Vo Fjällbacke pred tridsiatimi rokmi bez stopy zmizla mladá Sofia Rudbergová. Keď polícia pri riešení iného prípadu vraždy nájde jej telo, Patrik Hedström a kolegovia z policajnej stanice v Tanumshede pod obrovským tlakom verejnosti, médií aj nadriadených pomaly rozmotávajú klbko záhad. Vyšetrovanie obracia naruby život obyvateľov mestečka. Niektorí sú ochotní urobiť čokoľvek, aby pravda nevyšla najavo. Camilla Läckberg sa v dvanástej knihe obľúbenej krimi série znova vracia do Fjällbacky k ďalšiemu desivému prípadu, ktorý má korene v minulosti a patrí k najtemnejším záhadám idylického mestečka.
Before she became one of Sweden’s most popular crime writers, Camilla Läckberg (b. 1974) worked as a marketing director and product manager for several years. Her first two crime novels, Isprinsessan (The Ice Princess) and Predikanten (The Preacher), received rave reviews from the Swedish press and quickly found a large readership. But her big breakthrough came when Stenhuggaren (The Stonecutter) was nominated for The Crime Novel of the Year award in 2005, and also when Olycksfågeln (The Stranger) and Tyskungen (The Hidden Child) were made lead titles in Bonnier’s Book Club.
Camilla’s books have gained even more popularity after being adapted into a TV-series, produced by SVT (Swedish Television).
In April 2017 her tenth book in the Fjällbacka-series, Häxan, was released – claimed to be her best novel so far! In 2019 Camilla received a diamond book for Häxan, since it has sold in over 300 000 copies in Sweden!
And in the spring of 2019 heralds the global launch of The Golden Cage, the first of two dark and suspenseful novels by Camilla Läckberg. After ten internationally bestselling novels and over 26 million copies sold, Läckberg’s next adventure will be a psychological suspense duology.
The Golden Cage was the most sold book in Sweden 2019.
Betyg: 4,5 av 5. . Den här boken, Gråterskan, är den tolfte boken i Camilla Läckbergs Fjällbacka-serie. Jag har läst alla dom elva tidigare, och tyckt om dom allihopa. Jag har även läst dom tre böckerna i serien Fayes hämnd. Och dom tre böckerna i serien om Vincent och Mina som hon har skrivit tillsammans med Henrik Fexeus. Och jag har verkligen tyckt om alla böckerna. . Den här boken blev inget undantag, för jag tyckte att även den var mycket bra. Som alltid, så var det aktuella och viktiga ämnen i boken, uppblandat med mord, drama, familjerelationer, och lite humor. Jag ser redan nu fram emot nästa bok i serien, med tanke på hur boken slutade. Och jag kan absolut rekommendera den. . Jag varvade e-boksläsning med ljudbokslyssning, i 1,25 hastighet, inläst av Katarina Ewerlöf. .
Blev glatt överraskad av det oerhört starka slutet! skickligt skriven bok med många kastvindar och lösa knutar som vackert vävs till en tydlig bild av vad som hände! Jag blir genuint glad att Camilla verkar ha funnit glädjen i fjällbackaserien igen! Liksom föregående bok känns hon mer motiverad än någonsin med serien! Oerhört belåten läsning!
Spännande avslutning! Tyckte själva mordhistorien var intressant, men väldigt många karaktärer var inblandande. Gillar däremot inte hur involverad Erika är och allt fokus på polisernas privatliv.
I couldn’t put this book down, even though the ending disappointed me a little. I love Läckberg's writing style, and I had really missed that good old Scandinavian crime novel vibe. She definitely delivered.
I really hope that ending means the next book is already in the works.
Tale konec pa je bil brutalen, me je dodobra presenetil. 🤯😳Camilla res zna ustvariti dobro zgodbo in tudi Objokovalka je polna napetosti, družinskih skrivnosti in pretresljivih dogodkov.
