Sandrines liv är perfekt. Hon har en underbar tonårsdotter, ett avspänt förhållande till ex-maken, en stimulerande arbetsplats, härliga vänner. Hon brinner för att hjälpa andra, så det är inga problem för henne att ta extrapass så fort hennes chef frågar. Visst, ibland känns det väl tokigt att Sandrine stod för allt under ex-makens studietid och att de skilde sig så fort han fått jobb. Och klart att hon önskar att hennes dotter ville umgås mer, eller åtminstone säga hej vid frukosten. Men det mesta är en fråga om inställning. Med ett gott humör kommer man långt, och det har Sandrine. Tills hon en dag inte har det längre. "Penntricket" är en berättelse om att le brett och bita ihop. Och om hur en solkig gubbjävel som vänt ryggen mot världen kan vara starten på något bättre.
Lättsam och underhållande, stundvis lite mörk. Gillade speciellt språket och den subtila humorn. Karaktärerna är lite överdrivna men det går att förbise.
Lättsam och lite småtrevlig, men inte min typ av bok. Jag önskar att lite mer hade lämnas mellan raderna, nu blev berättandet väldigt övertydligt och helheten ganska tunn.
Mja. Lättläst och lagom underhållande, men också med en lite mörkare och nedstämd underton med där ensamheten belyses ur olika synvinklar. Men tyvärr ingen bok som kommer att stanna i mitt minne.
Tyckte inte Johannas första roman riktigt höll hela vägen tyvärr. Den föll liksom mot slutet. Den här däremot - en trevlig fyra! Fina och trovärdiga dialoger mellan alla härliga karaktärer och ett fint flow rakt igenom! Perfekt lösning till sommarens semesterdagar!
Ett väl genomfört exempel i sin genre: medelålders kvinna i svensk småstad med odugligt ex bryter ihop och kommer igen, med hjälp av mer eller mindre excentriska människor runt omkring sig.
Jag läste precis innan en mycket sämre bok i exakt samma genre, och var därför nästan på väg att sätta ett högre betyg. Men när jag tänker efter så är det nog lagom med tre stjärnor. En stunds underhållning, inget som stannar kvar men heller inget som fick mig att börja vifta med rödpennan.
Perfekt när man såpskurar verandan för första gången på flera år. Passar ju till och med handlingen…
Detta är en bok som växer under tiden man läser den. Den var så j**** jobbig de första sidorna och jag störde mig så ofantligt på huvudkaraktären men det kanske beror på att jag identifierar mig med henne att vara så snäll och tillmötesgående hela tiden Och sen när hon började sätta ner foten så satt jag här hemma och hejade på.
En bok om Sandrine som är snäll, hjälper alla, ställer alltid upp men får aldrig något tillbaka. Efter en livsomvälvande händelse så ändrar Sandrine på sig och livet tar en annan vändning… Läs- och tänkvärd!