två där vi fortsätter följa familjen Mansour, Josef, Antonia, Marko och andra som är fast i en hållhake i den kriminella undervärlden. Josef har precis avtjänat sitt fängelsestraff och gör allt för att vara en hederlig medborgare. Men när kokainsmugglingen via färjan upptäcks måste nån hitta en ny väg, och familjen knackar på Josefs dörr. - rädd att jag skulle ha svårt att komma in i då det va längesen man fick läsa del ett, men oj vad skickligt man bara vävdes in i bokens verklighet - så starka band till karaktärerna så det gör ont i hela mig när saker händer, för det gör det utan att man är beredd - den bara flyter och utvecklas och den gör mig så provocerad
Betyg: 5 av 5. . Pascal Engman är verkligen en av mina favoritförfattare. Jag har läst allt som han har gett ut, och jag tror att det här är den fjortonde boken som jag har läst av honom, och dom har alla varit mycket bra. . Den här boken, Kriget, är den andra delen i Klanen-serien. Den första boken heter Klanen, och den fick högsta betyget av mig. Och det får även den här andra boken, för den var absolut lika bra. . Böckerna känns nästan dokumentära. Dom är väldigt välskrivna. Och oerhört aktuella. Viktiga är dom också. Och otäcka och hemska. Men även berörande och gripande. Jag kan verkligen rekommendera båda böckerna, för dom ska läsas i rätt ordning. Jag kommer helt klart att följa serien, och ser redan fram emot nästa bok. För jag vill absolut veta hur det går för alla personerna i boken. . Jag varvade e-boksläsning med ljudbokslyssning, i 1,25 hastighet, bra inläst av Stefan Sauk. .
Bra, men storyn är inte lika tight som i den första boken. Jag gav den första 5 av 5, denna vill jag ge 4,5 av 5. Det var några smådetaljer i berättelsen som inte kändes helt logiska, men överlag är den spännande och håller ett gott tempo.
Det är imponerande hur väl Engman lyckas fläta samman de olika handlingslinjerna. De frekventa hoppen gör dock att det känns som vissa karaktärer får en något ytlig utveckling, särskilt när de genomgår betydelsefulla händelser som hade förtjänat mer insikt.
Trots det en av de bästa böckerna jag läst i genren på länge! Beskrivningarna är trovärdiga, ämnet relevant och slutet gjorde att jag direkt såg fram emot nästa bok i serien!
JÄTTEBRA OMG!!!!! Så spännande jag har varit helt besatt, läste ut på två dagar. Längtar till nästa del. Lätt 5 stjärnor, den var bra exakt hela tiden!
Detta är den andra delen i Klanenserien, som inleddes med Klanen.
Man skall läsa böckerna i rätt ordning, handlingen fortsätter där förra boken slutade. Det är en del bitar i början som friskar upp minnet vad som hänt tidigare.
Det finns författare som man inte kan lovorda tillräckligt mycket. Nu vill jag absolut inte förminska andra författare som jag läser och vars böcker jag gillar riktigt mycket. Men när det kommer till Pascal Engman så kan jag inte låta bli att ösa ut beröm.
Ändra från första boken han gav ut så har han levererat spänning på högsta nivå. Han har även skildrat olika ämnen i sina böcker på ett sådant sätt att man häpnar av vidden. Med sitt grymma journalistiska öga så fångar han allt på ett ingående sätt och förmedlar det till läsaren på ett sådant sätt att man får sig tankeställare om hur det är i samhället. Han är en av mina absoluta favoriter när det kommer till författare, och det är jag inte direkt ensam om.
Med denna serie som inleddes med Klanen så har han lämnat tillfälligt Vanessa Frank. Det är fortfarande spänning men jag vet inte om jag direkt skulle kalla den för deckare. Däremot så skulle jag säga att detta är Romanen (eller rättare sagt romanserien) med stort R. Det han levererar här är en samhällskildrande roman, en tidsepok, som är så viktigt att den borde vara en obligatorisk läsning i skolorna.