Ég var búin að fá leið á Läckberg og tók langa pásu. En einhverra hluta vegna greip ég þessa og hún olli ekki vonbrigðum. Hún er reyndar hæg af stað því það þarf að kynna svo marga en það er fullt af snúningum og síðast þriðjungurinn er virkilega góður.
ei nyt ollu nii hyvä mitä toivoin, hirveesti populaa ja en oikei tienny kehen keskittyy nii olin vasta puoles välis kirjaa perillä et kuka oli kenenkin mikä.
Jag ger denna 3.5⭐️ Inte den bästa boken jag läst i serien (även om jag inte läst alla) men mycket spännande bok iallafall med många plot twists och intriger! Första halvan av boken var lite trög, det tog en stund innan jag kom in i den, vilket också är orsaken till att jag drar ner vitsordet lite. Tyckte även att man vid vissa tillfällen fick lite för många hintar/ledtrådar och att man kunde förutse vad som skulle hända som näst, jag gillar mer att bli totalt chockad. Andra halvan av boken och speciellt slutet var dock jättebra, jag var helt hooked och ville bara läsa vidare och få alla pusselbitar att falla på plats.
Obožujem to serijo Lackbergeve, predvsem zaradi grajenja vseh osebnih zgodb vpletenih, pa tudi zaradi primerov, ki jih raziskuje Patrick z ekipo, pa tudi njegova žena, ki piše knjigo o teh skrivnostnih primerih. Tudi tokratni je zapleten: dekle, ki pred tridesetimi leti izgine, zdaj pa jo najdejo. Raziskovanje, kaj se je zgodilo. Drobni namigi, zapleti in razpleti. Pa vendar se mi zdi, da je šlo tokrat kar malo v skrajnost. Osebno mi je bilo veliko preveč končnih preobratov, skorajda nerealno se mi je vse skupaj zdelo. In tudi sam konec se mi je zdel povsem nepotreben. Namiguje na nadaljevanje serije, a tudi brez takšnega namiga bi bila knjiga precej dobra.
En fröjd att få läsa en ny bok i Fjällbacka-serien. Spännande med många lösa trådar, och lösningen på fallet presenteras elegant i handlingen. Ibland kan jag störas av att karaktärernas beteenden känns orimliga, men det hör väl en deckare till :) I väntan på följande bok.
Äntligen tillbaka till Fjällbacka! Det är underbart att möta de gamla karaktärerna igen. Mordgåtan gäller fallet Sofie, som försvann för 30 år sen — nu har kroppen hittats. Det finns en ”då” tidslinje, Sofies dagbok, som är en riktig nostalgitripp.
Erica snokar förstås allt hon kan i sin man Patriks utredning. Hon är nybliven mamma igen till Nora, som förts med Downs syndrom. Hennes svärmor Kristina hjälper till, samtidigt som hon driver Erica till vansinne. Det är lite hemskt att känna igen mig själv i Kristinas prat om socker och ultraprocesserad mat.
Boken har flera slut och en början på nästa, eftersom den slutar så chockerande. Hoppas Camilla Läckberg skriver fort!
Loksins loksins búinn með þessa tólftu (og síðustu af þeim sem eru komnar út, fleiri síðar) bók í Fjällbacka morðseríunni! Ætla að skipta þessu í tvennt, annars vegar um þessa bók og hins vegar um seríuna í heild af því að èg gafst fyrir löngu upp á að skrifa um hverja og eina bók, ég hafði sömu athugasemdir við þær allar.
Um þessa; Mjög flókin flétta hèr og sá hana ekki fyrir, hins vegar næstum svo flókin að hún var ósannfærandi á köflum þar sem mèr fannst ekki búið að undirbyggja á trúverðugan hátt gjörðir ákveðinna persóna og þær virkuðu þá mjög úr karakter. En tilbreyting að enda á cliffhanger (og engum smá slíkum) þar sem að voðaverkin færast skyndilega í nærumhverfi aðalpersónanna sem mér þykir hljóta að benda til þess að næsta bók verði sú allra síðasta.
