Har den som jagar blivit den jagade? Världen gungar under fötterna på poliskommissarie Elisabeth Hallman. Samtidigt ser det ut som att psykopaten Sanna Lundgren är tillbaka i Kalmar.
Kontroll är den gastkramande tredje delen i serien Fiktion.
En teaterkväll slutar i svart för Elizabeth. Nästa morgon vaknar hon med total minneslucka, nya kläder och såriga händer som luktar rengöringsmedel. Samtidigt hittas en man brutalt ihjälhuggen. När spåren börjar peka mot henne själv inleds en mardrömslik jakt på sanningen. Är hon förföljd, paranoid – eller skyldig?
I den nervkittlande finalen av serien Fiktion suddas gränsen mellan verklighet och vanföreställning ut. Vem kan man lita på? Kan man ens lita på sig själv? Spänningen kryper över varje sida i denna roman, som på ett intrikat sätt väver samman mordmysterier med samtidskommentarer – för att överraska hela vägen till sista sidan. Och i ett hörn sitter den gåtfulle Författaren och betraktar
Kontroll är den tredje delen i Hurtig Wagrells nyskapande serie Fiktion och avslutar trilogin efter den hyllade debuten Fasad och uppföljaren Skuld.
De andra två böckerna har väl inte varit några mästerverk men den här var olidlig innehållsfattig. Bokens huvudfall behandlas med vänsterhanden på ett sätt som gör att jag inte ens minns vad lösningen var? Men det värsta var nog när bokens klimax (...) utlöses av en morfindröm som gav huvudpersonen alla svar på frågor som vi tydligen undrade över. Himlade ögonen genom hela det segmentet. Nej, den här boken hade mått bra av en hård redaktör eller att kanske skrotas på idéstadiet.
Jag vet inte - var så arg halva boken för att jag visste vad som skulle ske - och så blev det inte så. Underbart! Älskar att det inte var så fruktansvärt förutsägbart som jag trodde utan helt orimligt oförutsägbart istället… ja kanske inte precis allt, men så mycket fler underbara vändningar än vad jag först fasade för. Läste boken på två dagar - men med en lång paus emellan eftersom jag var så arg på att jag helt säkert visste vad som skulle ske. Glad att jag fortsatte läsa! Klart bättre än vad jag gissade mig till!
Den kändes lite rörig och svår att få ihop med böckerna innan eftersom det var ett tag sen jag läste dem (helt på mig men påverkar ju ändå min upplevelse).
Fasad var ju en riktigt bra bok och denna når inte riktigt upp - däremot gillar jag tonen den är skriven på och den underfundiga humorn väldigt mycket.
Jag gillar den här serien, trots att crime inte riktigt är min genre. Det är så många ledtrådar strösslade genom böckerna på ett genomtänkt sätt som jag uppskattar. Jag gillar också att varje boks brottsmysterium löses, men ändå inte. Det ska bli spännande att läsa sista boken i ”trilogin”. Hoppas på att den är skriven ur Sannas synvinkel.
Sista boken i trilogin av Hurtig & Wagrell gick inte att lägga ifrån sig. Bra story och ihopknutet på slutet. Älskar att få befinna mig på alla platser & gator i min hemstad där boken utspelar sig.
Den landar någonstans mellan 3,5 och 4 så jag rundar av uppåt. Boken är kanske inte fullständigt av samma kaliber för mig som första och andra boken, men inte särskilt långt därifrån heller och den fyller sin funktion och bidrar till att ge svar på frågor man lämnats med tidigare i handlingen. Ser mycket fram emot att cirkeln sluts med den fjärde boken, och hoppas att J & J Hurtig-Wagrell fortsätter skriva böcker efter den fyrdelade trilogin är avslutad.
Tyvärr lite besviken. Jag har verkligen tyckt om fiktion triologin, men jag upplever att den började starkt och blev svagare för varje bok. Denna var rätt snurrig, och jag kände mig inte alls motiverad att avsluta. Jag älskar Elisabeth, men detta var en platt läsupplevelse som till och från var svår att hänga med i
Tyvärr bara 2,5 i betyg. "Fasad" var så bra, kanske är det därför fallhöjden känns enorm. Det var nära att jag lade ner ett tag, men sen blev det åtminstone spännande igen. Personligen har jag svårt för krystiga drömsegment och det fanns det rikligt av. Det här gör sig säkert kanon som underlag för att filmas!