Han har tidigare i Vanessa Frank-böckerna tagit upp ämnet gängkriminalitet och hur det är att leva i dessa områden. Här har vi detta men på ett så mycket större sätt. Med en nästan dokumentär skildring så får vi ta del om hur samhället i Sverige ändrar sig genom åren. Vi stöter på personer som bor i utsatta områden, hur gängen till exempel tar över källarförråden. Det är personer som dras in i denna värld, en del genom blodsband, andra genom att de blir tvingade. Personer som vill ta sig bort från denna värld, men av omständigheter blir fast.
Det är en omskakande läsning och resa som Pascal tar oss läsare igenom. Vi möter många personer i boken, det kan kanske ibland bli lite för många att hålla koll på, men det är ändå inte rörigt. Med sin unika förmåga att fånga karaktärer och miljöer så ger han liv till alla.
Boken tar vid där den förra slutade och situationerna som målades upp i första boken hettas till om något mer. Man får se mer av vissa karaktärer och ta del av deras liv, den utspelar sig några år så man ser de förändras både åldersmässigt och mentalt. Han har skruvat upp om ännu mera här när det kommer till ödesdigra avgöranden.
Jag rekommenderar denna, och hela serien, till absolut alla. Det är en läsning som kommer att ta dig med storm och det kommer i ett sådant utmärkt hantverk att det finns inget att klaga på. Jag längtar till hösten när tredje och (om jag förstår det rätt) sista delen kommer. Hur kommer allt att sluta?
Pascal Engman gör det igen. Kriget är en helt fantastisk uppföljare till Klanen!
Till en början grep inte Kriget tag i mig riktigt lika starkt som Klanen gjorde men det var nog för att detta är en uppföljare så att jag denna gång viste vad jag gav mig in i. När jag läste Klanen var jag inte beredd på hur innehållet skulle påverka mig och det blev mer som ett slag i magen från start. Nu var jag redan inställd på känslomässigt kaos innan jag började läsa så de starkaste reaktionerna kom med uppbyggnaden. Ju längre in i boken jag kom desto mer sög berättelsen fast mig och påverkade mina känslor.
Kriget är en stark berättelse om vilka hemska förhållanden gängkriminalitet och droger ger oss. Det är en vacker men brutal skildring av unga människors liv, makt, vanmakt, gemenskap och överlevnad. När man läser är det svårt att skilja på verklighet och fiktion och det känns som att allt som händer i boken är något som hänt eller händer i verkliga livet just nu. Det syns tydligt på Pascal Engmans sätt att skriva att han har en bakgrund som journalist och att han gör grundlig research inför sitt skrivande.
Dramaturgin i boken går upp och ner hela tiden eftersom karaktärerna är oberäkneliga och den kriminella miljön, precis som i verkligheten, beskrivs som en hetsig miljö med snabba beslut baserat på kränkthet och en rädsla för att bli maktlös. Det stora behovet av hämnd och att hävda sina maktpositioner hos de olika karaktärerna gör att man som läsare aldrig kan veta om karaktärerna i boken är säkra eller inte vilket leder till att spänningen är konstant hög även i de mest vardagliga skildringarna.
Återigen har Engman gett mig en fullträff till bok som kommer sitta kvar länge. Jag älskade Kriget och kommer längta mig galen efter del tre.
Det här är en värdig uppföljare till den första boken i serien. Det är spännande, handlingen är tät och det finns inte många tillfällen till att hämta andan. Det är lätt att känna för karaktärerna, i alla fall Hjalmar, Antonia, Zara, Josef och Omar. Männen i klanen Mansour är det däremot lätt att känna avsky för. Den typen av män är idag inte helt ovanliga i vårt samhälle, något som är oerhört tragiskt. Personer av deras sort förstör både andra människor och samhället. Och det är svårt, med de medel vi idag har, att sätta stopp för dem. Boken är välskriven och språket är lätt att följa. Som läsare vill jag hela tiden veta mer. Slutet är bra men rätt grymt, det blir tydligt att vi inte kommer få följa alla karaktärer i nästa bok.