Um seríuna; Já. Ég myndi segja að bækurnar hafi eiginlega allar verið í mesta lagi 2,5 ⭐️. Oft á tíðum voru góð twist og fléttur, en oft líka fyrirsjáanlegt og klisjukennt. Það er mjög skemmtilegt þetta concept með að rannsaka tvö morð samhliða sem hafa átt sèr stað annað í nútíðinni og hitt í fortíðinni, annars vegar eð hefðbundnum lögregluaðferðum og hins vegar með óhefðbundinni nálgun ævisögurithöfundar sem nálgast tilfellin út frá manneskjum og breyskleikum þeirra. Camilla notar ítrekað svipuð þemu í gegnum bókaflokkinn sem gerir það að verkum að á seinni bókum fannst mér ég oft hafa lesið það sama áður. Í stöku bókum birtast síðan einhverskonar yfirnáttúruleg element í mýflugumynd (t.d. skygnigáfa sem hefur þýðingu fyrir framgang sögunnar) og það fer alveg með mig í þessum annars mjög raunsæju sögum. Gegnumgangandi hjá nær öllum persónum í öllum sögum eru fitufordómar og skrítin megrunarkúltúr sem er svo áberandi að það hlýtur að endurspegla innri skoðanir/tilfinningar höfundar. Þau eru alltaf að ‘fika’ (fá sèr kaffi og sætabrauð) en njóta þess aldrei heldur hugsa endalaust um að þau muni byrja að taka sig á á morgun eða að þau hafi nú ekki gott af þessu. Konurnar tala líka mikið um að vera óánægðar með post partum/perimenopausal líkama sína og þetta fór sjúklega í taugarnar á mér. Að lokum vil ég nefna að ef þú ætlar að skrifa margra bóka seríu um sama litla hópinn af fólki í sama litla smábænum þá verður eiginlega að eiga sèr stað einhvers konar persónuþróun yfir tíma til að halda hlutum áhugaverðum. Hér erum við að tala um ca 8 ára tímabil en allar persónurnar eru eins og frosnar í tíma í þroska og endurtekið eru að koma upp sömu aðstæðurnar og vandræðin tengt því, þó þau hafi gengið í gegnum eitthvað sem maður hefði haldið að myndi hafa einhverskonar persónumótandi áhrif í bókinni á undan. Eina undantekningin á þessu er gamli lögreglumaðurinn Gösta sem er útbrunninn og hefur ekki áhuga á neinu nema að spila golf í upphafi seríunnar en maður fylgist með honum enduruppgötva ástríðuna fyrir lögreglustarfinu eftir því sem líður á og fer að þykja mjög vænt um hann.
Treurvrouw is alweer het twaalfde deel in de Fjällbacka-serie en ik heb ze inmiddels allemaal gelezen. Ondanks dat 'De ijsprinses' al in 2003 verscheen, herken ik nog steeds zoveel uit de eerdere delen. Vooral dat typische sfeertje van het dorp, het politieteam en de dynamiek tussen Erica en Patrik voelen inmiddels bijna vertrouwd. Daarom had ik ook echt zin om weer terug te keren naar Fjällbacka.
In Treurvrouw draait alles om de verdwijning van Sofie Rudberg, die al dertig jaar vermist is. Een zaak die diepe sporen heeft achtergelaten in het dorp. Vooral haar moeder, stiefvader en stiefbroer dragen dat verdriet nog altijd met zich mee. Maar ook haar oude vriendinnen blijven achter met vragen.
Wanneer de politie een macabere vondst doet, lijkt de zaak eindelijk weer in beweging te komen.
Wat volgt is een langzaam opgebouwd en gedetailleerd onderzoek waarbij oude gebeurtenissen opnieuw worden uitgeplozen. Daardoor worden levens opnieuw overhoop gehaald. Erica bemoeit zich ondertussen weer flink met het politieonderzoek van Patrik. Iets waar je niet al te kritisch naar moet kijken, want echt geloofwaardig is het soms niet.
