Kvicksilverförgiftade gästarbetare, åldrade trettio år i förtid, återhämtar sig på landets vackraste sjukhus. Ett par går genom en stadsdel som ser ut som en rendering i en bostadsannons. Och på ett smältverk märker en gjutugnsoperatör att det verkar höras hjärtslag inifrån den färdiggjutna slutprodukten.
Gästerna är Martin Kalins debutbok, en samling noveller som skildrar vår nutid som genom ett förvillande raster, eller en yta av armerat glas. Det är berättelser på gränsen mellan det verkliga och det absurda, där aktörerna bara delvis har kontroll över sig själva, än mindre över sina öden.
Martin Kalin has a Ph.D. from Northwestern University and is a professor in the College of Computing and Digital Media at DePaul University. He has co-written a series of books on C and C++ and written a book on Java for programmers. He enjoys commercial programming and has co-developed large distributed systems in process scheduling and product configuration.
Bästa: Mandarinanden, Prefab, Gästerna, Håg Credo X och slutligen Till havs.
(Känns som en kul novellsamling att leka med en ekokritisk tolkning.) Snyggast blir det när saker lämnas lite öppet, utan den klassiska novellstrukturen med en ”knorr på slutet”. Gästerna står ut i att den känns mest Maja Lunde-esque, liksom objektiv i sitt berättande. Stilen och innehållet påminner om någon annan, men kommer inte på vem just nu.
Borde läsa mer noveller! Är inte jätteslående i studen men går samtidigt runt och tänker på dem ibland.
En verkligt udda novellsamling, där den röda tråden är samhällskritik, teknikutveckling, udda personer, lite framtids-scenarion/ sci-fi och sociala interaktioner.
Svårbedömd bok just på grund av att den är så pass udda - jag har verkligen inte läst nåt liknande. Gillade Prefab och Håg Credo x bäst, kändes nytänkande att skildra arbetsliv och optimering i romanform.
Många av novellerna rör sig i någon sorts futuristisk/dystopisk verklighet där produktionshets, effektivitet och kapitalism vridits till absurda spetsar. Andra handlar om oförmåga och hjärnspöken och tillkortakommanden. Fantasirikedomen höjer betyget. Författaren kan skaka fram intressanta spänningar och tvister ur varjehanda uppslag. Men ibland blir den stilistiska handen lite klumpig. Lite doft av Douglas Adams-humor skymtar fram här och där; ibland befriande, men lika ofta lite skorrande mot vad jag uppfattar som stämningen eller handlingen. Ibland sänks läsglädjen av lite väl detaljerade uppgifter och namn på saker för att demonstrera teknikens och byråkratins tunga filtar.
Eller annorlunda uttryckt; tanken, ögat och ambitionen får ett något högre betyg än hantverket, tonträffen och produkten.
Har i regel svårt för novellsamlingar. Tycker ofta att de antingen är för långa noveller eller för innehållslösa. Så var inte fallet här, ett väl utfört arbete och hantverk med både humor, och reflektion.
Bra språk och bra premisser för novellerna men det är något i genomförandet som som gör att jag inte dras in för fem öre. Kan inte sätta fingret på vad det är.