De opbouw naar de ontknoping vond ik sterk gedaan. Er zijn veel lijntjes, veel personages en genoeg mensen die verdacht lijken. De uiteindelijke ontknoping viel me alleen wel een beetje tegen.
Wat ik wel echt heerlijk vond: Kristina en Mellberg. Zij zorgen voor humor en geven het verhaal net wat extra’s. Door de hoeveelheid personages moet je trouwens wel goed opletten tijdens het lezen.
En nog een kleine tip voor luisterboekluisteraars: de personages Allan en Ellen klinken bijna hetzelfde, wat soms best verwarrend is.
Kortom: een sfeervolle Scandinavische thriller met een sterk opgebouwd onderzoek, fijne bekende personages en genoeg mysterie, al vond ik de ontknoping iets minder sterk.
När jag läste att det skulle komma en ny bok i Camilla Läckbergs Fjällbackaserie så ställde jag mig i kö på biblioteket. I slutet av september var det dags att läsa Gråterskan.
Gråterskan är en deckare med bra tempo och ett effektivt språk som passar berättelsen. Camilla Läckberg är skicklig på att bygga en spännande historia med de rätta komponenterna. Gråterskan känns dagsaktuell och reflektionerna kring hur ytan betyder allt mer i samhället vi lever i vävs in i berättelsen. Jag tycker hon blandar det personliga med det polisiära på ett bra sätt. Även om jag har mina problem med några av karaktärerna, som Erica (och hennes förmåga att lägga sig i det hon inte har med att göra), så vill jag ändå läsa om dem i rimlig omfattning.
I Gråterskan upplever jag att det främst är mysteriet och personerna som är inblandade som får ta mest plats. Det är spännande, men också tragiskt på många sätt och vis. Mycket hade kunnat vara annorlunda om personerna bara vågat prata med varandra. Det känns som om att Gråterskan är aningen brutalare och obehagligare än tidigare böcker.
De sista sidorna av Gråterskan tar andan ur mig, och jag vill läsa nästa del om Fjällbacka så snart som möjligt.
Η Μοιρολογήτρα είναι ένα αστυνομικό μυθιστόρημα που συνδυάζει με επιτυχία το μυστήριο με την ψυχολογική ανάλυση των χαρακτήρων. Η Camilla Läckberg χτίζει την πλοκή αργά αλλά μεθοδικά, διατηρώντας την αγωνία μέχρι τις τελευταίες σελίδες. Το βιβλίο ξεχωρίζει για την εναλλαγή ανάμεσα στο παρόν και το παρελθόν, καθώς και για τον τρόπο με τον οποίο αποκαλύπτει τα μυστικά μιας μικρής κοινωνίας.
Οι χαρακτήρες είναι ανθρώπινοι και πολυδιάστατοι, με αδυναμίες και εσωτερικές συγκρούσεις που τους κάνουν πιστευτούς. Παράλληλα, η ατμόσφαιρα της σκανδιναβικής επαρχίας προσθέτει μια αίσθηση μελαγχολίας και σκοτεινότητας που ταιριάζει απόλυτα στην ιστορία.
Ωστόσο, ορισμένοι αναγνώστες μπορεί να βρουν τον ρυθμό κάπως αργό, ιδιαίτερα στα σημεία όπου η συγγραφέας εστιάζει στις προσωπικές ζωές των ηρώων. Παρ’ όλα αυτά, η σταδιακή αποκάλυψη των γεγονότων και η ανατρεπτική κατάληξη αποζημιώνουν την υπομονή του αναγνώστη.
Συνολικά, πρόκειται για ένα καλογραμμένο αστυνομικό μυθιστόρημα που δεν στηρίζεται μόνο στο «ποιος είναι ο ένοχος», αλλά εξερευνά και θέματα όπως η ενοχή, η μνήμη, η απώλεια και οι συνέπειες των μυστικών. Θα το πρότεινα ιδιαίτερα σε όσους αγαπούν το σκανδιναβικό νουάρ και τις ιστορίες με έντονο ψυχολογικό βάθος.
Książka od samego początku intryguje, a im dalej, tym bardziej wciąga.
Historia skupia się wokół wątku Sofie i zagadki, w której przeszłość miesza się z teraźniejszością. Wplecione fragmenty jej pamiętnika oraz wielowątkowość nadają książce niesamowity klimat. W tym wątku naprawdę dużo się dzieje – zwroty akcji są tak dobre, że kilkukrotnie zmieniałam swoje domysły co do finału tej historii.
Ponadto, wątki poboczne są świetne i nadają całej fabule niesamowitej głębi. Autorka po mistrzowsku pokazuje codzienne życie i osobiste dramaty, dzięki czemu bohaterowie stają się nam bardzo bliscy. Patrik przeżywający kryzys wieku średniego, Paula doświadczająca kryzysu małżeńskiego, Mellberg marzący o emeryturze w ciepłych krajach czy wścibiająca nos we wszystko Erika – to wszystko sprawia, że książkę dosłownie się pochłania.
Zakończenie jest słodko-gorzkie i skłania do refleksji, ale jednocześnie jest po prostu bardzo dobre i zostaje w głowie na dłużej.
Camilla @lackberg är tillbaka igen! ”Gråterskan” är den tolfte boken i deckarserien om Erica Falck och en ny favorit hos mig. Det är några år sedan, men det är så mysigt och välbekant att vara tillbaka i Fjällbacka!
Jag lyckades lista ut några saker som skulle hända, men romanen innehöll så många vändningar att jag ändå var på helspänn och slutet gav mig Agatha Christie-vibbar.
Flera av eleverna på Sammis gillar Sofie Sarenbrant och Lars Kepler, missa då inte deckardrottningen Läckberg. Hennes böcker kan läsas både i ordning och fristående. Ljudböckerna är utomordentligt upplästa av @k.ewerlof
Ska börja med att säga att det är få bokrelaterade saker jag avskyr mer än cliffhangers.
Med det sagt så är boken bra fram tills dess (själva huvudstoryn får sitt avslut så det behöver man inte vara orolig över) Den är lite för lång nästan 16 timmar det känns lite överkurs man hade kunnat ta bort en del onödigt. Jag gillade denna mer än föregående bok Gökungen men rent generellt tycker jag mer om hennes tidigare böcker. 📚📚📚📚 Och jag blev absolut intresserad av att veta mer om fenomenet Gråterskor
Den här boken var lång och tråkig. Berättelsen innehöll alldeles för många personer och en del hade liknande namn. Jag höll inte reda på vem som var vem eller hur personerna hörde ihop. Dramaturgiska kurvan var så platt att den inte ens existerade. Jag fastnade inte för någon person i boken och slutet på boken var bäst enbart för att berättelsen äntligen tog slut.
Nej men man får inte sluta med en sån cliffhanger?!?! Ååååh, vad irriterande. Hur som haver — har en förkärlek för Läckbergs Falkenberg-serie. Den stod inte ut på något sätt egentligen från de andra böckerna, men mycket bra!
Leste boken fordi jeg glemte å avbestille den fra Bokklubben. Det er en okay krimbok, men synes det var vel mange karakterer og veldig mye frem og tilbake. Litt rotete, men med en uventet løsning. Spoiler: ender i en cliffhanger
Terug een sterk verhaal in deze schitterende reeks met heel wat verrassingen op het einde. En wat een cliffhanger, nog niet meegemaakt in voorgaande delen. Hopelijk moeten we niet te lang wachten op het volgende deel.
Na początku było mi ciężko, bo kawałek czasu minęło od poprzedniej książki i musiałam sobie przypomnieć szczegóły. Niemniej mimo wrócić do Fjällbacki. Nie jest to może coś wybitnego, ale fajnie było sobie przypomnieć bohaterów…i czekam na kolejną cześć. Bo zakończenie….aaaajjjj ;)